Hur Sätter Man Potatis Med Groddar?

Åt vilket håll ska potatisen sättas?

Att sätta potatis – När potatisen är grodd och jorden håller minst + 8 ° är det dags för sättning. Radavstånd på ca 60 cm, längre avstånd minska risken för bladmögel. Plantavstånd 17 – 30 cm, sena sorter kräver mer utrymme. Planteringsdjup 8 -10 cm, kupa på mer efterhand om det behövs.

Kan man äta potatis som har börjat gro?

Har din potatis fått groddar kan du äta den, bara du tar bort groddarna. Knölen innehåller inte förhöjda nivåer av glykoalkaloider men groddarna är exceptionellt rika på dessa ämnen.

Kan man klippa Potatisgroddar?

Ta sticklingar av de rangliga potatisgroddarna 31. mars 2015 Höstskörden har grott i hemlighet, gömda och glömda i ett sommardäck. Nu tar jag sticklingar av groddarna. Stickling av potatisblast som satts i kruka i februari 2015. Det växer. Både ute och inne. Igår hittade jag tre olika byttor med potatis från förra höstens skörd som jag omsorgsfullt gömt undan i framhallen, i tron att jag skulle komma ihåg var. En emaljbalja full av mandel- och sparrispotatis låg under en utvikt tidning, nerklämd i en fälg till sommarhjulen. Höstskörden har grott i hemlighet, gömda och glömda i ett sommardäck. Nej, egentligen vill jag förstås inte att potatisen ska ha såna groddar. De ska ju vara knubbiga och fina. Och gröna. Men, ja. Om jag har plats i trädgården kommer jag förstås att använda den potatis jag hittat.

1. Eftersom de satt groddar, om än rangliga, är det ju liv i potatisen.
2. Det är dessutom fina sorter (mandelpotatis, ‘Asparges’ och ‘Toscana’).
3. Tidigare år då sättpotatisen oavsiktligt fått lååååånga groddar har jag läst mig till att potatisen mår bäst av att jag helt enkelt nyper bort groddarna och låter nya fina groddar växa fram.

Så kommer jag att göra i år också. Däremot har jag plastbrist just nu och kommer därför inte att kunna rota de nyfunna potatisarna. Om du liksom jag har potatis med vansinnigt långa groddar och väljer att nypa bort dem – släng då inte groddarna! De kan användas som sticklingar.

1. Mina tidigaste potatisar, som rotades redan i början av året för att få tidig skörd i odlingstunneln, fick lång blast väldigt snabbt.
2. De knipsade jag av och satte i egna krukor.
3. De är redan rotade och eftersom jag tjuvkikat vet jag också att de börjat sätta pyttesmå potatisar.
4. Lagom till att potatissticklingarna inspekterats kom årets första nummer av Natur & Trädgård.

Där finns att läsa om ett potatisexperiment som redaktionschefen gjort – sticklingar av potatis. Vilken tajming. Från en liten grodd fick hon närmare ett kilo potatis. Artikeln finns inte på nätet, men tidningen kan beställas på deras hemsida. Tidig potatis av sorten ‘Dunluce’ har fått både rötter och fin knubbig grodd efter några veckor på jord. En solig dag i första eller andra veckan av april börjar jag plantera mina tidiga potatisar. Aningen tidigt säger vissa, men jag får jättefin skörd redan i juni genom att kombinera traditionell odling med täckodling.

Kan man klippa av groddar?

Med ljuset och de tillfälligt varmare dagarna börjar det klia i odlar­fingrarna på många. Planering och förkultivering hör den här tiden till, men skördandet dröjer förstås. Om du inte gör som Lina Wallentin­son och börjar grodda. Då har du hemodlat grönt på bara några dagar.

– Gömmer det sig ett halvt paket mung­bönor eller linser i skafferiet? Eller en påse senapsfrön i kryddlådan? Då är du bara några dagar från hemodlat grönt. Spirande groddar och skott på köksbänken är ett enkelt sätt att få till lite odlingskänsla även under vinterhalvåret. Rent krasst går groddning ut på att lura frön att tro att det är dags att börja växa.

När de läggs i blöt vaknar sovande enzymer till liv och kickar igång en kedja av processer. På bara några dagar har en liten svans växt ut och groddarna är krispiga och klara att äta. Lite snopet för grodden som hade siktet inställt på ett långt och spänstigt växtliv.

1. Men desto roligare för oss, eftersom groddningen gjort näringen mer tillgänglig än om vi hade ätit fröet direkt.
2. Låter man groddarna växa vidare några dagar får de gröna blad, de har då blivit skott.
3. Till skillnad från ­groddar som äts hela klipper man av skotten och äter bara stjälk och blad.
4. Fröet och roten har gjort sitt.

Vissa minns 70-talets hajp med speciella groddtråg men egentligen funkar det fint med ett vanligt durkslag. I alla fall till större frön som mungbönor, adzukibönor och alla sorters linser (kolla bara så att de är hela, vissa linser är delade i halvor för att koka snabbare).

Skölj av fröna i durkslaget, ta bort de som är trasiga. Lägg fröna i en bunke och fyll på ­vatten, ta i rejält eftersom de sväller till ungefär dubbel volym. Låt ligga i blöt över natten. På morgonen häller du av fröna i durkslaget och ställer sedan durkslaget över bunken. Täck med en handduk och låt stå så på köksbänken.

Det enda du behöver göra nu är att skölja två gånger om dagen så att fröna håller fukten. Redan efter två dagar har små svansar växt ut. Nu passar groddarna fint att exempelvis steka i en wok. Får de gro ytterligare ett par, tre dagar blir de mer krispiga, och perfekta i en ­sallad.

• Färdiga groddar håller bäst i kylen.
• Vill du hellre odla gröna skott är klassikern krasse ett säkert kort.
• Men även kryddhyllans bruna och gula senapsfrön växer enkelt upp till ­peppriga skott.
• Rädisan är snabbast av dem alla, och ger vackra skott med färger från ljust rosa till djupt lila be­­roende på sort.

Små frön behöver inte blötläggas utan strös direkt på ett fuktat hushållspapper på en tallrik. Låt stå på köksbänken och håll dem fuktiga genom att duscha dem med en blomspruta. När de börjar spira så ställ dem nära ett fönster så att skotten enklare kan börja tillverka grönt klorofyll.

Alla frön går att grodda, det är liksom fröets själva idé. Men alla frön blir inte till goda groddar. Vissa frön kan innehålla ämnen som är giftiga för oss, det gäller framför allt en del bönor, som kidney-, soja- och rosenbönor, samt vita, svarta och bruna bönor. Turligt nog oskadliggörs ämnena av värme, så om man kokar eller steker groddarna går de fint att äta.

Men kolla alltid upp vad som gäller om du vill grodda ett obeprövat frö. Enkelt och ekologiskt Som kund hos Ekolådan får du inte bara odlarnas bästa ekologiska grönsaker och frukter hem till dörren. Bara att bära in och äta direkt eller laga till – kanske med hjälp av recepten vi skickar med.

1. Aubergine : Ecobalcón, Nerja, Spanien.
2. Avlånga rödbetor : Forsbergs Gris & Grönt, Hallstahammar.
3. Blomkål : Jonica bio, Ginosa, Italien.
4. Broccoli : Agr.
5. Jessyflor S.R.L., Stornara, Italien.
6. Brysselkål : Marcello’s farm, Kristianstad.
7. Gul lök : Tångagård, Falkenberg.
8. Gulbetor : Forsbergs Gris & Grönt, Hallstahammar.

Gurka : Vegetales Biomar, El Ejido, Spanien. Körsbärstomater : Bio Algarrobo, Algarrobo, Spanien. Lime : Fruticola Olmos EIRL, Chiclayo, Peru. Mangold : Jonica bio, Ginosa, Italien. Morötter : Källsprångs gård, Åsbro. Polkabetor : Forsbergs Gris & Grönt, Hallstahammar.

Potatis : “Connect”, Forsbergs Gris & Grönt, Hallstahammar. Purjolök : Marcello’s farm, Kristianstad. Sallat : “Batavia”, Hugo Malarte, Bezouce, Frankrike. Svartrötter : Arenosa B.V., Lelystad, Holland. Sötpotatis : Maleecologico Lda, Sao Pedro do Sul, Portugal och Bio Algarrobo, Algarrobo, Spanien. Zucchini : Rosa Angelo & Denaro Vincenzo S.R.L., Ispica, Italien.

Apelsiner : “Lane late”, Frutas Oscar Morell, Valencia. Bananer : Horizontes Organicos, Azua, Dominikanska Republiken. Blå druvor : “Ben Hannah”, Capespan, Porterville, Sydafrika. Mango : “Kent”,Pronatur Fruit, Moyobamba och Sunshine Farms, Piura, Peru.

Gunborg Antonsson