Hur Många Kalorier Kan Kroppen Ta Upp?

Energi som din kropp aldrig tar upp – Som om det inte var svårt nog att veta hur mycket kalorier du verkligen stoppar i munnen så finns det ännu en felkälla som gör det än mer komplicerat. All energi i maten du äter tas inte upp av din kropp. Som du fick veta i förra delen är det ungefär 95 procent av den energi du äter som tas upp.

Det finns dock vissa situationer och vissa livsmedel som kan få det värdet att förändras betydligt. Vid till exempel ett stort kalciumintag eller om du äter mycket mat som magen har svårt att bryta ner likt nötter eller majs så kommer mer av energin att åka ut. För just nötter är det här värdet ganska extremt och det har visat sig att när du äter nötter är det endast omkring 75 procent av kalorierna uträknade med de generella atwaterfaktorerna som du faktiskt får i dig ( 2 ).

En mer raffinerad diet innebär istället att din kropp tar upp lite mer av energin. Ingen idé att bråka grabbar – den innehåller mindre energi än ni tror! Att veta exakt hur mycket energin i kosten som din kropp verkligen tar upp är omöjligt att veta. Men det är ingen större felkälla i normala fall och äter du något sånär samma mat regelbundet är det också ett “systematiskt fel”.

Hur lång tid tar det för kroppen att ta upp kcal?

Hur snabbt omvandlas extra kalorier till fett? © iStock Faktiskt omvandlas dina extrakalorier till fett redan de första timmarna efter att du har frossat och inte dagen efter. Den goda nyheten är dock att din kropp tar upp en ganska beskedlig mängd fett – även när du frossat rejält.

1. De 1 000 extrakalorierna du nämner – vilket motsvarar två chokladkakor eller en och en halv flaska rödvin – ger bara cirka 150 gram extra kroppsfett, vilket knappast lär märkas på dina lår.
2. Faktiskt är det i stort sett aldrig fettet du märker dagen efter att du har slarvat med kalorierna,
3. Om kroppen känns tyngre och vågen drar iväg lite för långt så är det i princip alltid vätska som binds i kroppen, vilket beror på saltet i den mat du ätit, eller en fysisk reaktion på den ovana maten, som är orsaken.

Viktökningen kan också bero på att tarmarna är fulla. Din kropps­vikt regleras i regel efter tre till fem dagar.

Hur mycket kan man gå upp i vikt på en dag?

Vad kan jag göra för att öka min vikt?

1. Du är här:

Jag har alltid varit väldigt smal, och skulle vilja gå upp i vikt. Hur kan jag göra? Det tar tid att öka i vikt, ungefär ett halvt kilos viktuppgång per vecka är rimligt. Här är några tips:

• Försök att äta sex måltider varje dag, frukost, lunch, middag, två mellanmål och ett kvällsmål. Ett bra mellanmål kan till exempel vara mjölk, fil eller yoghurt, en smörgås och en frukt. Planera in alla måltider så att du inte missar någon.
• Ha alltid smör eller margarin och pålägg på smörgåsen. Ta gärna lite extra pålägg.
• Använd inte lättprodukter utan välj smör eller margarin med 70–80 procents fetthalt och standardmjölk eller mellanmjölk.
• Välj gärna energirika drycker i stället för enbart vatten. Förslag på drycker är mjölk, juice, saft, smoothie, chokladdryck.
• Ta extra fett i maten. Du kan till exempel mosa in margarin, smör eller olja i gröt, potatis, ris eller pasta. Ta majonnäs eller aioli till soppa, använd oljedressing till grönsaker, ha nötter eller frön i sallad.

Du som vill öka i vikt måste få i dig mer energi från maten än du gör av med varje dag. Det är bra för hälsan att regelbundet vara fysiskt aktiv, men ju mer du rör dig desto mer energi förbrukar du. Därför är det inte bra att träna hårt om du vill lagra mer fett i kroppen.

Du som går i skolan och vill ha stöd med att öka din vikt kan kontakta skolsköterskan. Läs mer på UMO.se: Johanna Brydolf, 1177.se, nationella redaktionen Stine Störsrud, dietist, specialist i mag-tarmsjukdomar, Specialistmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Hälsosamma matvanor kan bidra till att minska risken för att du ska få hjärt-kärlsjukdomar, övervikt, typ 2-diabetes och cancer.

Du behöver inte förändra dina matvanor helt och hållet i ett enda steg. Kom ihåg att varje liten förändring kan göra stor skillnad. Du behöver få i dig olika näringsämnen varje dag för att kroppen ska må bra. Dessa näringsämnen är kolhydrater, fett, proteiner, vitaminer och mineraler.

Vad händer med kroppen när du äter för många kalorier per dag?

Svar: – Man kan lyckas med en viktnedgång även om man har en fuskdag varje vecka. Som du själv nämner så kan det vara en fördel att ha en dag då man äter det man är sugen på även om det slutar med att man ligger på ett kaloriöverskott. Först och främst för att det har en positiv effekt på motivationen när man har något att se fram emot och för det andra så ger det förbränningen lite fart.

Om man bortser från det, att några av måltiderna är ‘’onyttiga”, så finns det ju dieter som är utformade så att de växlar mellan kaloriöverskott och kaloriunderskott, även om man majoriteten av tiden ligger på ett kaloriunderskott. Fred Hatfields ‘’Zig-zag”-diet är baserad på dessa principer. Det är helt okej att man inte äter 100% rent den dagen.

Det är okej att man äter en pizza till middag, men det viktiga är att det inte tar över. Du ska också äta några näringsrika måltider under samma dag. Det är också viktigt att du inte frossar så mycket i ‘’onyttiga” saker att ditt kaloriöverskott blir orimligt stort.

1. Du ska fortfarande ha kontroll över ditt kaloriintag.
2. Man ska inte ligga på mer än 500-800 kalorier i överskott på en cheat day, för om du skapar ett kaloriöverskott på flera tusen kalorier så kommer en sådan dag ha en negativ effekt.
3. Håller du det under kontroll så kan det utan problem bli en del av din kost.

Nu undrar du också om musklerna växer lika snabbt när man äter mat som innehåller mycket fett eller om musklerna växer snabbare om man inte äter fett. Faktiskt så är det så att du under inga omständigheter bör äta fettsnålt. Varken när du är ute efter att bygga muskler eller när du ska gå ner i vikt.

• Fett är ett livsviktigt mikronäringsämnen och om du får i dig för lite fett har det negativa konsekvenser när det kommer till hormonbalansen, muskelbyggnaden och det allmänna välmåendet.
• Så det är alltså riktigt dumt att inta en fettsnål diet.
• Man går inte ned i vikt bara för att man äter mindre fett – man går ner i vikt på grund av ett kaloriunderskott.

Det är mycket viktigt att komma ihåg. Så svaret på din fråga är att musklerna kan naturligtvis växa optimalt även om man någon gång ibland äter pizza och hamburgare. Med ens primära kostintag ska såklart komma från bra och hälsosamma livsmedel. : En fuskdag varje vecka?

Vad händer om man äter 5000 kalorier en dag?

Sams karikatyr av energibalansen – Så nu vet vi alltså dels att Sam, oavsett om han inte ljuger alls om sitt kaloriintag, inte faktiskt har ätit 5000 kcal per dag som hans kropp kan ta upp och lagra in. Vi vet också att Sam inte på något sätt är unik i det hela och att det finns flera andra mer väldokumenterade studier med helt annan kost där vissa personer haft en liknande viktkurva som Sam.

Men det är ju fortfarande så att omkring 4000 kcal per dag är ett ganska betydande överskott för Sam och hans viktuppgång på 1,3 kg är ju fortfarande lågt. Den är inte unik som sagt och detta händer även andra människor men det är ju fortfarande en intressant fråga var kalorierna tagit vägen? Det här här Sams uträkning hela upplägg blir väldigt löjligt.

Sam använder sig av en totalt stel bild av kalori in – kalori ut. En bild där energiintaget inte påverkar energiutgifterna och vice versa. Detta är ju monstruöst fel. Att både ett minskat och ökat kaloriintag påverkar utgifterna är väl etablerat. Att påstå sig vara kunnig inom området kost och träning som Sam gör och sen påstå något annat är bara löjligt.

I kapitel 1 i vår bok går vi mycket djupare på vad kaloribalans verkligen innebär och vad som innefattas i kalori in – kalori ut. Så här se den formeln ut framåt slutet av kapitlet. Energi in är på vänstersidan och energi ut på högersidan: Energi i maten – energi som inte tagits upp av kroppen = BMR + TEF + NEAT + TEA ± Lagrad energi som fett, glykogen och protein Och de olika delarna kan faktiskt uppdelas ytterligare om du skulle vilja det.

Och detta är alltså inte statiska värden. Förändrar du ett så påverkas de andra. I vissa fall blir påverkan stor, i andra fall liten. Till exempel har man i tidigare studier visat att överviktiga som överäter kan förbränna upp emot 60 procent av dessa extra kalorier som värme ().

Generellt kan man säga att denna anpassning är bäst hos smala och uthållighetstränade personer. En bild som verkar passa väldigt bra på Sam. Det som Sam har gjort är att han har haft koll på “energi i maten” (eller han påstår det i alla fall). Därefter försöker han sen påstå att eftersom hans vikt inte förändrades som han tyckte den borde så har han motbevisat hela formeln här ovanför.

Störtlöjligt. Notera gärna att vikt inte ens finns med i formeln här ovanför. Den är uppdelad i lagrat fett, kolhydrater och protein. Och då dessa innehåller olika mycket energi och kräver olika mycket energi att lagra så blir det fel redan där och Sam vet alltså bara en variabel i hela ekvationen.

Om du är intresserad så finns det faktiskt väldigt avancerade kroppsviktssimulatorer fritt tillgängliga för alla att testa på nätet. Den mest kända och den som anses bäst är, I den kan du knappa in en väldig massa information och så får du veta hur din kroppsvikt sannolikt kommer förändras över tid. Om du tar sakerna jag tagit upp här ovanför i beaktande och sen knappar in det vi vet om Sam så blir faktiskt den nedre gränsen för viktuppgång ner emot 1,5-2 kg.

Kom ihåg att detta fortfarande är under antagandet att Sam faktiskt inte ljuger eller omedvetet har justerat lite på siffror eller det han berättar utåt. En möjlighet som är mer trolig än otrolig i detta sammanhang.

Vad händer om man äter 1000 kcal om dagen?

1. Arono
2. Artiklar
3. 1000 kalorier per dag – Gå ner i vikt med ett kostschema på 1000 kcal

Har du provat olika trendiga dieter fram, och tillbaka, men tycker inte att du uppnår önskat resultat? Eller är många av dagens fancy dieter för krångliga? Det viktiga när man ska gå ner i vikt och tappa fett är att varje dag äta färre kalorier än man gör av med.

Du behöver alltså hålla koll på, hålla nere, ditt kaloriintag. Så hur gör man det under en hektisk dag? Vi har satt ihop ett kostschema för en hel vecka där du varje dag får 1 000 kcal fördelat på frukost, lunch, middag och mellanmål. Optimal inspiration till din viktminskning. Kom ihåg att viktminskning ska vara starten på en ny livsstil, där både hälsosam mat i lagom mängd och träning ska ingå.

En kostplan på 1000 kalorier per dag leder ofta till en viktminskning då de flesta av oss har en högre energiförbrukning än så. Men att äta alltför få kalorier kan vara skadligt för kroppen i det långa loppet, vilket gör lågkaloridieter ohälsosamma, ineffektiva och till och med farliga.

Vad händer om jag överäter en dag?

Hur fungerar det? – Kroppens fettförbränning påverkas av ett hormon som heter Leptin, något som i folkmun är mer känt som “anti-svält hormonet”. Hormonets primära arbetsuppgift är exakt vad dess lekmannamässiga namn låter som – att skydda oss från svält.

Som du säkert inser kommer våra smarta kroppar aldrig välja något så “oviktigt” som maximerad fettförbränning före egen överlevnad. Något som innebär att kroppen mer ofrivilligt kommer släppa sitt dyrbara- och skyddande underhudsfett om vi äter för lite mat under för lång tid. Om din strikta kosthållning på daglig basis innebär strikta kaloriunderskott kommer en av de långvariga effekterna vara att kroppen tror att den håller på att svälta, något som leder till en automatisk och omedveten omprogrammering.

Låt därför din “fuskdag” göra entré och rädda sommarformen! Genom att ” överäta ” en dag, alltså äta mycket mer än du egentligen behöver, höjer du kroppens leptinnivåer på nytt. Plötsligt inser kroppen att den inte löper risk för att svälta och dö, en insikt som leder till att den mer effektivt kan släppa ifrån sig fettet och tillåta din fortsatta fettförbränning. Chocka din kosthållning mot nya resultat. Det är godare än du tror!

Kan man gå upp 2 kg på en dag?

Din plan för att hantera bakslag – För det första, om du tror att du gått upp i vikt se då till att väga dig så fort som möjligt så att du vet vad du ska förhålla dig till och vad du behöver göra. Definitionen av en liten viktökning varierar, men som en tumregel kan det vara dags att agera om du under två veckor (eller kortare tid) gått upp 1,5 kg.

1. Definiera din gräns för viktökning då du ska agera, kan t ex vara 1,5-2 kg upp.
2. Skriv ner 2 strategier (ta hjälp av nedan) som du ska använda dig av när du når din gräns för viktökning på vågen. Fundera över vilka strategier som du varit hjälpt av förut.
3. Förvara din plan så att du enkelt kan använda dig av den när du behöver den.

När på dygnet är det bäst att väga sig?

Välj en fast dag och tidpunkt – Var noga med att väga dig på samma dag och vid samma tidpunkt, kroppsvikten kan nämligen pendla mellan 2-3 kilo dagligen beroende på:

Mängden vätska du dricker och/eller gör av medVattenmängd i kroppenTilltaget glykogenförråd orsakat av ett ökat kolhydratintag

Du bör alltså se till att väga dig vid samma tidpunkt och dag – helst direkt när du vaknar på morgonen eftersom vikten då inte har påverkats lika mycket av dagens olika förehavanden. För att du ska få ett så tydligt resultat som möjligt bör du helst välja att väga dig en utvlad dag i veckan (din “vägdag”).

På så vis har du tillräckligt med utrymme mellan vägningstillfällena och får förhoppningsvis stabilare och tillförlitligare resultat i din strävan mot viktupp- eller nedgång, samtidigt som det blir lättare att hålla motivationen uppe under veckan. Om du ändå väljer att väga dig varje dag så bör du vara väl medveten om att din vikt kan pendla beroende på dagstillstånd och inte alltid hänger samman med din viktprocess på lång sikt.

Fixera dig alltså inte alltför mycket vid enstaka resultat/siffror om du väger dig oftare än en gång i veckan. Du kan även välja attl räkna ut medelvärdet av veckans kontroller för att skapa dig en plausibel överblick som håller även på lång sikt. Den som bara väger sig en gång i veckan bör helst välja en veckodag istället för en helgdag eftersom de allra flesta har fastare rutiner under veckan på grund av arbete och/eller studier.

Är det okej att ha en cheat day?

Studier visar att cheatdays funkar – En studie av Skidmore College, New York, har genomfört en Cheatday-studie över en 3-månadsperiod. Deltagarna förlorade i genomsnitt 5 kilo totalt och ändrade dessutom sina kostvanor omedvetet till det bättre. Detta ledde delvis till den grad att vissa av deltagarna hade blivit så vana vid sina nya matvanor att de i slutet av 3 månader inte längre önskade sig en cheatday,

• En cheatday kan hjälpa dig att uppnå dina mål snabbare, särskilt i muskelbyggande- och dietfaser.• Cheatdays gör det enklare för dig att vara konsekvent med din kost.• Trots att du använder dig av cheatdays måste din veckovisa kaloribalans vara rätt.• Prova dig fram om hur många cheatdays du vill använda dig av.

Vad händer om man äter 900 kalorier per dag?

Lågkaloridieten – ANHÄNGARE: Victoria Beckham, Megan Fox, Whitney Port, Tori Spelling. »Att äta extremt lite är en av de äldsta och vanligaste bantningskurerna i Hollywood. Men att veta var gränsen till ätstörning går är svårt. – Jag tror att det är stor skillnad mellan någon som har en ätstörning och någon som håller koll på vad de äter, men jag försöker vara väldigt disciplinerad när det gäller maten, säger Victoria Beckham, 36, som sägs leva på en kost bestående av sojabönor, jordgubbar och sallad.

1. Även nya stjärnskottet Megan Fox, 24, har erkänt att hon helt enkelt slutade äta inför sin roll i filmen “Jennifers body” för att snabbt tappa några kilon.
2. Anna Paquin, 28, från teveserien “True blood” är också öppen med sin strikta diet.
3. Jag vill inte vara en skådespelerska som säger att jag äter allt, jag är väldigt försiktig med vad jag stoppar i munnen och jag äter alltid med inställningen att jag måste plåtas i bikini dagen därpå, säger hon till Self.

Så påverkas kroppen: Under en lågkaloridiet äter man oftast inte mer än 800–1000 kalorier per dag. En normalviktig kvinna bör få i sig 1500– 2500 kalorier per dag. Att äta så här små måltider är rentav farligt och på gränsen till anorektiskt. Rent fysiskt går blodtrycket ner och hjärtat pumpar långsammare.

1. Man fryser och får lätt förstoppning, eftersom tarmarna inte har tillräckligt mycket att jobba med.
2. Att äta extremt få kalorier kan fungera kortsiktigt, men att kroppen går in i svältläge innebär oftast att man börjar äta mer senare vilket resulterar i jojo-bantning och viktuppgång.
3. Slutsats: Om du är mycket överviktig kan en lågkaloridiet fungera som en initial kickstart men i längden är det motion och sunda, regelbundna matvanor som ger varaktigt resultat.

Att satsa på en sund viktnedgång kan ta längre tid men är bättre för kroppen.

Kan man ha en Ätardag i veckan?

A och O för att gå ner i vikt och/eller minska i fettmassa är kaloriunderskott. Men behöver du verkligen ligga på underskott alla veckans 7 dagar, hela deffen igenom? Vad finns det för fördelar med att öka ditt kaloriintag kontrollerat i perioder? Erik har tidigare skrivit om detta i ett riktigt bra blogginlägg som ni kan läsa här: https://www.intensivekost.se/blogg-recept/ngra-principer-fr-en-lyckad-deff,

Nu ska vi grotta ner oss ännu mer i detta intressanta tillvägagångssätt och jag ska dela med mig av mina erfarenheter av respektive metod! Refeed, ätardag, fri måltid, cheat meal. kärt barn har många namn. Det finns många sätt att fylla på depåerna, jag har testat de flesta och både känt och sett stor skillnad mellan de olika metoderna.

Ätardag – Om vi börjar med ätardagen, ett ganska omtalat fenomen. En ätardag innebär helt enkelt att du har en dag i veckan där du äter utan gränser eller kontroll. För att ha utrymme för en ätardag under deff krävs det ett lite större kaloriunderskott resterande av veckans dagar.

Detta kan vara både fysiskt och psykiskt krävande, och det finns en risk att prestationsförmågan såväl på träningspassen som i vardagen försämras. Får man en hel dag fri till att dämpa sina cravings finns även risken att det spårar ur, du äter alldeles för mycket av mindre näringsrik mat och istället för att få mer energi och prestationsförmåga, blir du trött och såsig under dagen och/eller dagarna efter.

Du kan dessutom slå ut det kaloriunderskott du legat på under veckan om du frossar i godsaker utan begränsning. Finns det tillfällen då ätardagar kan ge fördelar? Jag skulle vilja svara JA på den frågan. Men då krävs det att man har kontroll och disciplin.

Om du istället ser din “ätardag” som en dag då du kan äta “som vanligt”, det vill säga som du gör när du inte deffar (förutsatt att du inte hade en ohälsosam kosthållning innan du påbörjade din diet/deff), så kan det vara positivt ur flera aspekter. Du kommer troligtvis känna dig väldigt avslappnad den dagen, att ta ett steg ifrån de kontrollerade matvanorna kan vara skönt för psyket.

Stressnivåerna i kroppen kommer därmed troligtvis att minska vilket kan ha positiva effekter på din deff/viktnedgång. Jag har tidigare skrivit ett blogginlägg om just stress och hur det kan påverka oss, detta kan du läsa här: https://www.intensivekost.se/blogg-recept/smn-stress-och-hlsa-hur-hnger-det-ihop,

Personligen har jag haft båda varianterna av ätardagar, både den spårade och den mer harmoniska, och båda har faktiskt fungerat. Dock, som jag nämnde tidigare, låg jag på ett rejält underskott under veckan under den period jag hade helt okontrollerade ätardagar. Känslan i kroppen dagarna efter var inte heller helt fantastisk, och jag kände mig svullen och tung 1-3 dagar innan det började återgå till det normala.

Ytterligare en negativ effekt som jag inte hade räknat med, var att ätardagsbeteendet fortsatte även efter avslutad deff. Trots kaloribalans eller lätt överskott i veckorna hade jag fortfarande en dag i veckan då jag släppte allt utom min kontroll, och jag tror ni kan gissa er till att det ledde till en lika okontrollerad viktuppgång, en rejäl sådan.

• Under de mer kontrollerade ätardagarna kunde jag dels äta lite mer under veckorna, och på själva ätardagen bibehöll jag en skön mättnadskänsla samtidigt som jag med sunt förnuft kunde äta lite av det jag varit sugen på under veckan.
• Änslan dagen efter var mer behaglig då jag fortfarande kände mig i bra form, och hade även fått en ökad energibuffert att använda både till träningen men också i vardagen.

Refeed – en mer kontrollerad påfyllning som ofta varar över tid. Här krävs det dock en hel del planering, och du får vara beredd på en något längre deff. En refeed kan ses som en slags paus i dieten, och kan pågå allt från ett par dagar till flera veckor.

Syftet med en refeed är att minska den påverkan på hormonerna som kan ske under en deff eller viktnedgång. De risker som finns vid ett långvarigt kaloriunderskott är bland annat minskade testosteronnivåer, minskad nivå av sköldkörtelhormoner (T3 & T4), ghrelin och leptin (“hungerhormon” respektive “mättnadshormon”), viloförbränning samt ökad kortisolproduktion.

Under refeeds fokuserar man ofta på att öka mängden kolhydrater i kosten för ökad energi, prestation och återhämtning. Ju lägre fettprocent man har, desto oftare kan man behöva refeeds. Har man fortfarande en relativt hög/medel fettprocent ärr behovet av refeeds mindre.

1. Vad kan en refeed ge för fördelar, respektive nackdelar? En refeed som sträcker sig i alla fall ett par dagar med jämna intervaller kan minska risken för muskelförlust samt förhindra att viloförbränningen minskar allt för mycket.
2. Om du håller din viloförbränning uppe kan du också behålla ett högre kaloriintag än om du skulle ligga på ett konstant underskott.

Refeeds lämpar sig bäst mot slutet av en deff när fettprocenten har hunnit minska ordentligt. Den enda nackdelen jag kan se med refeeds är att det blir en längre diet, vilket dock troligtvis inte kommer märkas av då du faktiskt får några extra veckor att glida på kaloribalans.

1. Vill du inkludera refeeds som sträcker sig över en eller flera veckor under din diet, bör du planera in detta innan du sätter igång din deff.
2. Min personliga erfarenhet av refeeds är att det har blivit otroligt mycket lättare att hålla dieten samt bibehålla prestationen på gymmet.
3. De veckor jag haft mina refeeds har jag knappt ägnat en tanke åt att jag är på diet, och kunnat träna på riktigt ordentligt.

När jag sedan återgått till kaloriunderskottet har jag fortsatt varit pigg och kunnat prestera, även om jag såklart varit mer hungrig än när jag låg på kaloribalans. Jag har även kunnat ligga på ett något högre kaloriintag och fortfarande skapat ett underskott än vad jag kunnat tidigare dieter.

• Fri måltid – en måltid då du får äta precis vad du vill.
• Det är vanligt att man har en fri måltid i veckan om syftet är att gå ner i vikt.
• Fördelen med att ha en fri måltid är att man minskar risken för att överäta, då man äter det som serveras på tallriken vid en sittning.
• Denna variant av påfyllning har mest positiva egenskaper för den psykiska delen, och det brukar vara uppskattat och skönt att kunna gå ut och avnjuta en god middag, laga något gott hemma eller helt enkelt äta det där man varit sugen på länge.

Rent fysiskt (dvs, hormoner, risk för muskelförlust) påverkar det inte jättemycket, men det man däremot kan få ut är minskade stressnivåer på grund av att man fått “slappna av” med kosten under en sittning, få lite ökad energi och mättnadskänsla, och på den vägen få positiva fysiska effekter.

Min erfarenhet av fria måltider är att det psykiskt är väldigt skönt att få slappna av för en måltid, och äta mig ordentligt mätt. Men det har inte gett mig så mycket gällande energi, jag har snarare varit mer trött och haft svårt att prestera dagen efter en fri måltid. Detta är troligtvis för att kroppen inte hinner reagera på en så pass kort period av extra energi.

Det jag dock gillar med fria måltider är enkelheten, att inte behöva räkna eller tänka på kalorier, och möjligheten att delta på sociala tillställningar som innefattar mat. Sammanfattningsvis verkar refeeds vara den metod som har mest positiva effekter rent fysiskt i form av minskad risk för muskelförlust och en viloförbränning som inte sjunker allt för mycket.

1. Ätardagar och fria måltider har som nämnt troligtvis inte den påverkan på kroppen, men ger fortfarande fördelar för den psykiska delen som därmed kan göra att man lättare orkar hålla i sin diet.
2. Oavsett påfyllningsmetod, eller ingen påfyllning alls, är det ett kaloriunderskott över tid som avgör huruvida man går ner i vikt eller inte.

Man bör därför alltid ha koll på sitt kaloriintag om syftet är att gå ner i vikt/minska sin fettprocent, för att säkerställa att man jobbar mot de resultat man vill uppnå. Man behöver ta hänsyn till tidsram, personlig preferens och vilka resultat man når under vägen och vad man utifrån det har utrymme för.

När ställer kroppen in sig på svält?

Går kroppen in i svältläge om den får för lite mat? — Utbildning – Licensierad Kostrådgivare på Distans “Om man ligger på ett för stort kaloriunderskott kan kroppen gå in i svältläge och lagra in fett istället” är ett inte helt ovanligt påstående, och utebliven viktnedgång förklaras ibland av detta “svältläge”.

Ofta går man snabbt ner i vikt i början, för att sedan plana ut, avta helt och i vissa fall kanske vågen börjar peka uppåt. Man drar då slutsatsen att man går upp i vikt av att äta för lite. Om så vore fallet så hade inte död till följt av svält existerat i världen, för då hade ju kroppen börjat lagra fett, gå upp i vikt och vi hade överlevt.

Så riktigt så enkelt är det inte. Vad som dock kan hända om vi ligger på ett överdrivet stort kaloriunderskott över tid är att vår ämnesomsättning minskar, detta finns det olika anledningar till. Ofta handlar det om att vår spontanaktivitet minskar, dvs rörelse vi utför utan att tänka på det.

• Det kan vara att resa sig upp ur soffan en gång eller städa hemmet lite extra noga, sådant vi gör när vi har energi.
• Detta kallas även för NEAT (None-Exercise Activity Thermogenesis), vilket inkluderar all aktivitet som sker utöver träningen.
• Vi börjar sitta ner mer, väljer rulltrappa framför hissen, bilen framför cykeln etc.

Detta är ofta den faktor som har störst påverkan på den dagliga energiförbrukningen. Det kan också handla om att vår prestationsförmåga försämras, presterar vi sämre än vi brukar när vi tränar förbrukar vi också mindre energi. Ligger vi på ett väldigt lågt kaloriunderskott tenderar vi också att sova sämre, vilket även detta är associerat med svårigheter att gå ner i vikt, i vissa fall till och med viktuppgång.

Detta har jag skrivit mer om här: Vi får inte heller glömma den mänskliga faktorn, inte helt sällan är det vi själva som uppskattar mängden mat vi äter och motionen vi utför helt felaktigt. I feluppskattade deltagarna sitt energiintag med 47% och sin motion/fysiska aktivitet med 51%. De trodde alltså att deras energiintag var mycket lägre och motionsnivå mycket högre än vad det faktiskt var, och när man mätte deras energiintag och energiförbrukning såg man att de skapade en kaloribalans, och inte ett underskott som deltagarna själva trodde.

Skillnaden mellan deras uppskattade kaloriintag och deras faktiska energiförbrukning var hela ~1000 kcal. Har vi redan gått ner en del i vikt så sjunker vår ämnesomsättning som en följd av att vi bär runt på mindre kroppsmassa. Så det som från början var ett kaloriunderskott, kanske inte längre är det till följd av den nya kroppsvikten.

I en välkänd studie kallad Minnesota Semi-starvation study har man studerat hur förbränningen påverkas av ett väldigt lågt kaloriintag. Här fick vuxna män leva på 1800 kcal eller mindre per dag i flera månader, och vid studiens slut såg man att deras viloförbränning (BMR, Basal Metabolic Rate) hade minskat med 40%.

Även spontanrörelsen minskade (ex. resa sig från soffan, gå runt i huset, ta en spontanpromenad etc. Alltså rörelse vi inte planerat att göra utan som sker spontant) och gick från att förbränna 1750 kcal per dag till 400 kcal per dag. Efter att ha ätit under 1800 kcal/dag i ett halvår hade deras energiförbrukning gått från 3600 kcal till 1500 kcal/dag och de var således ungefär på energibalans igen.

• Dock ska det nämnas att dessa personer var normalviktiga vid start, men det illustrerar tydligt vad som händer med förbränningen.
• Efter studien fick deltagarna börja äta som vanligt igen, och man såg då att de gick upp alla kilon de tappat igen, samt ytterligare 2-3 kilo.
• Detta är visserligen en väldigt extrem metod, och kanske inte helt överförbar på gemeneman.

Där verkar det snarare handla om förändringar om 0-200 kcal i vilometabolism. Som ensam faktor har det därför troligen ingen märkbar påverkan på vår ämnesomsättning, men om vi däremot börjar slå ihop ovan nämnda faktorer blir det desto tydligare påverkan.

• Så om vi då slår ihop alla faktorer: minskad spontanaktivitet, försämrad prestation, sämre sömn och lägre BMR till följd av viktnedgång, så är det inte så konstigt att det blir svårt att gå ner i vikt om man äter alldeles för lite.
• Roppen är smart, och ser till att vi sparar in på energi när det behövs, och då genom ovan nämnda faktorer och inte genom att automatiskt börja lagra in fett.

Ligger man på ett kaloriunderskott så går man ner i vikt, kaloribalans leder till viktstabilitet och kaloriöverskott leder till viktuppgång. Givetvis finns det sjukdomar och medicin som kan påverka detta, men då bör man vända sig till vården för vidare utredning.

Hur många kalorier per dag för att överleva?

Vad en kalori? – En kalori är den mängd energi som det går åt att värma upp ett gram vatten från 14,5 till 15,5 grader. Förkortningen för kalori är kcal. Normalt behöver en man c:a 2.700 kcal och en kvinna 2.300 kcal per dygn.

Kan äta hur mycket som helst utan att bli mätt?

Hetsätningsstörning Du kan ha hetsätningsstörning om du ofta och återkommande äter utan att kunna kontrollera dig, och får i dig stora mängder mat på kort tid. Hetsätningsstörning kan leda till fysisk och psykisk ohälsa om det inte behandlas. De flesta som får behandling blir friska.

Vad är hetsätningsstörning? Hetsätningsstörning är en vanlig form av ätstörning som kan uppstå oavsett kön och ålder. Sjukdomen kallas även för BED, efter engelskans binge eating disorder. Precis som vid ätstörningen innebär hetsätstörning att du har problem med hetsätning, men skillnaden är att du inte försöker göra sig av med det du ätit efteråt.

Hetsätning innebär att du återkommande äter stora mängder mat på kort tid på ett sätt som du inte har kontroll över.

Hur lång tid tar det innan man blir tjock?

FRÅGAR ÅT EN VÄN: Hur snabbt går du upp av fett? Om någon äter en stor kaka eller en fet måltid, hör man vederbörande ofta trösta sig med att det fetmar först imorgon. Men så lång tid tar det sällan. Fem till åtta timmar efter måltiden kan fettet nämligen ha satt sig i fettvävnaden.

• Först bryts matens fettämnen ned i tarmarna.
• Därefter kan fettets beståndsdelar tas upp genom tarmväggen, vilket underlättas av enzymer och galla från gallblåsan.
• På andra sidan tarmväggen sugs fettet upp av lymfan.
• Via lymfkärlen transporteras fetterna sedan ut i blodet och läggs därefter på lager i kroppens fettvävnad, som förekommer i varierande mäktighet i underhuden hos de flesta.

: FRÅGAR ÅT EN VÄN: Hur snabbt går du upp av fett?

Hur snabbt tar kroppen upp kolhydrater?

Fakta: Kolhydrater – Kolhydrater består av monosackarider (glukos, fruktos och galaktos) eller disackarider (två monosackarider) eller av mer komplexa kolhydrater såsom stärkelse. I slutändan omvandlas dessa till monosackarider i mag-tarmkanalen och därefter transporteras de vidare i blodet och tas upp i muskler och lever.

• Olhydrater är tillsammans med fett de viktigaste energikällorna i samband med träning.
• Deras relativa bidrag beror på flera olika faktorer: mängden muskelglykogen, träningens intensitet och varaktighet samt individens träningsstatus.
• Under intensivt arbete och i de flesta tävlingssituationer är kolhydrater det viktigaste bränslet.

Vältränade personer använder relativt sett mindre kolhydrater och mer fett när de arbetar med samma intensitet som en otränad (3). Men eftersom vältränade under träning och tävling arbetar med högre intensitet än otränade kommer de förbränna lika mycket kolhydrater.

• Förklaringen till att muskelglykogen är viktigt för muskelns prestationsförmåga vet vi ännu inte helt exakt, men forskning indikerar att muskelns aktiveringssignaler hämmas vid lågt muskelglykogen (4).
• De flesta som idrottar upp till ett pass om dagen och äter normalt (vilket motsvarar ca fem gram kolhydrater per kilo kroppsvikt per dag) kommer kunna fylla sina kolhydratdepåer i lever och muskel inom 24 timmar eller snabbare och behöver därmed inte tänka så mycket på kolhydratintag.

Personer som tränar mer än ett pass om dagen och/eller tränar en stor andel medel- till högintensiv träning behöver inta en större mängd kolhydrater vid efterföljande måltid(-er) för att vara fullt återhämtad till nästa träning (ca 8-10 gram kolhydrater per kilogram kroppsvikt och dag).

1. För fysiskt krävande ansträngningar som varar längre än 90 minuter är det viktigt att fylla kolhydratlagren i lever och muskler innan tävlingen startar.
2. Detta görs genom att äta mycket kolhydrater dagarna innan, vanligtvis 8-10 gram per kilo kroppsvikt och dag, beroende på tävlingens längd och intensitet.

Om det extra intaget kombineras med en reducerad mängd total träning, kommer musklerna och lever att vara fyllda vid tävlingsstarten. Osäker på hur mycket kolhydrater olika livsmedel innehåller? Ta hjälp av portionsguiden ovan. https://www.idrottsforskning.se/wp-content/uploads/2019/03/image001.png Osäker på hur mycket kolhydrater olika livsmedel innehåller? Ta hjälp av portionsguiden ovan.

Hur många kcal för att gå upp ett kilo?

Ett genomsnittligt kaloribehov ligger på 1 800 – 2 500 kalorier per dag. En kvinna har ett dagligt kaloribehov på ca 2 000 kalorier och en man på ca 2 500 kalorier – om man vill hålla vikten. Vill du däremot går ner i vikt förändras förstås kaloribehovet.1 kilo kroppsvikt motsvarar 7 000 kalorier.

Hur lång tid tar det innan man blir tjock?

FRÅGAR ÅT EN VÄN: Hur snabbt går du upp av fett? Om någon äter en stor kaka eller en fet måltid, hör man vederbörande ofta trösta sig med att det fetmar först imorgon. Men så lång tid tar det sällan. Fem till åtta timmar efter måltiden kan fettet nämligen ha satt sig i fettvävnaden.

Först bryts matens fettämnen ned i tarmarna. Därefter kan fettets beståndsdelar tas upp genom tarmväggen, vilket underlättas av enzymer och galla från gallblåsan. På andra sidan tarmväggen sugs fettet upp av lymfan. Via lymfkärlen transporteras fetterna sedan ut i blodet och läggs därefter på lager i kroppens fettvävnad, som förekommer i varierande mäktighet i underhuden hos de flesta.

: FRÅGAR ÅT EN VÄN: Hur snabbt går du upp av fett?

Gunborg Antonsson