Hur Länge Har Vi Druckit Mjölk?

Vi har druckit komjölk i alla tider. – Nej, inte i alla tider men ändå väldigt länge. Det finns tecken på att vi började dricka mjölk för 5000-6000 år sedan och vid den tiden hade vi ju traskat runt på jorden både länge och väl. Men bröstmjölk däremot har vi nog ätit i alla tider.

Vem kom på att man kunde dricka mjölk?

Mjölk väsentlig föda sedan bronsåldern – För omkring 4000 år sedan kom boskapsskötande nomader och bredde ut sig över Norden. Det var de som tog med sig mjölken som livsmedel. Från dem har de flesta av oss idag förmågan att bryta ned mjölken i matsmältningen och tack vare mjölkens näringstäthet har vi kunnat överleva i subarktiskt klimat.

När började svenskar dricka mjölk?

Svälthypotesen –

Förmågan att kunna dricka näringsrik mjölk var troligen något mycket positivt för de tidiga europeiska bönderna, som gick från att vara jägare och samlare till jordbrukare för omkring 10 000 år sedan.Oddný Sverrisdóttir och hennes kollegor förkastar inte solskensteorin helt och hållet, utan tror snarare att fördelen med att kunna ta upp mer d-vitamin och kalcium kan ha varit en delförklaring här uppe i norr.Men nu kommer de med en ny teori – som de själva tror kommer vara svår att blunda för, eftersom den passar in på alla – sollapande spanjorer som bleka svenskar.Nämligen att förmågan kan ha drivits fram av svält.När de tidiga bönderna fick dåliga skördar och alla fermenterade produkter som ost och surmjölk tog slut (där laktosen delvis försvunnit i fermenteringsprocessen) blev förmågan att kunna dricka färsk mjölk livsviktig.– När det inte fanns något annat att äta, kan de som kunde dricka mjölk fortfarande leva och få barn och kunde då föra vidare sina gener till nästa generation, säger Oddný Sverrisdóttir.

När slutade man med trekantiga mjölkpaket?

Historia – Under 1930-talet såldes mjölken i lösvikt. Då tog man med sin egen bleckflaska där det oftast fanns en liten behållare till grädden ; detta eftersom man hade din lilla behållaren på den större bleckflaskan. I butiken förvarades mjölken i stora mjölkflaskor av stål.

1. För att kunna behålla dem kylda bevarades de i stora kar med is,
2. R 1938 infördes de första glasflaskorna; deras storlek var 1 liter.
3. För att kunna tillsluta glasflaskan användes virat papper (skruvat papper).
4. Senare fick mjölkflaskorna plomberade stanniolkapsyler,
5. Olika färger på korken innebar olik kvalitet på mjölken.

Det var då mjölken kunde börja säljas i en vanlig mataffär. Sedan skulle glasflaskorna diskas och lämnas tillbaka till affären där man köpt dem. I mitten av 1950-talet lanserades pappförpackningar i samma veva som matbutikerna övergick till självbetjäning.

Vilket land dricker minst?

Kontakta oss – \n

1. Kontakta kundtjänst vid frågor kring cookies, personuppgifter och personlig integritet.
2. Mejla:
3. Ring: 0771 – 83 83 00
4. Söker du dryck? Besök oss på

\n\n”}} data-react-component=ConsentHandler> “,”actionLink”:”/sok/”,”resetSearchText”:”Töm fält”},”optionalLinkItems”:,”navBarLinkItems”:,”goToMainContentLinkText”:”Gå till huvudinnehåll”,”breadCrumbs”:}} data-react-component=Header> Europa är den världsdel där alkoholkonsumtionen är som högst. Den genomsnittliga alkoholkonsumtionen mätt i antal liter ren alkohol per person 15 år och äldre per år i EU-länderna tillsammans med Norge och Schweiz ligger på 11,3 liter. Det är avsevärt högre än det globala snittet på 6,4 liter. Även inom Europa finns stora skillnader. I Litauen dricker man till exempel dubbelt så mycket som i Italien och Norge. I Sverige har konsumtionen sjunkit stadigt under en lång rad år och vi låg i WHO:s senaste sammanställning på 9,2 liter per person och år och endast ett fåtal länder uppvisar lägre siffror. Men uppgifter om genomsnittlig totalkonsumtion säger inte allt. Malta ligger bland de länder som har lägst totalkonsumtion, men tittar man exempelvis på hur stor del av ett lands 15-åringar som dricker alkohol minst en gång i veckan ligger Malta överlägset högst med 26 procent följt av Ungern (18 %) och Italien och Grekland (17 %). I denna sammanställning, också från WHO, är det de nordiska länderna som återfinns i längst ner i tabellen: Island med två procent och Finland, Norge och Sverige med tre procent.

Vad kostade mjölken 1982?

1.1940-talet – Vid detta årtionde kunde man köpa en liter mjölk för 30 öre. Ett halvt kilo kaffe kostade 2,25 kronor (när ransoneringen hade släppt). Man köpte hela bönor och gick och malde för hand i kvarn. Foto: Kamerareportage/TT Ett biobesök gick på 75 öre. Just biopriser är ett ständigt återkommande ämne om något som blivit dyrt. Det stämmer faktiskt – bio har blivit oproportionerligt kostsamt. Särskilt om man följer biopriset från 1970-talet. Om priset skulle ha följt inflationen sedan dess, borde en biljett kosta cirka 63 kronor i dag.

Hur fet är kons mjölk?

Fett i mjölk och mjölkprodukter – Mjölk har inte så hög fetthalt. När den kommer från kon består den av 3.8-5% fett. I mejeriet kan vi sedan ta fram en rad olika produkter från denna en och samma råvara, från minimjölk till ost med olika fetthalter. Minimjölk innehåller bara 0,1%, och standardmjölk 3%.

Lantmjölken innehåller mjölkens naturliga fetthalt och varierar därför över säsong. Mjölkfettet består till ungefär två tredjedelar av mättat fett, en fjärdedel av enkelomättat fett och en liten del fleromättat fett. Det är likadant i alla mejeriprodukter eftersom balansen mellan de olika fettsyrorna är lika, även om den totala fetthalten varierar.

Mjölkfett är speciellt eftersom det innehåller så många olika fettsyror och en del som man bara hittar i mjölk.

Vad kostade en liter mjölk 1950?

Konsumentens pris för mjölk, se utvecklingen från år 1930 till år 2021 – 16/8 2022 Uppdaterat med index för prisutvecklingen åren 2013-2021, längst ner i blogginlägget. Det pris konsumenten betalar för mjölk har ökat de senaste 80 åren, men är lägre än under korta perioder i början av 1960-talet och 1970-talet och också lägre än det var under 1980-talet.

Jag tycker det är så häftigt, att det finns så långa tidsserier på vissa produkter att det är möjligt att visa diagrammet nedan. Här har jag hämtat uppgifterna från den historiska delen av vår databas och Jordbruksstatistisk årsbok tillsammans med uppgifter vad gäller inflationen under perioden från SCB:s KPI-beräkningar.

Jag kollade att åtminstone från 1960-talet görs beräkningen på 3 %-ig mjölk. Innan dess kan definitionen nog ha varierat något. Och ja naturligtvis; lönerna har förändrats, utbudet av varor har förändrats, utbudet av olika mjölkprodukter har förändrats, hur vi köper mjölken har förändrats.

Men i alla fall, trots reservationerna är det fantastiskt kul att kunna visa långa acceptabelt jämförbara tidsserier. Under 1930-talet och 1940-talet kostade en liter mjölk runt 6 kronor per liter i 2012 års penningvärde. Priset steg under 1950-talet med ett par kronor till runt 9 kr per liter. Priset, hela tiden i 2012-års penningvärde, sjönk därefter under den första halvan av 1970-talet, vilket bl.a.

förklaras av de konsumentsubventioner som fanns då. Sedan början av 1990-talet har priset på 3-procentig mjölk ökat något mer än inflationen. Det ligger nära till hands att jämföra konsumentprisets utvecklingen med utvecklingen av mjölkpriset till jordbrukaren som vi tidigare skrivit om på bloggen.

• En jämförelse visar att priserna inte följer samma utveckling.
• Men det är inte så lätt, att jämföra rakt av ger inte hela bilden.
• Den mjölk jordbrukaren producerar och får betalt för används också till andra mejeriprodukter t.ex.
• Ost, grädde och mjölkpulver.
• Det påverkar förstås också det pris jordbrukaren får för mjölken.

//Ann-Marie Karlsson

Vad tjänade man 1950?

Löner, priser, konsumtion under 50-talet – • 1955 fanns knappt 640 000 registrerade personbilar i Sverige, 87 per 1 000 invånare. • Ett halvt kilo kaffe kostade 1955 sju kronor, vilket motsvarar nära 80 kronor i dagens penningvärde. • Mjölk var däremot förhållandevis billigt 1955.

• En liter mjölk kostade 50 öre, motsvarande drygt 6 kronor i dag.
• Onsumtionen ren alkohol var 4,1 per invånare 1955.
• Vi rökte motsvarande knappt 800 cigaretter per person.
• 1950 låg arbetarlönen för kvinnor på 1,92 kronor per timmer eller 392 kronor i månaden.
• Männen i arbetaryrken tjänade motsvarande 2,73 kronor per timmer eller 557 i månaden.

• Tjänstemän hade månadslön Kvinnorna tjänade i snitt 405 kronor, männen 784 kronor). • Tio år senare, 1960, tjänade industriarbetarkvinnan 763 kronor i månaden, medan männen låg på 1 096 kronor. Tjänstemän tjänade 846 kronor (kvinnorna) respektive 1 646 kronor (männen).

När slutade vi med mjölkflaskor?

Pappersförpackningarna tog över – I början av 1950-talet dominerade glasflaskorna helt.90 procent av den butikssålda mjölken utgjordes av glasmjölk. Men då var det redan dags för ett nytt emballage. Det var engångsförpackningarna i papp som introducerades på marknaden, och de blev snabbt populära hos både konsumenter och återförsäljare.

Även mejerierna såg en klar fördel med pappersförpackningarna. De var mindre skrymmande, och man sparade mycket utrymme när de stora diskmaskinerna för glasflaskor kunde tas bort. Ett annat växande problem med glasflaskorna var den s.k. solsmaken, en bismak som uppkom genom att mjölken utsattes för ljus efter tappningen.

Mjölken blev illasmakande eller t.o.m. odrickbar. I ett försök att åtgärda detta introducerades på försök under sommaren 1957 bruna glasflaskor för konsumtionsmjölk i Stockholm och Södertälje. Det var emellertid ingen långsiktig lösning.1963/64 försvann den sista flaskmjölken i Stockholm, och i mitten av 1970-talet var glasflaskans tid i landet helt förbi.

Är Tetra Pak svenskt?

Tetra Pak — svensk uppfinning som moderniserat förpacknings- och livsmedelsindustrin Foto: Tetra Pak Tetra Pak är världens mest sålda dryckesförpackning. Företaget grundades 1929 av tidningsentreprenören Erik Åkerlund och affärsmannen Ruben Rausing. I början av 1940-talet var Rausing övertygad om att färdigförpackade matvaror var framtiden. Det var en helt korrekt framtidsspaning och Rausing själv kom så småningom att spela en avgörande roll för utvecklingen av livsmedelshantering i hela världen.

I Sverige såldes mjölk, en kyl­vara med kort hållbarhet, fortfarande i lösvikt på 1940-talet. Rausings tanke var att ta fram en engångsförpackning av papper. Den skulle vara billig att tillverka och fick inte läcka. Viktigt var också att material­åtgången vid tillverkningen skulle vara så liten som möjligt.

Det unge laboratorieassistenten Erik Wallenberg fick uppdraget av Rausing 1944. Han var då ensam ansvarig för företagets laboratorium eftersom hans chef var inkallad. Wallenberg fick idén en kväll när han låg hemma i feber. Han tog fram en prototyp på en pyramidformad pappersförpackning som kunde vikas av ett enda plastbelagt pappersstycke.

1. Den så kallade tetraedern formades först till en papperstub, fylldes med mjölk och klämdes därefter åt och klipptes av till en mjölkfylld pyramid som rymde en halvliter.
2. Rausing var imponerad och tog patent samma år, i eget namn.
3. Wallenberg nämndes inte i patent­ansökan.1950 bytte företaget namn till Tetra Pak och varumärket registrerades i 57 länder.

De första maskinerna för pyramidformad paketering av mjölk installerades på mjölkcentralen i Stockholm och Eskilstuna 1954. Samma år exporterades den första fyllningsmaskinen utomlands, till Hamburg i Tyskland. Tetra Paks inverkan på livsmedelsindustrin var kraftfull – den ökade mjölkens hållbarhet och gjorde det möjligt att transportera mjölk enklare och längre.

Nack­delen med den trekantiga tetran var att mjölken skvätte när man hällde ur den och den var svår att ställa i kylskåpet.1963 lanserades den uppdaterade tetraförpackningen, fyrkantiga Tetra Brik. Företaget Tetra Pak har i dag 25 555 anställda. På 55 anläggningar världen över jobbar 8 770 förpackningsmaskiner med att realisera Rausings vision om färdigförpackad mat.

Den årliga produktionen av förpackningar överstiger 60 miljarder kronor. : Tetra Pak — svensk uppfinning som moderniserat förpacknings- och livsmedelsindustrin

När försvann Tetran?

MER PRAKTISKT FORM – Ett problem var dock att “tetran” skvätte och var både svår att öppna och placera i kylskåpet. Många hårda ord fälldes över spilld mjölk, och dagstidningarna gav tips om hur man skulle stapla dem i kylskåpet. I början av 1960-talet kom den amerikanska mjölkförpackningen Pure Pak i fyrkantig kartong, som var lättare att förvara, och år 1963 kom fyrkantiga Tetra Brik, numera med eller utan skruvlock.

• Tetran lever dock kvar, bl.a.
• I de små gräddförpackningar man brukar få på flyget, en påminnelse om att det faktiskt var denna trekantiga förpackning som lade grunden till en viktig svensk exportindustri.
• Framtiden? Utanför livsmedelsbutiken i en liten schweizisk by står numera en “mjölkmaskin”.
• Ett mynt i myntinkastet och man kan köpa färsk mjölk dygnet runt i medhavd mjölkkanna.

Mjölken är hållbar i tre dagar och levereras från lokala bönder. Är detta ett framtidstecken? En återgång till den gamla lösviktsförsäljningen av mjölk som inte har transporterats långtifrån?

Hur kom man på att dricka mjölk?

Nomader lärde oss dricka mjölk Kon användes som ‘traktor’ i första hand och för att föda nya dragdjur till jordbruket. Mjölken brydde man sig inte om. Men så drog boskapsnomader in i Europa öster ifrån. Bönderna trodde inte sina ögon när de såg nomaderna dricka färsk mjölk, men prövade själva och fick smak på drycken.

När drack man mjölk?

Ingen gammal vana att dricka mjölk – Jämförelsen med andra djur är alltså ingen anledning att sluta dricka mjölk för den som tycker om det och mår bra av det, särskilt inte som mjölk innehåller så många av de näringsämnen som kroppen behöver. Däremot finns det knappast någon anledning att hänvisa till förfäderna i bondesamhället då man häller upp ett glas standardmjölk.

Vanan att dricka färsk mjölk är nämligen inte särskilt gammal, ens i Norden. Det var först mot slutet av 1800-talet som vanan att dricka färsk oskummad mjölk spred sig i de industrialiserade länderna i Nordeuropa och Nordamerika. Den mjölk som producerades på gårdarna gick innan dess mest åt till hållbara produkter som smör, surmjölk och ost.

Framför allt smöret var viktigt och det krävde ju att man lät mjölken stå tills grädden flutit upp till ytan och kunde skummas. Att dricka oskummad mjölk var därför en lyx som man inte kunde tillåta sig i vardagslag. Möjligen kunde barn och gamla och skröpliga få lov att ta sig en “silsup”, alltså lite oskummad mjölk, vid mjölkningen, men det var inget för vanliga friska vuxna.

1. Den skummjölk som blev över åts oftare med sked eller blandades med svagdricka än dracks i glas eller mugg.
2. Att dricka mjölk är alltså knappast vare sig naturligare eller onaturligare än något annat och som alla inslag i en kost skall den mätas mot helheten och inte som enskilt livsmedel för att det skall vara relevant att tala om vad som är bra för den enskilde.

Skriven av Håkan Jönsson, fil dr etnologi

Var kommer garant mjölken från?

Mjölk från Garant var först ut att märkas med den nya ursprungsmärkningen Från Sverige som kom för drygt ett år sedan. Snart nås en ny milstolpe: Samtliga mejerivaror från Garant innehåller enbart svenska råvaror. Det började med mjölken. Sedan flyttade Garant hem produktionen av hushållsost till Sverige, följt av créme fraiche, kvarg och svenskt smör.

1. På mindre än ett år har Garant gått från att hälften av sortimentet i mejerihyllan hos Axfoods kedjor som Willys och Hemköp är svenskt till dagens i stort sett 100 % med enbart svensk råvara.
2. Vad vi nu lagt till är att även säkerställa att såväl vispgrädde, matgrädde, gräddfil som hela vårt laktosfria sortiment är gjord med svensk råvara, säger Fredrik Heribertson, kategoriområdeschef för mejeri på Axfood.

Vad som återstår är att göra om två mindre produkter i sortimentet. Det ska vara gjort någon gång efter sommaren. Då är målet 100 % nått. – Satsningen på 100% svenskt mejerisortiment från Garant ska ses som ett sätt att tillfredsställa konsumenternas önskan och förväntan om att handla mera svenskt, men också som ytterligare ett steg i att stötta den svenska mjölkproduktionen, säger Fredrik Heribertson.

Det kan dock dröja ytterligare någon månad innan konsumenterna ser det hela fullt ut i mejerihyllan eftersom butikerna först säljer slut på det gamla förpackningsmaterialet innan bytet sker. Märket Från Sverige, som hela Garants mejerisortiment nu får, är också en kvalitetsstämpel vad gäller svenska mervärden som hög livsmedelssäkerhet, god djuromsorg och låg användning av antibiotika.

För ytterligare information kontakta: Claes Salomonsson, presschef Axfood, telefon 0702-89 89 83 Kategorier: Axfood Dagab Axfood ska vara ledande inom prisvärd, bra och hållbar mat. I vår bolagsfamilj ingår butikskedjorna Willys och Hemköp, liksom Tempo och Handlar’n. Grossistförsäljning sker genom Snabbgross och vårt supportbolag Dagab ansvarar för koncernens produktutveckling, inköp och logistik.

1. I Axfoodfamiljen ingår även Middagsfrid och Urban Deli samt delägda Apohem, Eurocash, City Gross och Mathem.
2. Tillsammans har koncernen drygt 12 000 medarbetare och en omsättning om cirka 66 miljarder kronor.
3. Axfoods aktie är sedan år 1997 noterad på Nasdaq Stockholm och huvudägare är Axel Johnson AB.

Läs mer på www.axfood.se.

Gunborg Antonsson