Hur Mycket Kött Äter Vi I Sverige Livsmedelsverket?

Så här har totalkonsumtionen förändrats – Totalkonsumtionen av kött har minskat från den svenska rekordnivån på 88,4 kg per capita 2016 till 80,1 kg per capita 2021. Fördelningen på köttslag framgår av figuren nedan. Övrigt kött omfattar kött från vilt, ren, häst samt inälvor.

• En orsak till den minskade totalkonsumtionen av kött är vår ökade medvetenhet om matens miljöpåverkan, men även hälsoaspekter, trender, tillgänglighet, konjunkturläge och priser samt djuretik påverkar.
• Samtidigt som totalkonsumtionen av kött har minskat har marknadsandelen för svenskt kött ökat – en växande andel det kött vi äter är med andra ord producerat i Sverige.

Det finns ett ökat intresse för svenska mervärden i djurhållning och produktion av kött. På det hela taget har medvetenheten ökat om betydelsen av en miljömässigt hållbar och konkurrenskraftig, inhemsk livsmedelsproduktion. Den utvecklingen vi sett de senaste åren överlag sammanfaller med mål i den svenska livsmedelsstrategin om ökad produktion och försörjningsförmåga.

Den globala pandemin gav ytterligare bränsle åt den pågående utvecklingen, på grund av vårt ändrade sätt att umgås, äta och jobba. För 2020 innebar det att totalkonsumtionen minskade mer och att den svenska marknadsandelen ökade mer än tidigare år. Under 2021 öppnade samhället successivt upp igen och utvecklingen återgick till tidigare mönster, i praktiken innebar det en liten ökning av köttkonsumtionen som minskat osedvanligt mycket året innan och en oförändrad svensk marknadsandel.

På vår sida om priser och marknadsinformation hittar du marknadsbalanserna, som förutom totalkonsumtion visar utvecklingen för produktion, import, export och svensk marknadsandel. På sidan finns också de marknadsrapporter som Jordbruksverket skriver årligen.

Priser och marknadsinformation för mat och drycker

Hur mycket kött äter vi i Sverige?

Den totala köttkonsumtionen i Sverige var år 2018 84,1 kilo per person och år. Siffran inkluderar även exempelvis ben och annat svinn. Animalieproduktion står för cirka 15 procent av världens växthusgasutsläpp, enligt FAO, FN:s fackorgan för jordbruk, skog och fiske.

I vilket land äter man mest kött?

Konsumtion av kött i världen – Hur mycket kött som konsumeras och vilken typ av kött skiljer sig på många håll i världen. Hur vi konsumerar kött beror till stor del på våra kulturella aspekter och traditioner, men även ekonomiskt välstånd och religion spelar in. Som en följd av att fler människor i världen har det bättre ekonomiskt ställt har konsumtionen av kött ökat de senaste femtio åren. Det köttslag som ökat allra mest på en global nivå är kycklingkött följt av griskött. Konsumtionen av kött från nötdjur, får och lamm har inte ökat nämnvärt per person men däremot har vi blivit fler människor i världen.

Vem äter mest kött i hela världen?

Var äter man mest kött i världen? En undersökning gjord av FN:s livsmedels- och lantbruksorgan, FAO har nu kommit fram till svaret: USA. Statistiken visar att svenskar med våra 80 kilo per person äter fyra kilo mer kött än genomsnittseuropén per person och år.

Hur mycket viltkött äter vi i Sverige?

Jakten genererar ungefär 20 000 ton viltkött årligen. Av det står rådjuret för sex procent. Foto: Mostphotos Visste du att 22 procent av svenskarna äter viltkött minst en gång i månaden? Och att 40 procent av stockholmarna tycker att det är viktigt att kunna äta viltkött? #gillaenjägare Så här ser viltköttsätandet i Sverige:

Historiskt sett har vi förmodligen ätit nästan alla viltarter i Sverige, möjligen med undantag av varg, några mindre rovdjur och doppingar. Köttet från olika arter har beskrivits som allt från läckert till ätligt när nöden kräver det. När Svenska Jägareförbundet bildades 1830 var klövviltet nästan utrotat. Ett viktigt mål för förbundet var att rädda älgen genom en etisk och faktabaserad förvaltning. I takt med att stammarna återhämtat sig har klövviltet blivit en viktig förnyelsebar resurs som idag står för 97 procent av det kött som jakten genererar. Viltkött är fettsnålt samtidigt som det fett som finns till stor del består av fleromättat omega-3-fett som anses kunna förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Kött från konventionellt producerade tamdjur innehåller i högre grad mättade fetter som är sämre ur hälsosynpunkt. Viltkött innehåller dessutom höga halter av vitamin C och E som fungerar som antioxidanter. Jakten genererar ungefär 20 000 ton viltkött årligen. Merparten kommer från det största djuret, älgen, som står för 60 procent av den totala köttmängden. Det mindre rådjuret står för sex procent och fågel för drygt två procent. På senare år har andelen vildsvinskött ökat och utgör nu så mycket som 25 procent. Det äts mer viltkött i norra Sverige än i syd, men i genomsnitt äter 22 procent av svenskarna viltkött minst en gång i månaden. Minst viltkött äter man i Stockholms län, där 16 procent äter viltkött minst en gång i månaden. Samtidigt tycker 40 procent av stockholmarna att det är viktigt att kunna äta viltkött. Av den icke-jagande delen av befolkningen äter 65 procent viltkött minst en gång per år. Det är ungefär lika vanligt att de fått köttet från en jägare i vän- eller familjekretsen, som att de köpt det i butik, eller ätit det på restaurang.50 procent tycker att det är viktigt att kunna köpa viltkött i en affär eller gårdsbutik.43 procent tycker det är viktigt att kunna köpa viltkött på restaurang.35 procent tycker det är viktigt att kunna köpa viltkött från en jägare. Forskning har visat att en positiv inställning till viltkött bland människor som inte jagar hänger samman med erfarenhet av jakt och jägare. De som känner jägare och äter viltkött gillar jakt i högre grad än andra.81procent av icke-jägarna anser att jakt bidrar till att upprätthålla balansen i naturen och 69 procent att jakt är en viktig tradition på landsbygden.

Uppskattningsvis äter minst 100 miljoner människor i Europa “vild mat” åtminstone ibland. Det kan vara växter, bär och svamp, men också viltkött. Att samla in och äta mat från naturen ger både rekreation och en känsla för platsen där man lever. Det kan vara en viktig del av människors identitet, samtidigt som “vild mat” ingår i det natur- och kulturarv vi tar del av när vi reser och provar det traditionella köket på platser runtom i världen.

Viltköttet är bara ett resultat av alla insatser som svenska jägare gör för miljön, människan och samhället. Så även om du inte själv jagar, gillar du förmodligen jägare utan att veta om det. Gilla en jägare! Källor: Danell K & Tunón H.2016. Nyttjande av vilt. Ur: Jaktens historia i Sverige. Vilt – människa – samhälle – kultur (Red.

Danell K, Bergström R, Mattsson L & Sörlin S) Ljung PE, Riley SJ, Heberlein TA & Ericsson G.2012. Eat prey and love: game-meat consumption and attitudes toward hunting. Wildlife Society Bulletin 36: 669-675. Ljung PE, Sandström C, Ericsson G & Kvastegård E.2014.

1. Onsumtion av skogens ekosystemtjänster – vilt, svamp och bär.
2. Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 2014: 2.
3. Schulp CJE, Thuiller W & Verburg PH.2014.
4. Wild food in Europe: A synthesis of knowledge and data of terrestrial wild food as an ecosystem service.
5. Ecological Economics 105: 292-305.
6. Wiklund E & Malmfors G.2014.

Viltkött som resurs. Naturvårdsverket Rapport

Hur mycket kött äter vi i Sverige 2022?

Direktkonsumtion av kött – Direktkonsumtionen av kött visar hur stora mängder konsumenten köper, uppdelat på

rent kött (kylt och fryst)charkuterivaror och konserverfrysta produkter som innehåller kött.

Eftersom direktkonsumtionen visar mängden av en vara i den form den når konsumenten, är även andra ingredienser inkluderade i beräkningen. Till exempel ingår en viss mängd ben, som benet på fläskkotletten, som konsumenten köper men inte äter. För charkprodukter och frysta produkter ingår de övriga ingredienserna i siffrorna, det kan handla om allt från pajdeg till mejeriprodukter och grönsaker.

Det går därmed inte att lägga ihop de tre grupperna och få en siffra på den totala direktkonsumtionen av just kött. I direktkonsumtionen görs avdrag för svinn fram till att det når konsumenten, men det som hushållen sedan slänger tar man inte hänsyn till. Direktkonsumtionen har ytterligare ett års eftersläpning och uppgifter för 2020 publiceras i slutet av 2022.

Under 2020 var direktkonsumtionen av livsmedel med kött per person:

47,3 kg kylt och fryst kött19,0 kg charkvaror och konserver8,1 kg frysta produkter som innehåller kött.

Sedan 2016 har direktkonsumtionen minskat i samtliga grupper.

Jordbruksverkets statistikdatabas – Direktkonsumtion

Vilket land äter mest kött i Europa?

Statistik om köttkonsumtion är alltid intressant. Det är också ett område med många olika definitioner och begrepp. I det här blogginlägget tittar jag på statistik om köttkonsumtion per person från FAO. Definitionen motsvarar det som vi kallar totalkonsumtion eller förbrukning/åtgång av kött när vi pratar om motsvarande statistik i Sverige. Jag har använt ett treårsgenomsnitt för de tre senaste år som finns tillgängliga vid FAO, det vill säga åren 2011-2013. Diagrammet till höger visar att totalkonsumtionen av kött per capita i genomsnitt var 45 kilo åren 2011-2013. I genomsnitt var 35 % griskött, 33 % fjäderfäkött och 21 % nötkött.

Får- och getkött svarade bara för 4 % av köttkonsumtionen. Övrigt kött som t.ex. inkluderar vilt, häst och kaninen samt innanmat som lever och njure svarade för 7 % av konsumtionen. Siffrorna visar att det land bland länderna på 20 i topplistan där totalkonsumtionen av kött är högst per person är Australien, följt av USA, Nya Zeeland och Argentina.

Sverige kommer på 36 plats, mittemellan Finland och Danmark. Det är också intressant att titta på hur konsumtionen är sammansatt. I USA kommer hela 32 % från nötkött, medan motsvarande siffra på öarna Saint Lucia och Samoa är 6 % respektive 10 %. I Mongoliet kom mer än hälften av totalkonsumtionen av kött från får- och getter. Nedan har jag tagit fram statistik för några regioner i världen. Den visar att totalkonsumtionen av kött per person är högst i Oceanien och Nordamerika. Konsumtionen i Europa är ungefär lika hög som den i Sverige. Den del av kött-konsumtionen som kommer från nötkött är något högre i Sverige än i Europa och i nivå med Nordamerika och Oceanien. Men vad är nu detta, 80 kilo per person i Sverige! Borde det inte vara 82-83? Jo teoretiskt borde det det. FAO beräknar principiellt konsumtionen på samma sätt som vi i Sverige beräknar totalkonsumtion. Det vill säga genom att ta import + produktion – export.

1. Den produktion som finns kvar fördelar de sedan på olika användning t.ex.
2. Människomat, djurfoder och industriändamål.
3. Det som används till mat divideras till slut med befolkningen i landet.
4. Anledningen till skillnaden är att man under beräkningarna i smådetaljer gör litet olika bedömningar om t.ex.
5. Vad som är kött, vad går till djurfoder, hur hanteras svinn, hur klassas olika varor i import och exportstatistiken.

FAO försöker dock göra på samma sätt för alla länder och FAO-statistiken ger en spännande bild över hur konsumtionen skiljer sig åt i världen. //Ann-Marie Karlsson Om du vill göra egna tabeller och jämförelser klicka på länken FAOs-statistiksida till höger, välj därefter “Data” och sedan rubriken ” Food Supply – Livestock and Fish Primary Equivalent” under huvudrubriken “Food supply”

Är svenskt kött bättre än utländskt?

Skillnad svenskt och utländskt kött – Vid val av kött finns det en stor skillnad mellan svenska och utländska djur. Antibiotikaanvändning till djur i Sverige är den lägsta i EU och även i jämförelse med stora delar av resten av världen. Djur i Sverige får endast antibiotika som behandling, inte i fodret som en förebyggande åtgärd.

Är kött från Tyskland bra?

Bildspecial: Köttet du bör undvika Vår konsumtion av mejeriprodukter och kött står för cirka femton procent av de globala utsläppen av koldioxid. För varje svensk står köttkonsumtionen för en femtedel av de utsläpp som vi släpper ut under vår livstid.

1. Vilket kött vi äter spelar därför stor roll och det är viktigt att äta kött som producerats hållbart.
2. Nedan listar Miljöaktuellt vilket kött som är mest klimatsmart med hjälp av WWF:s Kyckling är det djur som mest effektivt omvandlar spannmål och proteinfoder till kött.
3. Ycklingar ger låga utsläpp per kilo kött och ägg men djurens välfärd är ofta inte bra och det används soja i fodret.

Ät måttligt av svenskt krav-certifierad kyckling och ägg, EU-ekologisk kyckling och ägg. Var försiktig med svenska-, danska- och finska ägg då utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd. Likaså svenskt kycklingkött och sigillcertifierat kycklingkött.

Undvik importerat kycklingkött då dess påverkan på planeten är för hög.📷Viltkött. Det viltkött som jagas i dag räcker till cirka 2-4 kilo per person och år. Rådjur, älg, vildsvin, hjort kan man äta måttligt av och påverkar inte klimatet, den biologiska mångfalden och djurens välfärd i stor utsträckning.

Köttet innehåller heller inga bekämpningsmedel, men är en begränsad resurs.📷Nötkreatur kan ta tillvara på gräs som foder och de djur som får gå ute och beta bidrar även till öppna ängar och hagar. Köttet har den högsta klimatpåverkan då djuren ger ifrån sig stora mängder metan.

1. Nötkött som produceras i monokulturer ger upphov till negativ klimatpåverkan i form av ökad användning av bekämpningsmedel och minskad biologisk mångfald.
2. Det nötkött du kan äta måttligt av är svenskt Krav-certifierat naturbeteskött, svenskt EU-ekologiskt kött, svenskt certifierat naturbeteskött och Krav-certifierat nötkött.

Var försiktig med svenskt nötkött, klimatcertifierat nötkött, sigillcertifierat nötkött, importerat EU-ekologiskt nötkött då utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd. Undvik helt sydamerikanskt nötkött, irländskt nötkött, nordamerikanskt nötkött, tyskt och östeuropeiskt nötkött – om du vill värna om djurens välmående, klimatet och den biologiska mångfalden.📷Får i Sverige bidrar till att hålla naturbetesmarker med hög biologisk mångfald öppna.

Men utsläppen av klimatgaser är höga då lammen släpper ut metan. Köttet importeras till Sverige från Irland och Nya Zeeland och uppfödningen kan ske utomhus året runt på beten som gödslas. Det ger ökad risk för övergödning och djuren på Irland slaktas ofta utan bedövning. Det kött du gärna kan äta måttligt av är Krav-certifierat lammkött, EU-ekologiskt lammkött.

Var försiktig med nyzeeländskt lammkött, svenskt lammkött, sigillcertifierat lammkött och klimatcertifierat lammkött då utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd. Undvik irländskt lammkött då påverkan på planeten är alldeles för hög.📷Gris är ett av de köttslag vi äter mest av i Sverige och påverkar klimatet mindre än lamm och nötkött.

• I många länder används antibiotika för att hålla grisarnas friska i trånga utrymmen, men i Sverige används antibiotika sparsamt då vi är bättre på förebyggande djurhälsovård.
• Du gör rätt i att äta måttligt av Krav-certifierat griskött, EU-ekologiskt griskött.
• Var försiktig med svenskt griskött, klimatcertifierat griskött och sigillcertifierat griskött då utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd.

Undvik danskt- och tyskt griskött – för djurets välmående, klimatet och ditt eget välmående.📷 : Bildspecial: Köttet du bör undvika

Vilket kött är vanligast i Sverige?

I Sverige äter vi mest griskött, därefter nötkött och endast något kilo lamm per person och år. Enligt en undersökning gjord av undersökningsföretaget ISI Wissing, på beställning av Svensk Köttinformation, äter 7 av 10 svenskt griskött minst någon gång per vecka.

Nästan lika många (6 av 10) äter svenskt nötkött någon gång per vecka. Lammkött är dock betydligt ovanligare att man äter, förbrukningen av lammkött ligger på 1,8 kilo slaktad vikt per person och år. Nötkött- och grisköttsförbrukningen under 2016 var 25,6 kilo respektive 33,5 kilo slaktad vikt. Andelen svenskt kött som förbrukades, beräknad i slaktad vikt var 0,5 kilo lammkött, 13,2 kilo nötkött och 23,5 kilo griskött per person och år.

Man bör dock beakta att den slaktade vikten inkluderar bland annat ben och svinn och är därmed inte helt likställd med den mängd kött vi faktiskt äter.

Varför är svenskt kött så dyrt?

Publicerat onsdag 21 januari 2009 kl 16.15 Det beror inte på handeln att svenskt kött ofta är dyrare än det som importeras. I stället är orsaken i många fall att det utländska köttet består av överskott som reas ut till Sverige. Det visar en ny studie från Jordbruksverket.

1. Ekot har följt med Jordbruksverkets analytiker Håkan Loxbo ut i en livsmedelsaffär i Jönköping.
2. Om du tittar på sådana här grytbitar, köttbitar av olika slag, så är det ursprung Sverige.
3. Här ser vi från Sydamerika lammkött, säger Håkan Loxbo.
4. Svenskt och utländskt kött samsas i kötthyllan i butiken.
5. Det svenska med sina mervärden som djurskydd och miljö, ofta dyrare än det importerade, trots att svenska bönder enligt tidigare studier inte får mer betalt än sina utländska kolleger.

Många har därför misstänkt att det är mellanleden som passar på att plocka hem förtjänsten. Men det stämmer inte, enligt Håkan Loxbo. – De här prisskillnaderna är inte någon vinst som någon stoppar i sin egen ficka, utan det är fråga om överskott som man inte kan sälja i det egna landet och säljer till ett lägre pris, det bästa möjliga pris man kan få utanför det egna landet.

Efter att ha analyserat importkedjan konstaterar Jordbruksverket att det utländska köttet ofta består av överskott som säljs ut till underpris på den svenska marknaden. Inte sällan som storinköp som används som lockvaror i butikerna. Men marginalerna för butiker och grossister skiljer sig alltså ändå inte något nämnvärt enligt studien.

Ytterligare en orsak till prisskillnaderna är att långa avstånd, högre löner och liten volym leder till dyrare produktion i de svenska mellanleden. Ja, prisskillnaderna tycks svåra att rå på, men frågan är då vad de betyder på sikt. – Det beror på för vem; till exempel konsumenterna väljer ju uppenbarligen det här.

I vilket land äter man mest kyckling?

Nya siffror: USA, Kina och köttet Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det. Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning. Stäng / / Nya siffror: USA, Kina och köttet Vi har en god och en dålig nyhet.

I USA läggs ner i varukorgarna. Forskare pratar om att peak meat har passerats, det vill säga att den avtagande köttätartrenden kommer hålla i sig. Året som köttätandet tros ha nått sin högsta nivå är 2007 då amerikanarna åt 25 miljoner ton kött. Sedan dess har köttätandet minskat med 10 procent. I år tros amerikanerna äta ytterligare en halv miljon ton kött mindre än tidigare år, eller 75 kilo per person – vilket är den lägsta nivån på mer än ett decennium.

I Sverige äter vi ungefär kött per person. Priset på den främsta djurfödan, majs, har sedan etanolproduktionen brett ut sig ökat, vilket lett till dyrare kött. Det kombinerat med en svagare ekonomi tros vara orsaker till den avtagande köttkonsumtionen.

Utvecklingen går dock inte endast att skylla på ekonomiska faktorer. Nötköttskonsumtionen har gått ner sedan sjuttiotalet, vilket tyder på en stadig trend. däremot har ökat länge men plötsligt fallit bara de senaste fem åren. Större medvetenhet om hälsorisker, djurrätt samt köttets klimatpåverkan kan förklara den mer stadiga nedgången.

Vad som dessvärre inte går i samma riktning är, Mer än en fjärdedel av världens kött konsumeras numera i Kina, efter en långvarig uppgång. År 1992 gick kineserna om amerikanerna när det gäller att äta mest kött i världen. Idag konsumerar Kina dubbelt så mycket kött som USA.

Främst är det gris och kyckling som står för ökningen. Tittar man på kilo kött per person ser verkligheten dock annorlunda ut. En kines äter i genomsnitt hälften så mycket kött per år som en amerikan. Men med utvecklingen vi ser kommer förmodligen det gapet att minska. Frågan är inte om, utan när, kurvorna möts.

Sedan 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss. ← Tipsa! Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med.

Varför vi inte ska äta kött?

Varför behövs Köttguiden? – Vad vi äter har betydelse och du som konsument kan göra skillnad. Det livsmedel som i allra störst utsträckning påverkar miljön är köttet och andra animalier. Att äta mer vego, och välja riktigt bra kött när – eller om – du äter det, är alltså något av det viktigaste du kan göra för planeten.

Öttkonsumtionen bidrar globalt till minskad biologisk mångfald, ökade klimatgasutsläpp och ökad användning av bekämpningsmedel. Samtidigt kan kött bidra med viktiga näringsämnen i vår kost och djur som betar på ängar och hagar är viktiga för vår biologiska mångfald i Sverige. Därför är det viktigt att välja rätt.

Genom att äta mindre men miljömässigt bättre kött och välja mer protein från växtriket kan du som konsument bidra till en mer hållbar köttkonsumtion. Köttguiden kom till för att visa att det inte går att fokusera på en miljöfråga i taget, exempelvis klimat eller biologisk mångfald.

1. Genom att väga ihop fem hållbarhetsaspekter så hjälper vi konsumenter att fatta beslut inom ett område som är rätt så komplicerat.
2. Öttguiden vill underlätta hållbara val av kött och andra animalier.
3. Målet är att ge konsumenter, och de som arbetar med mat, vägledning mellan olika typer av kött och andra proteinkällor på tallriken.

Ett annat viktigt syfte med Köttguiden är att bidra till en ökad diskussion och medvetenhet kring köttets miljöpåverkan. Tillsammans med WWFs andra konsumentguider Fiskguiden och Vegoguiden hjälper Köttguiden dig att äta så hållbart som bara möjligt inom ramen för en planet – One Planet Plate ! Köttguiden utvecklades ursprungligen av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och ingår idag i projektet Eat4Change, vars mål är att inspirera unga och andra konsumenter att göra mer hållbara val av mat.

Hur mycket kött importeras till Sverige?

Köttproduktionen bidrar till stora utsläpp av växthusgaser. Produktionen av köttprodukter i Sverige minskade mellan 1995 och 2012 för att sedan öka under de senaste åren. Sammantaget har produktionen ökat med nästan tre procent under perioden 1995 till 2018.

1. Ungefär en tiondel av det producerade köttet exporteras till andra länder.
2. Under samma tidsperiod har vår köttkonsumtion ökat med cirka 40 procent.
3. I dag är knappt hälften av det kött som konsumeras i Sverige importerat.
4. Sverige importerar främst nötkött från andra EU-länder, framför allt Irland, Nederländerna, Polen och Tyskland.

En del av det nötkött som importeras från andra EU-länder har dock sitt ursprung utanför EU. Sverige importerar merparten av grisköttet från andra EU-länder, framförallt Tyskland, Danmark och Polen. Importen av fågelkött kommer framför allt från Danmark.

• En del fågelkött importeras även från Nederländerna, Tyskland och Polen.
• Importen av får- och lammkött kommer till stor del från Irland.
• En del importeras även från Nya Zeeland och Nederländerna.
• Den svenska marknadsandelen av de köttprodukter vi konsumerar har ökat något under de senaste åren, vilket beror på ett ökat intresse för svenska mervärden i djurhållning och produktion av kött.

Handeln med nötkött och andra köttprodukter, Jordbruksverkets webbplats

Vad skulle hända om vi slutade äta kött?

Du behöver vara mer noga med vad du äter

– Slutar du äta kött förlorar du en säker källa till vissa näringsämnen och de måste du få i dig på annat sätt. Järn, vitamin D och vitamin B12 är särskilt viktigt att vara noggrann med. Men om du ser till att äta bönor, ägg, nötter, fullkorn och varierat med grönsaker är du på säker mark.

Vilket kött är sämst för miljön?

Miljöforskaren om köttets påverkan på klimatet och vår hälsa – Publisert: Publicerad 19 februari 2020 Denna text är skriven av miljöforskaren Victoria Voss-Schrader Bignet:, Blir det någon blommig falukorv till lunch, mamma? Kött är en het potatis – men behöver verkligen vegetabilier ersätta köttet fullt ut på våra tallrikar? Om inte, vilket kött ska man då välja och hur mycket bör man äta? I takt med Greta-effekten och att vi lever med en alltmer påtaglig klimatångest, har köttfrågan seglat högt upp på dagordningen intill flygskam, “divestering” från fossila bränslen, och andra aktuella hållbarhetsfrågor.

1. I virala dokumentärer som What the health? och Cowspiracy målas en dyster bild upp av köttindustrins miljö- och hälsoeffekter.
2. Till stor del med rätta, men dessvärre missar dokumentärerna – precis som många andra inslag i media – att belysa viktiga kontraster.
3. Det underliggande budskapet kan upplevas som något i stil med att: “Om du bryr dig om din och planetens hälsa, då ska du vara vegan.” Den bilden stämmer inte helt.

Ät varierat, i lagom mängder och mestadels från växtriket Forskning visar att man kan leva ett friskt liv på både en vegansk och flexitarisk kost. Nyckeln är snarare – som den amerikanske författaren Michael Pollan uttrycker det så enkelt – att äta varierat, i lagom mängder, och mestadels från växtriket.

1. Medelhavskosten, som är en flexitarisk kost och innehåller rikligt med frukt, grönt, nötter, vegetabiliska oljor och begränsade mängder mejeri, kött och fisk, har under många år använts som tallriksmodell baserat på dess väldokumenterade hälsovinster.
2. För att uppnå samma goda hälsoeffekter som vegan är det viktigt att äta varierat, exempelvis kombinera baljväxter och spannmål, för att få i sig alla essentiella aminosyror (proteinernas beståndsdelar) i tillräckligt stor mängd.

Att äta berikade livsmedel eller kosttillskott är bra för att få i sig de mineraler och vitaminer som saknas eller inte finns i tillräcklig mängd i en helt växtbaserad kost. Vegetabilier må vara rika på ämnen som exempelvis järn och zink, men de är inte lika lätta för kroppen att ta upp under matsmältningen som när de konsumeras genom animaliska produkter.

1. Den som älskar kött, men befarat att miljöhjältens öde var att dö av tristess vid matbordet, kan andas ut.
2. Oavsett köttätare eller icke, är idag den största enskilda hälsorisken relaterad till våra kostvanor både i Sverige och globalt att vi äter för lite fullkornsspannmål, nötter, frön och grönsaker.

Långt ner på listan av riskfaktorer finner vi den höga köttkonsumtionen. Med andra ord är det inte det vi äter för mycket av som tar död på oss i första hand, utan det vi äter för lite av. Att köttet skulle vara den största hälsoboven på vår tallrik är alltså fel.

1. Nog för att en begränsad mängd kött inom ramen för en varierad kost är bra för hälsan, men är den inte miljöskadlig? Det korta svaret är att miljöskadan sker på grund av vi äter alldeles för mycket kött och kött som produceras på ett ohållbart sätt.
2. Från att ha stigit i många år, har köttkonsumtionen i Sverige de senaste åren börjat sjunka, men vi äter fortfarande i snitt cirka sju gånger så mycket kött som rekommenderas för hälsan.

I en rapport som publicerades i The Lancet i fjol föreslås en tallriksmodell med hänsyn till både hälsa och miljö, som rekommenderar i snitt en portion rött kött och två små portioner vitt kött (fågel) i veckan. Det finns även utrymme för två små portioner fisk i veckan.

Med andra ord kan den som älskar kött, men befarat att miljöhjältens öde var att dö av tristess vid matbordet, andas ut. Utöver att vi behöver balansera om kosten är även typen av kött vi väljer viktig ur miljösynpunkt: köttslag, ursprung och produktionsmetoder spelar alla roll här. Att välja svenskt kött och ekologiskt är en bra tumregel I Sverige har vi världens strängaste regler för god djurhållning och låg antibiotika-användning.

Vi har även goda tillgångar till mark- och vattenresurser. Att välja kött från Sverige är därför en bra tumregel. Det svenska ursprunget brukar stå tydligt angivet på förpackningen. Problemet är att vi idag importerar allt mer kött, 30-65% beroende på köttslag.

1. Att välja ekologiskt ger också flera mervärden, som att undvika kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel, att säkra en bättre växtnäringsbalans på gården, strängare reglering av antibiotika, högre krav på djurhållning samt på vall och gröngödsling i växtföljden, och en gynnad biologiska mångfald.
2. Samtidigt tenderar det ekologiska köttet att kräva större växthusgasutsläpp och markåtgång per kilo jämfört med det konventionella, främst på grund av högre slaktålder och lägre andel kraftfoder i foderstaten, men en minskad köttkonsumtion kan kompensera för den extra klimat- och markbelastningen.

Delar av ekoköttets utsläpp kan även kompenseras av kolinlagring på vallodlingar. Intensiv köttproduktion använder mer importerat foder än eko, som har strikta krav på andelen egenproducerat foder, t ex minst 60 % för ekologiskt nötkött. Importen av kraftfoder, exempelvis soja från Sydamerika, bidrar till förlust av biologisk mångfald och avskogning vilket indirekt ger stora klimatutsläpp.

1. Det är inte fläsk som bidrar till blomstrande ängar I jämförelser mellan köttslag kommer nötköttet ofta ut sämst.
2. Det är en sanning med modifikation.
3. Ur ett globalt perspektiv har nötkött, jämfört med gris och kyckling, mycket riktigt störst belastning på klimat, vatten, mark och biologisk mångfald.
4. Dock gynnar nötkreatursuppfödningen i Sverige – i synnerhet på ekologiska gårdar där djuren betar mer extensivt – den biologiska mångfalden genom att öppna landskap bevaras där arter kan frodas.

Många svenska gräsmarker är heller inte lämpade för växtodling. Därför kan betande nötkreatur anses vara ett effektivt sätt att använda de markytorna för att konvertera gräs till kött och mejeri. Så till den blommiga falukorven. Ironin i kråksången är att det inte är fläsket som bidrar till just blomstrande ängar med en mångfald av arter.

Foderproduktionen för att föda upp gris och kyckling konkurrerar med annan växtodling som hade kunnat konsumeras direkt av oss människor – till skillnad från gräs som idisslare gör oss tjänsten att konvertera. Ur den synvinkeln är markanvändningen mindre effektiv, samtidigt som gris och fågel i snitt har en lägre klimatpåverkan, när det gäller markåtgång och total vattenåtgång än nötkött.

Viltkött som finns i Sverige räcker till ett halvårs konsumtion Vissa upplever att aspekter i djuruppfödningen är oacceptabla, exempelvis grisslakt med koldioxidbedövning, upprepad inseminering av kor för mjölkproduktion, och att mödrar separeras tidigt från sina ungar.

Hur mycket kött ska vi äta?

Skillnaden på slaktad vikt och konsumtion – Alla dessa siffror redovisar totalkonsumtionen – det vill alltså säga vikten av det slaktade djuret. Här räknar man in ben, senor, fett och annat som tas bort. Om vi istället tittar på vad vi faktiskt äter är det grovt uppskattat ungefär hälften av vad slaktvikten visar (se diagrammet nedan). Under 2020 var konsumtionen, alltså det vi faktiskt har på gaffeln, 27,4 kg/person. Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter max 500 gram tillagat rött kött i veckan vilket är 26 kg per år och person. Enligt 2020 års siffror ligger alltså snittet på konsumtionen av kött cirka 5 procent över kostrekommendationen.

Det är dock stora skillnader mellan olika grupper då framför allt kvinnor ofta äter lite mindre än 500g. Man har tidigare antagit att det röda köttet skulle vara en hälsobov, men forskning visar att den största hälsorisken relaterad till våra matvanor snarare beror på att vi äter för lite fullkorn, nötter, frön, grönsaker och frukt.

Läs gärna mer om dessa rön och få tips på hur man ska äta rätt både för hälsan, miljön och klimatet.

Hur mycket nötkött importerar Sverige?

Trenden fortsätter – mer svenskt, mindre importerat och mindre kött på tallriken Pressmeddelande – 16 Mars 2021 10:01 Livsmedelsmarknaden påverkades 2020, liksom andra delar av samhället, av pandemin. I de marknadsbalanser för animaliska livsmedel som Jordbruksverket sammanställer syns relativt små förändringar för ägg, mejeriprodukter samt får- och lammkött medan de är desto större för nötkött, griskött och matfågel.

Det är mycket som påverkar marknaden för kött, mejeriprodukter och ägg, exempelvis matens miljöpåverkan, antibiotikaanvändningen, foderpriser, lönsamhet, mat- och hälsotrender, säljkampanjer, djursjukdomar, extremväder, politik och stöd. Coronapandemin är ytterligare en faktor som tillkom under 2020.

Vid en samlad blick på köttmarknaden accelererade den importminskning som pågått under flera år, minskningen 2020 var 14 procent jämfört med minus 2 procent 2019. Den svenska produktionen av kött ökade samtidigt med 2,6 procent. – Importerat kött efterfrågas helt enkelt i mindre utsträckning när vi drar ner på vårt uteätande, eftersom restaurangsektorn har en relativt hög andel importerat kött.

Samtidigt äter vi fler måltider i hemmen med råvaror som köpts in i dagligvaruhandelns butiker eller via e-handel, där andelen svenskt kött är hög. Det menar Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket. Större efterfrågan på svenskt kött och minskad import betyder också att den svenska marknadsandelen för kött steg tydligt förra året, till 72 procent.

Det är den högsta nivån på 15 år och kan jämföras med bottennivån 2013 som var 60 procent. En effekt av att importen minskade mer än vad produktionen ökade samtidigt som exporten var relativt oförändrad, är att totalkonsumtionen av kött sjönk med 4,5 procent till 78,6 kg/capita. Pandemin har gett bränsle åt en pågående utveckling Marknadsutvecklingen 2020 påverkades av tillfälliga anpassningar i samhället, där en stor andel av befolkningen plötsligt ändrade sitt sätt att handla, äta, umgås och jobba. Men i grunden finns också en växande efterfrågan på svenska och närproducerade livsmedel, liksom en trend mot mindre kött och mer vegetariskt.

– En ytterligare orsak till minskad köttkonsumtion 2020 kan vara att vi äter något enklare lunchmåltider med mindre andel kött hemma än på restaurangbuffén, samtidigt har efterfrågan på snabblagat kött som färs och charkprodukter ökat, säger Åsa Lannhard Öberg. En snabb efterfrågeökning på svenskt kött har tidvis lett till viss knapphet av en del kvaliteter.

Det tar tid att öka produktionen av kött och det finns också kvardröjande effekter av torkan 2018 inom bland annat nötköttsproduktionen. Konsumenterna har dessutom fått upp ögonen för vikten av en god livsmedelsförsörjning vid kriser. Flera undersökningar som gjorts på livsmedelsmarknaden den senaste tiden, både bland konsumenter och företag, pekar på att svenskt och lokalproducerat rankas högst idag, följt av parametrar som hälsa, klimat och pris.

• SCB rapporterar om minskad försäljning i restaurangledet med 28 procent 2020, snabbmatskedjorna har emellertid klarat sig bättre.
• Livsmedelsföretagens skriver i sitt konjunkturbrev för Q4 2020 att en av de tre matkronor som svenskarna vanligtvis lägger på uteätande minskade till ören förra året.
• Samtidigt ökade försäljningen av livsmedel i butik, enligt Svensk Dagligvaruhandel med 7,6 procent i fysiska butiker och med 94,5 procent i e-handeln.

Köttkonsumtion och kostråd Totalkonsumtionen visar hur mycket kött i slaktad vikt som går åt för att tillgodose vår verkliga konsumtion. Den ligger på ungefär hälften av totalkonsumtionen och kan också jämföras med Livsmedelsverkets kostråd för kött från nöt, gris och lamm, en rekommendation att inte äta mer än 500 gram rött kött och charkprodukter per vecka.

En beräkning visar att svenskarnas verkliga konsumtion av rött kött låg 27 procent över kostrådet 2011. Till följd av minskad köttkonsumtion och en ökad andel matfågel, sjönk den verkliga konsumtionen till 27,4 kg/capita 2020, vilket är 5 procent mer än vad kostrådet rekommenderar. Om även kyckling räknas in så var den verkliga konsumtionen 36,5 kg/capita förra året.

Enligt företaget Novus uppgav 27 procent av tillfrågade i den senaste Livsmedelsbarometern att de äter en flexitariansk kost – alltså äter animaliska livsmedel men samtidigt minskar sin konsumtion av dessa. Denna konsumentgrupp bör vara drivande i utvecklingen mot mindre kött på tallriken. Griskött 2020 Den svenska produktionen av griskött ökade med 2,6 procent. Importen minskade med 21,5 procent och exporten minskade med 26,4 procent. Totalkonsumtionen per capita sjönk med 3,2 procent till 29,6 kg, den lägsta nivån sedan 1980-talet. Den svenska marknadsandelen landade på 80,4 procent vilket är högsta nivån sedan 2008.

Det svenska grispriset låg vid årsskiftet 55 procent över EU:s genomsnittliga pris. Grispriserna i Sverige steg förra året i producent-, slakteri- och konsumentledet. Även om tiderna är goda för svenska grisproducenter så drabbades flera anläggningar av salmonella förra året och det påverkar produktionen negativt.

Samtidigt har foderpriserna stigit och investeringarna ligger på relativt låg nivå. Tyskland drabbades av exportrestriktioner på grund av utbrott av svinpest i landet under stora delar av 2020, men trots det höll EU:s export god fart och ökade. Nu har Tyskland precis öppnats upp för export igen och smågrispriserna i landet stiger kraftigt.

• Nötkött 2020 Den svenska produktionen av nötkött ökade med 1,0 procent.
• Importen minskade med 14,0 procent och exporten ökade med 2,7 procent.
• Totalkonsumtionen per capita sjönk med 7,3 procent till 22,5 kg, den lägsta nivån sedan 2000.
• Den svenska marknadsandelen uppgick till 60,5 procent vilket är den högsta nivån sedan 2009.

Det svenska nötköttspriset för ungtjurar låg vid årsskiftet 24 procent över EU:s genomsnittliga pris. Liksom för griskött steg nötköttspriserna i Sverige förra året i samtliga led. Branschföreträdare menar att producenter, efter att under hösten ha slaktat något fler djur än tidigare på grund av god efterfrågan, nu sparar fler kvigor för att utöka sin kalvproduktion.

Det betyder att färre djur slaktas på kort sikt samtidigt som det rapporteras om brist på svenskt nötkött. Inom EU minskade konsumtionen av nötkött förra året med flera procent och det finns osäkerheter i den framtida marknaden på grund av ny jordbrukspolitik och BREXIT. Matfågel 2020 Den svenska produktionen av matfågel ökade med 4,3 procent.

Importen minskade med 8,3 procent och exporten ökade med 22,3 procent. Totalkonsumtionen per capita sjönk med 3,9 procent till 21,5 kg, vilket är i nivå med 2014. Den svenska marknadsandelen landade på 77,2 procent och det är den högsta nivån sedan 2003.

Priserna för kyckling redovisas i partiledet och de svenska priserna låg vid årsskiftet 32 procent över EU:s genomsnitt. Priset till konsument steg marginellt under 2020. Svensk Fågels egen försäljningsstatistik visar att medlemsföretag ökade sin försäljning med 5,3 procent 2020. Organisationen upplever också en allmänt ökad efterfrågan på svensk kyckling under pandemin, vilket stödjs av hur den svenska marknadsandelen utvecklats det senaste året.

Får- och lammkött 2020 Den svenska produktionen av får- och lammkött minskade med 4,5 procent. Importen minskade med 0,5 procent och exporten minskade med 7,6 procent. Totalkonsumtionen per capita sjönk med 2,3 procent till 1,6 kg som är den lägsta nivån sedan 2012.

1. Den svenska marknadsandelen landade på 29,3 procent och det är ungefär samma nivå som de senaste sju åren.
2. Det svenska lammpriset låg vid årsskiftet 10 procent under EU:s genomsnitt men har utvecklats bra hittills i år.
3. Enligt företrädare för branschen är rovdjursproblematiken ett orosmoln i uppfödningen av lamm och investeringarna i stallar ligger på blygsam nivå.

Mejeri 2020 Den svenska invägningen av mjölk ökade med 2,5 procent och det är den första ökningen sedan 2015. Den svenska produktionen av konsumtionsmjölk minskade medan den ökade för syrade mejeriprodukter, grädde, ost och smör. Importen ökade generellt, bland annat av ost med 2 procent.

Totalkonsumtionen ökade något av samtliga mejeriprodukter sammanvägt och den svenska marknadsandelen hamnade på 70,1 procent. Det svenska mjölkpriset var länge stabilt men ökade mot slutet av året och det gav ett 2,3 procent högre avräkningspris i december jämfört med året innan. Under 2021 har avräkningspriset fortsatt att stiga, det svenska producentpriset ligger nu över genomsnittet i EU men lägre än i bland annat Finland.

Gynnsam skörd 2020, stabilt mjölkpris och något lägre avvecklingstakt är goda tecken inför framtiden. Emellertid ligger förprövningen av nya stallplatser kvar på en låg nivå. Pandemin som gett en ökad efterfrågan på svenska livsmedel bör även gynna mjölken.

• Inom EU ökade mjölkproduktionen med 1,6 procent 2020.
• Ägg 2020 Den svenska produktionen av ägg minskade med 0,4 procent.
• Importen minskade med 6,6 procent och exporten minskade med 3,1 procent.
• Totalkonsumtionen per capita sjönk med 1,8 procent till 14,7 kg, vilket är en liten minskning jämfört med 2019 men ändå ungefär i nivå med genomsnittet de senaste fem åren.

Den svenska marknadsandelen landade på 97,8 procent vilket är den högsta nivån sedan 1999. Det svenska partipriset för ägg låg vid årsskiftet 47 procent över EU:s genomsnittliga pris. Priset till producent låg stabilt 2020 på en lägre nivå än 2018-2019.

Äggbranschen menar att den svenska produktionen av ägg var högre än efterfrågan 2020. Samtidigt har priserna på foder stigit och sammantaget betyder det låg lönsamheten för äggproducenterna. Försäljningen av ägg är starkt kopplad till kampanjer mot konsument, men kampanjer betyder också ett pressat pris.

Under 2020 ökade försäljningen till dagligvaruhandeln med 5-6 procent samtidigt som den minskade till restaurang. Spaning 2021 På den globala arenan har året inletts med kraftigt stigande priser för de flesta jordbruksprodukter. Under mars 2021 nådde FAO:s prisindex sin högsta nivå på sju år.

På råvarubörser noteras stora prisökningar. En orsak är Kinas offensiva köp av foderprodukter i syfte att åter bygga upp sin grisproduktion, som drabbats hårt av afrikansk svinpest de senaste åren. I det korta perspektivet har det funnits oro för att ogynnsam väderlek i delar av världen påverkat avkastningsförmågan negativt.

Priserna har också stigit för de insatsvaror som jordbruket använder, inte minst för fodermedel men även för energi och gödning. Sammanfattningsvis är ändå prognoserna positiva för det flesta produkter resten av 2021. Även om pandemins effekter i Sverige från 2021 och framåt är osäkra så är bedömningen att samhället successivt öppnas upp igen.

• Trots att fler människor i arbetslivet kan komma att jobba hemifrån än innan pandemin, vilket kan innebära färre besök på lunchrestauranger än tidigare, så kommer lättade restriktioner ändå betyda att vi återgår till att äta fler måltider ute.
• Det kan, förutom att väcka liv i en näring som drabbats svårt av restriktionerna, också ge en ökad import av kött.

Å andra sidan är frågan om vår försörjningsförmåga högt uppe på agendan både hos medborgare och beslutsfattare, vilket gynnar efterfrågan på svenskt kött. Fågelinfluensa har drabbat svenska äggproducenter hårdare än på länge vintern 2020-2021. Läget i mars 2021 är att fler än 2 miljoner värphöns dött eller avlivats på grund av viruset, vilket ska ställas i relation till att Sverige normalt har omkring 9 miljoner värphöns.

Mer information Läs mer i det statistiska meddelandet Du kan ta del av alla uppdaterade siffror i Under respektive kommer uppdaterade marknadsrapporter att publiceras under våren.

Kontaktperson för journalister Åsa Lannhard Öberg Livsmedelskedjan och exportenheten [email protected] Telefon 036-15 52 74, 070-369 73 04 : Trenden fortsätter – mer svenskt, mindre importerat och mindre kött på tallriken

Hur mycket kött åt vi på 70 talet?

Trots varningar – svenskar äter allt mer kött Förra året åt varje svensk i genomsnitt 88,2 kilo kött per person, enligt preliminär statistik som Livsmedelsverket och Jordbruksverket har tagit fram för räkning. Det är en siffra som stigit rejält under de senaste dryga femtio åren.1960 åt vi i genomsnitt 50,8 kilo kött per person och år, 1970 hade konsumtionen stigit med fem kilo och sedan dess har den fortsatt att stiga i stort sett varje år.

Var äter man minst kött?

Om man tittar på vilket land som äter minst kött hamnar Bangladesh överst på den listan. Där äter varje person endast strax över fyra kilo per person och år, en avsevärd skillnad mot USA. Alla länder på listorna hittar ni på länken nedan. Om köttätare agerade som veganer Skulle det då se ut så här?

Vilket kött äter vi mest av i Sverige?

I Sverige äter vi mest griskött, därefter nötkött och endast något kilo lamm per person och år. Enligt en undersökning gjord av undersökningsföretaget ISI Wissing, på beställning av Svensk Köttinformation, äter 7 av 10 svenskt griskött minst någon gång per vecka.

Nästan lika många (6 av 10) äter svenskt nötkött någon gång per vecka. Lammkött är dock betydligt ovanligare att man äter, förbrukningen av lammkött ligger på 1,8 kilo slaktad vikt per person och år. Nötkött- och grisköttsförbrukningen under 2016 var 25,6 kilo respektive 33,5 kilo slaktad vikt. Andelen svenskt kött som förbrukades, beräknad i slaktad vikt var 0,5 kilo lammkött, 13,2 kilo nötkött och 23,5 kilo griskött per person och år.

Man bör dock beakta att den slaktade vikten inkluderar bland annat ben och svinn och är därmed inte helt likställd med den mängd kött vi faktiskt äter.

Hur mycket kött ska vi äta?

Ät mindre men bättre kött – Idag äter svensken i genomsnitt nästan ett kilo kött i veckan, inklusive kyckling. Många äter betydligt mer, andra mindre och en del av befolkningen äter inte kött alls. Enligt Livsmedelsverkets kostråd bör vi av hälsoskäl äta högst 500 gram tillagat rött kött och charkprodukter – det vill säga nöt, gris, vilt eller lamm – i veckan.500 gram tillagat kött i veckan motsvarar till exempel tre normalstora portioner à 125 gram samt köttpålägg på 2-3 smörgåsar.

1. Normalportionen à 125 gram överskrids ofta, både hemma och på restaurang.
2. En naturlig följd av att minska köttkonsumtionen är att proteinmängden i kosten blir lägre, men det är inget problem.
3. Tvärtom – de flesta av oss äter onödigt mycket protein.
4. Det räcker för de flesta med 500 gram kött i veckan för att få i sig de proteiner och andra näringsämnen som vi får genom kött.

När Livsmedelsverket 2014 undersökte konsumtionen av kött såg man att ungefär tre av fyra män och nästan varannan kvinna i Sverige åt mer än så. De senaste åren har dock konsumtionen minskat något och vi äter i större utsträckning kött som är producerat i Sverige.

Under 2018 minskade svenskarnas köttkonsumtion i snitt med 2,2 kilo per person. Det var den lägsta konsumtionen av kött i Sverige på över tio år. Köttkonsumtionen står nu för cirka hälften av de totala utsläppen från maten vi äter i Sverige (läs mer här ). För planetens skull bör du gå ett steg längre.

Om vi ska klara klimatmålen (läs mer här ) så ryms det en mindre mängd kött i kosten ett par gånger i veckan, olika beroende på vilket sorts kött och vilka andra produkter du lägger på tallriken. Men klimatet är inte den enda miljöfrågan, för den biologiska mångfaldens skull bör vi äta kött från betande djur som håller våra viktiga naturbetesmarker öppna.

En naturlig följd av att minska köttkonsumtionen är att proteinmängden i kosten blir lägre, men det är inget problem. Tvärtom – de flesta svenskar äter onödigt mycket protein. Det går bra att tillgodose behov av näring och energi med en kost där köttet är en mindre del och en variation av vegetabilier, mycket baljväxter och fullkorn, gärna ekologiska, producerade i Sverige, står för huvuddelen av tallriken.

Film

Hur mycket kött slängs varje är i Sverige?

Publicerat söndag 12 oktober 2008 kl 16.13 Varje år slängs runt nio miljoner kilo kött i svenska matbutiker. Det innebär att 30 000 kor slaktas i onödan. Siffrorna blev nyligen offentliga i samband med åtalet mot en butik i den så kallade köttfärsskandalen.

• Filip Kumlin, som jobbar bakom charkdisken i en ICA-butik i centrala Stockholm, får ofta slänga ätbart kött.
• Det är alltifrån oxfilé till köttfärs.
• Om det har gått ut i datum så slängs det.
• Skulle du kunna ta hem och äta köttet som slängs? – Vi får inte ta hem det.
• Det är en policy vi har, så att man inte sätter i system att låta kött gå ut i datum och ta hem det.

Men absolut, jag törs äta det. Genom siffror som blev offentliga i och med åtalet mot en av butikerna i den så kallade köttfärsskandalen, har nyhetsbyrån TT räknat ut att svenska butiker slänger runt nio miljoner kilo kött varje år. Det betyder att 30 000 kor årligen slaktas i onödan.

• Om de här uppgifterna stämmer så är det ytterst oroväckande eftersom vi med tanke på klimatet behöver både försöka slänga mindre mat och konsumera mindre kött.
• Slängs det så här mycket kött då behövs det ordentliga åtgärder för att försöka få ner det här svinnet, säger Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges konsumenter.

Jan Bertoft menar att handeln måste ta ett större ansvar och ändra sina rutiner gällande sin kötthantering. – Det är framför allt handeln som måste kraftsamla för att det ska bli mindre, försöka inrätta system så att man kan ta tillvara köttet. Sen kanske man ska se över regelverket också så att man får regler som inte är överbeskyddande.

Gunborg Antonsson