Hur Stor Påverkan Har Kött På Klimatet?

Frågor och svar om Köttguiden – Världsnaturfonden WWF står bakom Köttguiden. Den togs ursprungligen fram av forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU 2015. Köttguiden är inte finansierad av något företag eller organisation med branschintresse. I det vidare arbetet med Köttguiden har vi låtit forskare och konsulter inom olika områden ta fram nya rapporter och studier för att vidareutveckla guiden, liksom förankrat och tagit in synpunkter från bransch och användare.

• Men det är vi på WWF som har fattat alla beslut om kriterier, avvägningar och kommunikation.
• Ött är en viktig del av kosten för många människor och det påverkar planeten.
• Det vi äter står för omkring en fjärdedel av våra klimatutsläpp och jordbruket är den främsta drivkraften bakom förlust av biologisk mångfald.

Kött- och mejerikonsumtionen står för cirka tre fjärdedelar av de totala klimatgasutsläppen från maten vi äter i Sverige. WWF vill hjälpa dem som äter kött och andra animalier som ost och ägg att äta på ett mer hållbart sätt – det vill säga mindre men bättre.

1. Öttguiden gör det lätt att välja rätt.
2. WWF vill att Köttguiden ska fungera som ett enkelt verktyg bland konsumenter och människor som arbetar med mat för att ringa in vilka problemområden det finns när det gäller kött.
3. I Living Planet Report 2020 konstaterar vi att de ekologiska fotavtrycken ökar, och livsmedelsproduktionen är en stor orsak till det.

Och här ser vi att köttproduktionen står för en stor del av avtrycken: kött- och mejerikonsumtionen står för cirka tre fjärdedelar av de totala klimatgasutsläppen från maten vi äter i Sverige. Vi vill att Köttguiden ska hjälpa till med att minska det ekologiska fotavtrycket från mat.

Biologisk mångfald Klimat Kemiska bekämpningsmedel Djurvälfärd Antibiotika

För att det ska vara enkelt att använda guiden har WWF gjort en helhetsbedömning för varje köttslag, där inget av kriterierna väger tyngre än de andra. Anledningen är att det kan finnas målkonflikter mellan de olika kriterierna. Ett köttslag som är bra ur klimatsynpunkt kan vara sämre för djurvälfärd, biologisk mångfald eller bekämpningsmedel.

Ett köttslag som är sämre för klimatet kan vara viktigt för den biologiska mångfalden. När vi vägt samman de fem kriterierna är alla med på samma villkor. Inne på respektive köttslag i guiden syns först den sammanvägda bedömningen och längre ner på varje sida återfinns bedömningen av varje kategori. Köttguiden togs ursprungligen fram av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitetet, SLU.

Sedan dess har WWF låtit forskare och konsulter inom olika områden ta fram nya rapporter och studier för att kunna vidareutveckla guiden.2016 utökades den med ett kriterium för antibiotika och en utveckling av djurvälfärdskriteriet och 2019 lade vi till fler sorters ost i guiden.

Vid återlanseringarna har även en del uppdateringar av bedömningarna gjorts för att spegla den idag bäst tillgängliga kunskapen. Köttguiden bygger på en bedömning av länders lagstiftning, branschöverenskommelser, på certifieringar och forskning. När en produkt får rött ljus i Köttguiden kan det vara så att företag som importerar faktiskt har ställt högre krav, något som inte guiden tar upp eftersom den inte bedömer på företagsnivå.

Ibland kan alltså produkterna med rött ljus i praktiken nå upp till gult ljus om företag ställt högre krav på certifierad soja, djurvälfärd eller kontroller av antibiotikaanvändning. Köttguiden visar när du som konsument bör fråga företagen, din butik eller restaurangen om de har särskilda krav för inköp – och den visar när företagen bör ställa högre krav.

• Många företag går idag längre i sina inköpskrav än lagarna i olika länder vilket gör att vissa bedömningar i Köttguiden kan vara hårdare än det kött som faktiskt säljs i butiken.
• Vi på WWF tycker att det är jättebra att företagen tar initiativet att ställa högre krav! För att WWF ska kunna lyfta dessa företag behöver de ha ett åtagande, för hela företaget eller för de produkter som påståendet gäller för, öppet tillgängligt på sin egen hemsida.

Åtagandet ska visa på vilken nivå i Köttguidens kriterier som företaget kan leverera. En erkänd extern revision av dessa påståenden ska också genomföras och den ska vara publikt tillgänglig. I Köttguiden kan du se att ett köttslag faktiskt kan ha rött ljus för någon av kategorierna och ändå få grönt ljus i sammanvägningen.

1. Det betyder att köttslag med grönt ljus kan prestera olika bra inom olika områden.
2. När du väljer ett kött med grönt ljus så vet du att viktiga steg har tagits för att minska miljöpåverkan men det är fortfarande viktigt att vi minskar vår köttkonsumtion totalt sett.
3. När man minskar mängden kött i kosten behöver man hitta andra sätt att få i sig protein.

Köttguiden visar även hur det ser ut med miljöpåverkan för andra proteinkällor än kött, till exempel ost, ägg, baljväxter och olika vegokött. Produkterna är valda utefter hur de fungerar som alternativ till kött på tallriken, vilket förklarar varför till exempel inte andra mejeriprodukter än ost är med.

1. Miljöpåverkan minskar stort när man ersätter kött med baljväxter.
2. Men när det gäller ost är det viktigt att titta på var mjölkråvaran till osten kommer ifrån och för äggen är det viktigt hur hönan haft det och vilket foder hon har ätit.
3. När man minskar köttintaget så bör baljväxter vara första valet, men proteinet kan också komma från flera olika källor, till exempel ost eller ägg om man äter sådant.

För guidning när det gäller val av fisk – kolla in Fiskguiden, För ytterligare guidning kring det växtbaserade på tallriken – se Vegoguiden, Kriterierna för varje guide är satta för att vara så relevanta som möjligt utefter respektive guides innehåll.

Det går inte att jämföra fisk, kött och vegetabilier rakt av då framtagandet av produkterna ser så olika ut och guiderna bör därför inte ställas mot varandra. Inom köttindustrin är till exempel användningen av antibiotika i vissa fall hög och därför ser vi ett värde av att ha med den aspekten i utvärderingen av olika köttslag, något som inte blir aktuellt inom produktion av vegetabilier.

I Fiskguiden bedöms bland annat hur beståndet av arten ser ut, det vill säga hur många fiskar av en viss art som lever i ett bestämt område, en fråga som inte heller blir jämförbar mot vegetabilier och i köttindustrin. Då vegetabilier i allmänhet har ett lägre avtryck på planeten än animalier, har Vegoguiden en extra nivå av grönt – grönt med en stjärna – för att markera att detta är det allra bästa valet att göra om man ska konsumera den råvaran.

Att vego generellt sett har ett lägre avtryck än animalier illustreras också av att Vegoguiden inte innehåller något rött ljus. Gult ljus i Vegoguiden betyder “Ät ibland”, för att nå samma betydelse i Köttguiden behöver produkten ha grönt ljus. Köttguiden gör det enkelt för dig att välja och varje köttslag har därför fått en helhetsbedömning där inget av de fem kriterierna väger tyngre än de andra.

Det betyder att köttslag med grönt ljus kan prestera olika bra inom olika områden. När du väljer ett kött med grönt ljus så vet du att viktiga steg har tagits för att minska miljöpåverkan men det är fortfarande viktigt att minska köttkonsumtionen totalt sett.

Nötkött har hög klimatpåverkan men kan bidra positivt till ett annat av våra miljömål: biologisk mångfald. De nötkreatur som betar på naturbetesmarker, som ängar och hagar, under betessäsongen gör ett viktigt jobb i att hålla dessa marker öppna. Naturbetesmark är den mest artrika marken vi har i Sverige och flera av de arter som är hotade lever där.

Dessa arter är beroende av att markerna inte sås, gödslas eller bearbetas men samtidigt hålls öppna och inte växer igen. Därför är just bete av djur ett väldigt smart sätt att hålla markerna öppna och bevara den biologiska mångfalden på dem. Nötkreatur äter även gräs som inte vi människor kan tillgodogöra oss som mat.

• Öttguiden visar just detta – att kött kan vara bra på vissa sätt och sämre på andra sätt.
• Vi säger också att du alltid måste tänka på att äta mindre kött överlag – bara för att ett kött får grönt ljus betyder det inte att man kan äta hur mycket som helst.
• Vi behöver äta mindre kött.
• Grönt ljus för kött betyder därför “Ät ibland”, men när det gäller baljväxter kan vi äta hur mycket vi vill – det är ett bra alternativ för att bygga upp en hållbar kost.

Läs gärna ännu mer om växtbaserat protein och andra vegetabilier i Vegoguiden: www.wwf.se/vegoguiden Den främsta nyheten är att guiden har en ny layout på hemsidan och nu ingår i en gemensam app tillsammans med de andra två konsumentguiderna (Fiskguiden och Vegoguiden): WWF Matguiden! Innehållsmässigt så är de största förändringarna ett striktare klimatkriterium liksom en utveckling av kriteriet för djurvälfärd för kyckling.

• I praktiken innebär det att kyckling generellt får en sämre bedömning.
• Dessutom har SLU, på uppdrag av WWF, uppdaterat den klimatdata guiden grundar sig på.
• Det belgiska universitetet UCLouvain har också anlitats för att uppdatera data kring bekämpningsmedelsanvändning.
• Detta har också justerat bedömningarna i guiden något.

Vi har även delat upp det svenska konventionella nötköttet i två grupper baserat på om djuren får beta eller inte, detta för att synliggöra att omkring en fjärdedel av de svenska nötkreaturen faktiskt inte omfattas av beteskravet, något WWF vill se en ändring på.

Detta beror dels på att klimatkriteriet har gjorts striktare, dels på att kriteriet för djurvälfärd för kyckling har utvecklats för att nu inkludera att kycklingarna bör vara av mer långsamväxande ras. Vi har delat upp det svenska konventionella nötköttet i två grupper baserat på om djuren får beta eller inte, detta för att synliggöra att omkring en fjärdedel av de svenska nötkreaturen faktiskt inte omfattas av beteskravet, läs mer om det här,

Nötkreatur som betar får en bättre bedömning av djurvälfärd i Köttguiden, men om nötköttet kommer från djur som får beta eller från djur på stall är tyvärr ingenting som syns på förpackningen. Det finns i dagsläget även grupper som vill att beteskravet för mjölkkor ska dras in, om det skulle bli verklighet skulle Köttguidens bedömning för allt svenskt nötkött bli sämre inom området djurvälfärd.

Inför lanseringen 2021 har det belgiska universitetet UCLouvain, på uppdrag av WWF, undersökt bekämpningsmedelsanvändningen i animalieproduktion. Detta har i vissa fall justerat de tidigare bedömningarna. Svensk hårdost hamnar nu över gränsen för rött ljus, medan grillost hamnar under. Detta beror på att mindre mjölk går åt till denna typ av mjukare ostar.

Hårdost certifierad med Svenskt Sigill Klimatcertifierad får även den grönt ljus vilket beror på att det i denna produktion finns förbud mot att använda soja från Brasilien. Odlingen av brasiliansk soja har enligt studier generellt sett högre användning av bekämpningsmedel än i Europa, och även USA.

Label Rouge är en fransk kvalitetsmärkning för mat och blommor som också har vissa regler kring miljö och djurvälfärd. Märkningen har grundkrav som kompletteras med en rad specifika krav beroende på nivå av certifiering och vilket område produkten kommer ifrån. Label Rouge-märkt kyckling har funnits i svenska butiker i några år och bör därför vara med i Köttguiden.

I Sverige finns i första hand Label Rouge-kyckling från området Auvergne och det är den som bedöms i Köttguiden med ett gult ljus. Bedömningarna av klimat togs ursprungligen fram av SLU som tog fram den första Köttguiden. Inför lanseringen 2021 har SLU, på uppdrag av WWF, gått igenom alla produkter i guiden och sammanställt uppdaterade data för klimat.

• Beräkningarna av klimat baserades på redan befintliga livscykelanalyser.
• Metoden livscykelanalys innebär att man analyserar en produkts klimatpåverkan steg för steg genom hela livscykeln.
• Nivåerna för bedömningen har sedan baserats på vilka djurslag och andra proteinkällor som är bäst respektive sämst i klassen vad gäller klimatpåverkan.

Siffror för klimatpåverkan kan se väldigt exakta ut. I verkligheten finns det givetvis skillnader mellan olika gårdar, producenter och produktionsländer. I takt med att mer forskning görs på området så blir alla data mer precisa, men dessa studier ger ändå en god bild av de olika köttslagens klimatavtryck och många andra studier av köttets klimatpåverkan pekar åt samma håll.

Självklart är det viktigt att maten vi äter är näringsrik och bra. Beslutet att använda den funktionella enheten 1 kg/produkt i butik har tagits då det är det vanligaste sättet att kommunicera klimatpåverkan av mat idag och då det är enklast att relatera till för en konsument som i regel utgår ifrån vikten av ett livsmedel i recept/i matlagningen.

Dessutom finns det ett kilopris att jämföra med i butik. Sättet tenderar dock att missgynna näringstäta livsmedel. Det finns andra sätt att jämföra produkter med varandra, till exempel genom att jämföra klimatpåverkan i relation till proteininnehåll, något som skulle passa bra i en guide som Köttguiden som just jämför olika proteinkällor.

1. I dagsläget äter vi i denna del av världen dock långt mer protein än vi behöver och de allra flesta människor väljer sin mat utifrån smak, inte proteininnehåll, vilket gör att det blir mer logiskt att jämföra faktiskt mängd av köttet (och övriga produkter i guiden), inte proteininnehåll.
2. Viktigt att komma ihåg är också att Köttguiden inte tar ett hälsoperspektiv.

Klimatkrisen är än mer belagd idag än när den första Köttguiden kom 2015. Vi ser ett tydligt behov av att öka konsumtionen av växtbaserade proteiner och guidens kriterier behöver skärpas för att hänga med i det akuta läget vi idag står inför. Under 2020 tog forskare på SLU fram Vegoguiden och baserade då gränserna i kriterierna på en metod för att få fram en hållbar nivå för olika typer av livsmedel.

För proteinkällor hamnade gränsen nära 3 kg CO2e per kilo livsmedel vilket gör det naturligt att följa denna gräns även i Köttguiden. De ursprungliga nivåerna för bedömning i Köttguiden baserades på vilka djurslag och andra proteinkällor som är bäst respektive sämst i klassen vad gäller klimatpåverkan.

Den tidigare gränsen på 4 kg CO2e var alltså inte baserad på någon absolut hållbarhetsgräns eller liknande vilket gör det mer logiskt att följa Vegoguidens metodik även i Köttguiden. Metanet från djur ingår mycket riktigt i ett kretslopp där nedbrytningstiden i atmosfären är kort (ca 10 år).

• Detta skiljer sig starkt från fossilt koldioxid som stannar kvar i atmosfären mycket länge.
• Alltså gäller att så länge vi inte ökar antalet idisslare bidrar inte dessa till en ökning av metangasutsläpp och temperaturen.
• Onstanta utsläpp av metan ökar inte ytterligare temperaturen eftersom det metan som släpps ut bara ersätter det metan som försvinner.

Men under de år metanutsläppen snurrar runt i atmosfären bidrar de till ett varmare klimat. Om vi dessutom globalt ökar antalet djur (som idag sker) så ökar utsläpp av metan och då ökar uppvärmningen, medan minskade utsläpp av metan medför en temperatursänkning.

1. I dagsläget befinner vi oss i en klimatkris och vi behöver göra allt vi kan för att minska vår klimatpåverkan.
2. En av dessa saker är att minska köttkonsumtionen eftersom det i praktiken skulle innebära färre djur.
3. Läs mer i exempelvis denna rapport: www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/epok/dokument/koroklimat_web.pdf När man pratar om att köttet har hög klimatpåverkan så baseras de siffrorna på livscykelanalyser, vilket är det vanligaste sättet att kvantifiera påverkan på hållbarhet idag, av livsmedel och annat.

I dagsläget är det denna metod som de flesta forskare utgår ifrån och då behandlas metanet omräknat i koldioxidekvivalenter, även om nedbrytningstiden är oerhört mycket kortare än koldioxid. Hur man ser på metanutsläppen från kor är viktigt eftersom det är en så stor del av djurens utsläpp.

• Det har börjat komma en del forskningsrapporter och metodutveckling som handlar om utveckling av hur man ser på metanet, men i dagsläget behandlas det i jämförelse med koldioxid i avseende hur stark den är i sin uppvärmande effekt.
• Ben och fothälsa är de viktigaste djurvälfärdsindikatorerna för kyckling och just tillväxthastighets effekt på gångförmåga är en nyckelfaktor för att bestämma djurvälfärden hos slaktkyckling.

Dessutom finns ett flertal andra problem direkt kopplade till tillväxthastigheten. Snabbväxande kycklingar har exempelvis större risk att få hjärtinfarkt, sämre immunförsvar och de avlivas i större utsträckning på grund av de problem de får med gångförmågan.

1. Under 2021 förde WWF diskussioner med professor emeritus Bo Algers på ämnet, och tog därefter beslut om att djurvälfärdskriteriet för kyckling behöver uppdateras.
2. Nu inkluderas rastyp i delen “Frihet från smärta”, då mer långsamväxande hybrider är avgörande för kycklingarnas hälsa.
3. European Chicken Commitment (ett initiativ med kriterier som är framtagna av omkring 30 olika djurrätts- och djurskyddsorganisationer, som i dagsläget närmre 300 företag har antagit) lyfter det som en av de viktigaste aspekterna och även WWF Frankrike har det som en huvudpunkt i djurvälfärdskriterierna i sin köttguide.

Det finns ingen entydig internationell standard för vad som menas med långsamväxande raser. Långsamväxande hybrider kan definieras som djur med en tillväxt om högst 50g/dag (Saatkamp et al., 2019). I Sverige brukar man prata om en tillväxttakt på max 45 gram om dagen om kycklingarna får fri tillgång till foder.

1. Snabbväxande raser har i allmänhet en tillväxt om mer än 65g/dag, vilket innebär att de når en slaktvikt på 2,5 kg inom 38 dagar (Aviagen, 2019, Cobb, 2015).
2. Långsamväxande når en sådan vikt på ca 80 dagar.
3. Det är viktigt att ta just tillväxthastighet och inte slaktålder i beaktande, då det är tillväxthastigheten som är avgörande för om kycklingarna får problem med sin gångförmåga eller inte.

Inom European Chicken Commitment, ett initiativ med kriterier som är framtagna av omkring 30 olika djurrätts- och djurskyddsorganisationer, finns ett visst antal raser som i dagsläget är godkända, liksom även flera lantraser som har ännu lägre tillväxthastighet.

Det är detta som WWF utgår ifrån i vår bedömning: “Adopt breeds that demonstrate higher welfare outcomes: either the following breeds, Hubbard Redbro (indoor use only); Hubbard Norfolk Black, JA757, JACY57, 787, 957, or 987, Rambler Ranger, Ranger Classic, and Ranger Gold, or other breeds that meet the criteria of the RSPCA Broiler Breed Welfare Assessment Protocol.” Det är viktigt att ta just tillväxthastighet och inte slaktålder i beaktande, då det är tillväxthastigheten som är avgörande för om kycklingarna får problem med sin gångförmåga eller inte.

Kycklingar kan leva länge och inte vara av mer långsamväxande ras, antingen får de då gå hungriga en stor del av tiden eller få väldigt ont då de är avlade för att växa snabbt. Många ekologiska producenter använder mer långsamväxande raser, men certifieringen är ingen garanti för att det är sådana raser som använts.

Cypern, Italien och Spanien är de länder i Europa som ger allra mest antibiotika till djuren inom lantbruket. Djuren på Cypern får omkring 35 gånger mer antibiotika än svenska djur och Italien och Spanien upp emot 20 gånger. Samtidigt kan vi inte se vilka djur som får denna antibiotika. Troligen är det en större användning i grisproduktionen (dvs.

det finns större anledning att känna skepsis mot charken från Italien och Spanien än halloumin från Cypern) men statistiken finns inte uppdelad per djurslag så det är svårt att veta. Köttguidens kriterier för antibiotika baseras inte på mängd antibiotika som används utan på att det finns kontrollmekanismer för hur antibiotika används i produktionen.

Enligt detta når EU-lagstiftning upp till gul nivå vilket ger alla europeiska länder gult ljus. På många vis vore det önskvärt att även kunna titta på mängden antibiotika per djurslag, liksom vilka typer av antibiotika som används. Även en bedömning av hur väl lagstiftningen följs upp vore önskvärt. Denna data är dock bristfällig vilket gör att det idag inte går att bedöma.

Den senaste rapporten från European Medicines Agency, publicerad i oktober 2019, visar att försäljningen av antibiotika för användning i djur i Europa minskade med mer än 32% mellan 2011 och 2017 så det går åt rätt håll. Nej. I Köttguiden finns främst de produkter som vi äter mycket av i Sverige.

De produkter som inte finns med i Köttguiden kan ha hållbarhetsutmaningar om de inte klarar de mål som satts upp i Köttguiden. WWFs rekommendation är därför att de företag eller organisationer som vill köpa in ett köttslag eller produkt som inte finns med i guiden (t.ex. kalkon eller renkött) eller en produkt från ett land som inte listas i Köttguiden (t.ex.

kyckling från Litauen) begär ett verifikat från producenten på att produkten motsvarar den önskade nivån som finns i Köttguiden. Exempel: En restaurang önskar köpa in kyckling från Litauen, och vill säkerställa att den inte har en produktion som motsvarar rött ljus i Köttguiden.

Vilket kött har störst klimatpåverkan?

Gris –

Griskött orsakar ca 5-8 kilo växthusgaser per kilo kött. Anledningen till att grisar inte orsakar lika stora utsläpp som nöt och får är att de inte producerar metan och att de omvandlar fodret mer effektivt. Utsläppen kommer främst från spannmålsodling till foder och hanteringen av gödseln. I spannmålsodlingen är det gödslingen och tillverkningen av mineralgödsel som bidrar till växthusgasutsläppen. I konventionell odling används också växtskyddsmedel som kan ha en negativ inverkan på miljön. Importerad soja från Sydamerika används också som foder vilket indirekt påverkar miljön där den odlas, läs mer om soja, I ekologisk köttproduktion är användningen av växtskyddsmedel i foderodlingen försumbar, därför bör man välja ekologiskt kött om man vill bidra till en mindre användning av växtskyddsmedel.

Hur mycket vatten går det åt att producera kött?

Bakgrundsinformation – Enligt Jordbruksverkets rapport Jordbrukets behov av vattenförsörjning så står jordbruket idag för ca 70 procent av den globala sötvattenanvändningen. I Afrika och Asien beräknas jordbruket stå för över 80 procent av sötvattenanvändningen (SCB, 2017; UN Water, 2015).

• Från 1961 till 2012 mer än fördubblades den bevattningsbara arealen jordbruksmark i världen från 1,4 miljoner km2 till 3,2 miljoner km 2,
• Globalt sett används det mesta vattnet inom jordbrukssektorn för bevattning av grödor men även djurhållningens behov av vatten har ökat över tid då antalet djur inom jordbruket i världen ökat från 7,3 miljarder år 1970 till 24,2 miljarder år 2011 (UN Water, 2017).

I Sverige är jordbrukets andel av vattenanvändningen relativt sett liten och uppgår till cirka tre procent av den totala användningen. Orsaken är framförallt att det nordeuropeiska klimatet gör behovet av bevattning av grödor mindre här än i torrare delar av världen.

Inom det svenska jordbruket används vatten främst för bevattning av grödor och för djurhållning. Av de cirka 75 miljoner kubikmeter vatten som jordbruket använde under 2015 gick omkring 64 procent till bevattning och resterande 36 procent till dricksvatten för husdjur (SCB, 2017). Tillgång till vatten är en nödvändig förutsättning för att producera livsmedel från den svenska jordbruksmarken.

Av allt det vatten som vi människor tar ut från grundvatten och avleder från floder används 70 procent till konstbevattning i jordbruket. Det är inte långsiktigt hållbart. Det finns ett osynligt, så kallat virtuellt vatten, dolt i livsmedel och en del andra produkter.

Vilka varor påverkar miljön mest?

Kött och charkprodukter Kött är det livsmedel som påverkar miljön mest. Därför kan det få stor effekt om du minskar på köttportionerna eller byter ut några rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling mot vegetariska alternativ.

Hur mycket rött kött kan man max äta per vecka för att rädda klimatet?

Publicerat torsdag 17 januari 2019 kl 03.48 Mindre kött och mer grönt krävs för att rädda klimatet, enligt en ny rapport, Samtidigt ska hela jordens befolkning kunna få näringsrik mat. Högst 100 gram rött kött per vecka och en kraftig ökning av frukt och grönt är vad som skulle krävas.

1. Vinster med en sådan kost finns både för miljön och för människors hälsa, enligt rapporten, som publiceras av medicintidskriften the Lancet och stiftelsen EAT.
2. Matproduktion är den enskilt största orsaken till globala miljöförändringar och globala allt allvarligare miljörisker, säger svenske klimatexperten Johan Rockström, som är en av forskarna bakom rapporten.

Forskarna har räknat på hur livsmedelskonsumtionen bör se ut om maten ska räcka till 10 miljarder människor, utan att miljön och klimatet påverkas för mycket.10 miljarder är den befolkning som jorden beräknas ha år 2050. Det är detaljerade beräkningar av hur mycket vi bör äta av olika typer av livsmedel som redovisas.

Fullkornsprodukter av spannmål bör utgöra den största delen av kosten – ungefär en tredjedel, men även bönor och linser, och nötter är viktiga delar, enligt rapporten. Animaliska livsmedel bör minska kraftigt. – Hälsoforskning pekar på att vi bör inte ha ett större intag av rött kött än 14 gram per dag, alltså ungefär 100 gram per vecka.

Det vill säga ungefär en hamburgare per vecka, istället som för en genomsnittlig svensk nu, en hamburgare om dagen, säger Johan Rockström. Den diet som föreslås har stora hälsomässiga fördelar, enligt forskarna. Enligt beräkningarna skulle drygt 10 miljoner för tidiga dödsfall per år kunna undvikas, om alla följde den här kosthållningen.

Rapporten är ett resultat av ett tvåårigt samarbete mellan forskare från 16 länder. Tanken är att det här dietförslaget ska kunna användas som ett ramverk, men med olika lokala och individuella variationer. – Med den vetenskapliga kunskap vi har i dag ger de här siffrorna en ram, inom vilken vi har en chans att både befrämja hälsa och miljömässig hållbarhet.

För att nå dit behövs en lång rad åtgärder, inte minst från stater och myndigheter, enligt rapporten, men varje individ kan börja äta så här redan nu. – Det innebär kanske att vi går tillbaka till 1970-talet. Jag minns när jag var barn, vid söndagsmiddagen åt man kanske en rejäl stek, men det var inte något man gjorde varje dag.

Hur mycket kött per vecka miljö?

Ät mindre men bättre kött – Idag äter svensken i genomsnitt nästan ett kilo kött i veckan, inklusive kyckling. Många äter betydligt mer, andra mindre och en del av befolkningen äter inte kött alls. Enligt Livsmedelsverkets kostråd bör vi av hälsoskäl äta högst 500 gram tillagat rött kött och charkprodukter – det vill säga nöt, gris, vilt eller lamm – i veckan.500 gram tillagat kött i veckan motsvarar till exempel tre normalstora portioner à 125 gram samt köttpålägg på 2-3 smörgåsar.

Normalportionen à 125 gram överskrids ofta, både hemma och på restaurang. En naturlig följd av att minska köttkonsumtionen är att proteinmängden i kosten blir lägre, men det är inget problem. Tvärtom – de flesta av oss äter onödigt mycket protein. Det räcker för de flesta med 500 gram kött i veckan för att få i sig de proteiner och andra näringsämnen som vi får genom kött.

När Livsmedelsverket 2014 undersökte konsumtionen av kött såg man att ungefär tre av fyra män och nästan varannan kvinna i Sverige åt mer än så. De senaste åren har dock konsumtionen minskat något och vi äter i större utsträckning kött som är producerat i Sverige.

1. Under 2018 minskade svenskarnas köttkonsumtion i snitt med 2,2 kilo per person.
2. Det var den lägsta konsumtionen av kött i Sverige på över tio år.
3. Öttkonsumtionen står nu för cirka hälften av de totala utsläppen från maten vi äter i Sverige (läs mer här ).
4. För planetens skull bör du gå ett steg längre.

Om vi ska klara klimatmålen (läs mer här ) så ryms det en mindre mängd kött i kosten ett par gånger i veckan, olika beroende på vilket sorts kött och vilka andra produkter du lägger på tallriken. Men klimatet är inte den enda miljöfrågan, för den biologiska mångfaldens skull bör vi äta kött från betande djur som håller våra viktiga naturbetesmarker öppna.

En naturlig följd av att minska köttkonsumtionen är att proteinmängden i kosten blir lägre, men det är inget problem. Tvärtom – de flesta svenskar äter onödigt mycket protein. Det går bra att tillgodose behov av näring och energi med en kost där köttet är en mindre del och en variation av vegetabilier, mycket baljväxter och fullkorn, gärna ekologiska, producerade i Sverige, står för huvuddelen av tallriken.

Film

Gunborg Antonsson