Hur Transporteras Värmen När Bröd Rostas I En Brödrost?


Hur Transporteras Värmen När Bröd Rostas I En Brödrost
När solen värmer upp jorden/marken är det genom värmestrålning. Hur transporteras värmen när bröd rostas i en brödrost? Värmen från brödrosten rostar brödet genom strålning.

Hur transporteras värmen när vatten kokar i en kastrull på spisen?

Konvektion i jordens inre – som att koka vatten på spisen – Konvektion sker också i jordens inre när magma pressas upp i övre manteln. I litosfären bildas s.k. magma kamrar dit magman ansamlas. Där har magman olika temperaturer beroende på hur nära jordens inre den befinner sig och därför uppstår konvektionsströmmar.

Konvektion sker också när man kokar vatten i en kastrull eftersom vattnet närmast plattan blir fortast varm och vattnet i pannan får då olika temperaturer som leder till cirkulation i vattnet. Däremot så sker konvektion inte när man värmer vattnet i mikrovågsugnen på grund av mikrovågorna värmer vattnet jämnt.

Vattnet får då en jämn temperatur och konvektion kan inte ske.

Vad är värme Quizlet?

Värme strålas ut från varma föremål.

Hur kan värme överföras?

Värmeöverföring är transport av värmeenergi som sker på grund av temperaturskillnader mellan två olika kroppar. Värmeöverföringen sker genom ledning, konvektion och strålning. Vid värmeflöde genom en plan vägg alternativt värmeflöde genom en krökt vägg sker överföringen av värme genom ledning och konvektion.

På vilket sätt kan man transportera värme?

Överföring av värme – Om det råder temperaturskillnad mellan två material (materia) strävar naturen efter att utjämna denna skillnad. Den naturliga förflyttningen av värme sker från högre till lägre temperatur. Denna överföring av värme kan ske på tre olika sätt; genom ledning, strålning och konvektion.

Hur fungerar strömning av värme?

Ljudspelare Skriv ut & Info om sidan När det är varmt på en plats sprider sig värmen. Naturen vill gärna göra så att det blir samma temperatur överallt. Detta gäller naturligtvis även kyla. Värme sprids på tre olika sätt. Bild: ujrzanow194 / Pixabay licence 1. Ledning Ledning kan ske i fasta material, vätskor och gaser. Metaller är överlägset bäst på att sprida värme genom ledning. Om du värmer något i ena änden kommer värmen ledas vidare till den andra änden till exempel som på stekpannans handtag.

Partiklarna (järnatomer) kommer ha högre rörelse i den varma delen. De kommer att knuffa på de andra järnatomerna så att de till slut också rör sig lika mycket. Värmen sprids sakta till hela föremålet. Att värmen, i olika föremål, sprids olika bra beror främst på hur föremålets atomer är bundna till varandra.

Till viss del beror det också på föremålets densitet. Bild: Peggy_Marco / Pixabay License 2. Strömning Strömning sker i vätskor och gaser. Enkelt förklarat blandas det varma materialet med det kalla. Om det är varmt vatten i den ena änden av badkaret och kallt i andra kommer vattnet till slut att ha blandat sig och då få samma temperatur. Bild: TheDigitalArtist / Pixabay License Strålning är ljuspartiklar (fotoner) från solen, lampor eller någon annan varm källa. När ljuspartiklar träffar ett föremål omvandlas dess energi till värme. Du möter alla tre sätt att sprida värme varje dag. Bild: Istock Fördjupning Film – Värmespridning (Andreas Sandqvist, 8.30, Svenska) Uppgifter: Hjälp till att förbättra Ugglans NO! Har du hittat något fel, någon död/olämplig länk eller vill tipsa om någon intressant länk? Skriv en kommentar nedan!

Hur transporteras värmen när marken värms av solen?

Ledning, strålning och omblandning – Det finns tre sätt för värme att sprida sig: genom ledning sprider sig värmen i marken och till den lägsta millimetern luft; genom strålning från marken blir luften längst ner i atmosfären upphettad och genom omblandning fördelas värmen i hela den nedre delen av atmosfären. Förstora Bild

Vad är primär värme?

I artikeln. Är värmepump en primär värmekälla? Värmepump för vattenburen värme Luft-luftvärmepump – aldrig en primär värmekälla Enkelt förklarat är en primär värmekälla en värmekälla som kan ge huset hela dess årsbehov av värme. Många värmepumpar, pelletspannor, elpannor, vedpannor, oljepannor, gaspannor och fjärrvärme kan användas som primär värmekälla.

Vilket material lagrar värme bäst?

Värmelagring – Vatten är en av de bästa värmelagrande “materialen”. Sten lagrar värmen ca 5 gånger sämre och stål sedan hälften av vad som kan lagras i sten. För att få en liten jämförelse lagras i 500 liter vatten drygt 30 kWh om man utgår från att 30 gradigt vatten värms upp 50 grader till 80 grader.

Skall sten (och då även täljsten) värmas upp så den innehåller samma mängd värme innebär det att vi behöver över 2000 kg sten för att motsvara en vattentank på 500 liter. Med utgångspunkt i ett normalhus så räcker alltså en 500-literstank i bara drygt 3 timmar (10 kW per timme) och det är av denna anledning de med vedpannor talar om vattenackumulatorer upp till 3 kubik för sina pannor.

Det perfekta rostbrödet

Samma sak gäller alltså även för täljstensugnen på 700 kg. Är det en riktigt rejäl brasugn som väger 2700 kg och som har kunnat eldas med 27 kg ved, nås maxeffekten under en timme på drygt 3 kW först efter ca 6 timmar (ingenting för fritidshuset alltså där man snabbt vill kunna värma upp, utan där passar braskaminen eller pelletskaminen bättre ) Efter 24 timmar avger ugnen fortfarande 1,5 kW per timme,

Vad menas med Värmetransmission?

Så fungerar isolering – Värmetransmission, betyder att värme överförs mellan en varm till en kall kropp vilket kan ske på olika sätt. Ledning : När värme fortplantas genom fasta material eller vätskor. Ledning genom luft : När värmen sprids genom luften. Konvektion : När värme sprids genom rörelser eller vätskor. Strålning : När värme överförs genom elektromagnetiska vågor.

Vilka material är bra värmeledare?

De flesta material är värme-isolatorer, till exempel glas, sten, trä och tyg. Men alla metaller är bra värmeledare.

Hur behåller man värme?

Lager-på-lager principen – Våra kläder ska hjälpa kroppen att behålla den värme som kroppen producerar, men också föra bort den fukt och överskottsvärme som kroppen inte behöver. Ett effektivt sätt att hålla oss varma i vinter är att klä sig enligt flerlagersprincipen.

Det ger ett flexibelt och smidigt skydd mot kyla, vind och väta samtidigt som det är enkelt att vädra ut kroppsfukt och lätta på klädseln om kroppen blir för varm. Nedan finner du tips och information kring dessa lager. Lager 1 – Det innersta lagret – ett fukttransporterande underställ som för bort fukt och svett Lager 2 – Mellanlagret ska absorbera fukten (här är ull ett toppenbra material!) Lager 3 – Det tredje lagret håller dig varm och är det skiktet du lättast reglerar själv beroende på temperatur.

Lager 4 – Yttre lagret bör vara vind och vattentätt. Vi rekommenderar GORE-TEX plagg, då det är helt vattentätt. Det yttersta lagret är det viktigaste och bör vara ett vattentätt och vindtätt plagg med goda ventilationsmöjligheter. Om jackan till exempel har GORE-TEX membran så kan du klara dig med en enda uppsättning ytterkläder hela året, även när det regnar.

Hur hålla värme utan el?

»Så håller du värmen –

Klä dig varmt i lager på lager och ha extra varmt på fötterna. Vistas i ett av lägenhetens rum där du också drar ned persiennerna, drar för gardinerna och gärna hänger filtar för fönstren. Sov gärna i sovsäck. Sov tillsammans om ni är flera. Är du ensam eller om det blir riktigt kallt – tälta i rummet eller bygg en “koja” med hjälp av bord och filtar över din madrass. Stäng ventilerna eller täta dem med tejp om de drar ut värme. Obs! Gör det inte om du ska använda ett friluftskök eller en kamin i lägenheten.

Hur stiger värme?

Temperaturen stiger Temperatur är ett mått på hur mycket molekylerna i ett material rör sig. Ju varmare det är i luften desto snabbare rör sig kväve- och syremolekyler som är luftens huvudbeståndsdelar. Solens värmestrålning ökar hastigheten på luftmolekyler och följden blir att det blir varmare och temperaturen ökar.

Förutom värmestrålning från solen och från bebyggelse varierar temperaturen också med höjd över havet. På höga höjder är lufttrycket lägre, det innebär att luften är tunnare, dess densitet är lägre, vilket också gör temperaturen lägre (ju tunnare luften är desto högre värmestrålning från solen krävs det för att öka temperaturen).

Kall luft har högre densitet än varm luft, därför sjunker kall luft och samlas i låga punkter i terrängen. Vinden är ett transportmedel för luft och kan därför påverka temperaturen genom att flytta kall eller varm luft till nya lägen.

Kan värme ledas i vakuum?

Vakuumisolering är isolering med hjälp av vakuum, Värmeöverföring sker genom konduktion, konvektion och/eller värmestrålning, Använder man vakuum där värmen måste passera tar man i princip bort konduktion och konvektion eftersom det inte finns något att leda genom (konduktion) eller någon fluid som kan röra sig (konvektion).

Återstår enbart värmestrålningen. Denna kan i sin tur minskas genom att använda flera lager av reflekterande folie, gärna innesluten i vakuumet (dock vidrörande endast ena ytan, annars leder folien genom konduktion). Denna typ av reflekterande isolering kallas ofta superisolering. Kombinerar man denna med vakuum uppnår man extremt bra isolering.

Jämför man med normal isolering i en varmvattenberedare som släpper in en effekt på uppåt 100 W kan en korrekt byggt vakuumisolerad tank släppa in under 1 W. Normal användning är i termosar, Samma princip används i förvaring av djupkylda vätskor såsom flytande kväve och helium.

Vad är leda värme?

Värmeledningsförmåga
Värmeflödet från den heta till den kalla sidan.
Grundläggande
Alternativnamn Specifik värmeledningsförmåga
Definition Egenskapen hos ett material att leda värme
Storhetssymbol(er)
Enheter
SI-enhet W /( m · K ) = kg · m · s −3 · K −1
SI-dimension M · L · T −3 · Θ −1
Angloamerikansk enhet 1 Btu /( s · ft · °R ) ≈ 6 230,64 W/(m · K)

Värmeledningsförmåga (även termisk konduktivitet, värmekonduktivitet eller specifik värmeledningsförmåga ) är egenskapen hos ett material att leda värme. Enligt Fouriers lag är värme flödet J (mängden värmeenergi som passerar på en tidsenhet) genom en stav eller en plåt proportionellt mot tvärsnittsarea S och mot temperaturskillnaden mellan den kalla och den varma sidan Δ T och omvänt proportionellt mot stavens längd (eller plåtens tjocklek) Δ x :, I denna formel är värmeledningsförmågan. Den mäts i SI-enheten W·m -1 ·K -1 ( watt per meter och kelvin ). I metaller beskriver Wiedemann-Franz-lagen proportionaliteten mellan värmeledningsförmåga och elektrisk ledningsförmåga, De flesta elektriska isolatorer är också värmeisolerande.

You might be interested:  Hur Mycket Okokt Pasta Per Person?
Värmeledningsförmåga hos några vanliga ämnen

Ämne Värmeledningsförmåga W·m -1 ·K -1
Silver 427
Koppar 398
Guld 315
Aluminium 238
Mässing 111
Järn 80
Platina 70
Invar 16
Vismut 8,5
Betong 1,7
Glas 1
Vatten 0,6
Ull 0,050
Cellplast 0,037
Luft 0,026

Värmeledningsförmågan ändras med temperaturen. För de flesta ämnen minskar den något med stigande temperatur. Kan även bero på trycket (vid låga tryck ).

Vilken färg avger mest värme?

Ska man ha vita eller svarta kläder i stark värme, om man vill undvika överhettning? – Info om djur – Lunds universitet

Ökenlevande beduiner ses ofta i vita dräkter. Men de använder också svarta eller mörkbruna kläder, som framgår av bilderna ovan. Till vänster ses två egyptiska beduinkvinnor fotograferade av drottning Victoria, Gustav V:s gemål, för mer än 100 år sedan. Till höger ses en fåraherde från Syrien i modern tid. In the public domain (left) and courtesy of Ed Brambley from Wikimedia Commons under (right).

/td>

Hur ska man klä sig när det är mycket varmt, som i öknen? Ökenlevande folkgrupper, som beduiner, använder både svart och vit klädsel. Intuitivt tycker man kanske att vit klädsel borde ge mindre värmestress. Men är det så? Synlig strålning från solen Solen avger både synlig strålning och värmestrålning.

Vit klädsel både reflekterar och släpper igenom mer synlig solstrålning än svart. Den synliga strålning som absorberas av kläderna eller passerar igenom dem till huden omvandlas till värme. Med vita kläder borde således kroppens värmeupptag från synlig solstrålning i hög grad bero på hur stor andel av ljuset som reflekteras av kläderna i förhållande till hur stor andel som absorberas av kläder eller hud.

Detta bestäms i sin tur av klädestygets egenskaper. Om tyget är tillräckligt tjockt och tättvävt, absorberar däremot svart klädsel nästan all synlig solstrålning på sin yta, varvid ytan värms upp. Om de svarta kläderna är tätsittande kan den bildade värmen lätt nå kroppen.

Om kläderna däremot är vida och sitter löst finns det mycket luft mellan dem och kroppen. Då skulle man kunna tänka sig, att den mesta värmen förs bort av vind utanför eller av luftflöde innanför kläderna, så kallad konvektion, och därför inte värmer upp kroppen. Värmestrålning från solen Man kan mycket grovt säga att solstrålningsenergin under en klar himmel vid jordytan till 40 procent består av för människan synlig strålning och till 60 procent av infraröd strålning, det vill säga värmestrålning.

Ur uppvärmningssynpunkt kan man försumma andra våglängder. Klädernas färg har ingen betydelse när det gäller infraröd strålning. Nästan ingen infraröd strålning reflekteras, varken från kläder eller hud. Nästan all infraröd strålning som träffar kläder absorberas av dem.

Solstrålningens sammansättning Instrålning av elektromagnetisk strålning från Solen till Jorden vid olika våglängder från en molnfri himmel. På den lodräta axeln anges den mängd energi (joule) som under 1 sekund träffar 1 kvadratmeter jordyta vid varje våglängd (enheten blir W/m 2 /nm). Den vågräta axeln visar strålningens våglängd (nm). De lodräta streckade linjerna avgränsar UV-strålning, synlig strålning och infraröd strålning. Vi ser en röd yta mellan de två streckade linjer som avgränsar synligt ljus. Denna yta motsvarar den energimängd synligt ljus som under 1 sekund träffar 1 kvadratmeter jordyta vid havsytans nivå. De röda ytorna till höger om denna yta motsvarar den energimängd infraröd strålning som under 1 sekund träffar 1 kvadratmeter jordyta vid havsytans nivå. En rimlig skattning är att den infallande solenergin vid jordytan till ungefär 40 procent består av synlig strålning och till ungefär 60 procent av infraröd strålning. Då försummar vi UV-strålningen. Modfied image. Courtesy of Nick84 from Wikimedia Commons under,

/td>

Luftflöde, svettning och avdunstning Löst sittande kläder har en stor fördel, när man svettas i värme. När man rör sig, så rör sig också luften mellan kläderna och kroppen. Sådant konvektivt luftflöde underlättar svettens avdunstning till gasformigt vatten, alltså vattenånga, genom att föra bort den bildade ångan.

Studier av människor Läs också artikeln, Referenser

Det finns några studier som tagit sig an problemet med svarta kontra vita kläder. I ett fall gjorde man upprepade försök med en beduin i Negevöknen vid lufttemperaturer mellan 35 och 46 °C och låg vindstyrka, 0-4,1 meter per sekund. Han var klädd i sin traditionella klädsel, antingen en svart kåpa eller en likartad vit kåpa.

Den svarta kåpan uppvärmdes som väntat mer än den vita, eftersom den absorberade mer synlig solstrålning. Båda kåporna avgav ungefär lika mycket infraröd strålning till omgivningen. Den svarta kåpan förlorade mer värme än den vita genom vindens konvektion, eftersom dess yta var varmare. Men den avkylande effekten av den svaga vinden var liten.

Nettoeffekten blev att den svarta kåpan tog upp ungefär tre gånger så mycket värme som den vita. Men trots detta tog beduinen inuti kåpan upp ungefär lika mycket värme iklädd svart kåpa som iklädd vit kåpa. Och lufttemperaturen mellan kåpan och kroppen var ungefär den samma under båda kåporna.

Den värmeisolerade effekten var alltså lika stor för båda kåporna. Man förmodade att den höga temperaturen på den svarta kåpans insida ledde till ett större konvektivt luftflöde inuti denna kåpa än inuti den vita. Den svarta kåpan fungerade kanske som en skorsten. Detta skulle innebära att varm luft steg uppåt på grund av sin låga densitet (“täthet”) och fördes ut ur kåpan upptill.

Detta i sin tur ledde till att svalare luft sögs in under kåpan vid dess underkant. I en annan studie undersökte man vietnamesiska kvinnor iklädda sina traditionella kläder i solsken. Till skillnad från beduinen gick kvinnorna i normal promenadtakt. Kläderna var vita eller svarta, men i övrigt identiska.

De svartklädda kvinnorna hade en lägre kroppstemperatur och en lägre temperatur mellan kläderna och kroppen än de vitklädda. De svartklädda kvinnorna var således med stor sannolikhet mindre värmestressade än de vitklädda. Även här trodde man att det berodde på den ovan beskrivna skorstenseffekten. En undersökning av cyklande danskar och danskor i artificiellt solljus gav ett annorlunda resultat.

De svartklädda försökspersonerna var mer värmestressade än de vitklädda. Skillnaderna var emellertid små. Och personerna var iklädda träningsoveraller, inte sådana vida kläder som används av många folkslag under den tropiska solen. Med denna tillgängliga information måste man dra den förvånande slutsatsen, att rätt utformade svarta kläder sannolikt kan vara lika bra eller bättre än vita, om man vill undvika överhettning i ökensolen.R.W.

  • Hill, G.A.
  • Wyse, and M.
  • Anderson: Animal Physiology (3rd ed, Sinauer, 2012).B.
  • Nielsen: Solar heat load – heat balance during exercise in clothed subjects (European Journal of Applied Physiology 60: 452-456, 1990).M.H.
  • Nguyen and H.
  • Tokura: The different effects of black and white Vietnamese Aodai folk costumes on rectal temperature and heart rate in women walking intermittently in hot and sunny environment (International Journal of Occupational Medicine and Environmental Health 13:27-38, 2000).A.

Shkolnik et al.: Why do bedouins wear black robes in hot deserts? Nature 283:373-375, 1980). : Ska man ha vita eller svarta kläder i stark värme, om man vill undvika överhettning? – Info om djur – Lunds universitet

Hur påverkas metallskenor när de värms upp av solen?

Ljudspelare Skriv ut & Info om sidan Om ett grundämne värms kommer atomerna i det att röra sig mer. Det innebär i sin tur att grundämnet tar större plats. Detta gäller alla grundämnen. Om ett ämne i fast form värms upp och ändrar form till gasform så har det samma massa men mycket större volym.

  • Men även om ett föremål värms får det en större volym även fast det inte byter till flytande eller gasform.
  • Detta innebär att densiteten hos ett ämne förändras lite om det värms upp eller kyls av.
  • På motsvarande sätt krymper de allra flesta ämnen när de kyls ner.
  • Olika grundämnen som värms upp eller kyls med exakt samma temperatur ändrar volym olika mycket.

Det är en av grundämnets egenskaper. Foto: MdE – Eget arbete, CC BY-SA 3.0 de Värmeutvidgning kan medföra problem. Järnvägar är gjorda av järn. Riktigt varma sommardagar värms rälsen upp, vilket gör att den sväller. Om oturen är framme kan rälsen ändra form och då riskerar tåg att spåra ur. Det kallas solkurvor. Foto: Michal_o79 / Pixabay License I strykjärn används värmeutvidgning för att reglera dess temperatur. Där används något som heter bimetall. Det är två metallskenor som ligger mot varandra. När dessa värms kommer de att expandera (öka i storlek) olika mycket. Bild: Pontus Wallstedt / UgglansNO Vatten är ett märkligt ämne, eftersom det utvidgar sig både när det värms och när det kyls av. Vatten har som störst densitet vid fyra grader Celcius. Detta är också en av förutsättningarna för liv på jorden. Fördjupning

Film – Värmeutvidgning (Mattias Särs, svenska, 6.13) Film – Värme och värmeutvidgning (MC NO, svenska, 5.51) Film – Thermal expansion (Smart Learning for all, engelska 4.18)

Uppgifter: Hjälp till att förbättra Ugglans NO! Har du hittat något fel, någon död/olämplig länk eller vill tipsa om någon intressant länk? Skriv en kommentar nedan!

Vilket är ett annat namn för värmestrålning?

Atmosfären består till nästan 99 procent av syre och kväve, och båda dessa gaser släpper fram värmestrålning, även kallad infraröd strålning, lika lätt som de släpper fram ljus.

Hur sprids värme i en kastrull?

VÄRME ÖVERFÖRS PÅ TRE SÄTT (Fysik s.72-77 eller Okteten s.97-103) Värme kan överföras genom:

Ledning (fasta ämnen) Strömning (vätskor och gaser) Strålning (även i tomrum)

1.LEDNING Om man värmer en metallbit på ett ställe blir hela metallbiten varm p.g.a. att metaller leder värme. Värmeledare: metaller Värmeisolatorer: gaser (luft), trä, plast, tyg, styrox Varför känns ett metallföremål (20 °C) kallare än ett träföremål (20 °C) ? Metallen (värmeledare) leder bort värme från handen till hela järnföremålet.

Handens temperatur blir lägre, d.v.s. mellan känns kall. Trä (värmeisolator) leder inte bort mycket värme från handen eftersom endast det stället av trä som är i kontakt med handen värms upp. Trä känns varmare eftersom endast lite värme överförs från handen till trä.2. STRÖMNING Luft och vatten som förflyttar sig från en plats till en annan kan bära med sig värme.

Golfströmmen transporterar värme från ekvatorn till Norden. Vatten värms upp i en panna och värmen transporteras till olika rum genom att vattnet cirkulerar i batterier.3. STRÅLNING Värmeöverföring från solen till jorden sker genom strålning. (synligt ljus och UV- strålning och infraröd strålning).

Strålning behöver inget medium (ämne) för att spridas eftersom den även kan spridas genom tomrum i rymden. Alla föremål som har en temperare över 0 K avger värmestrålning. Varför värms ett svart föremål snabbare än ett vitt föremål av värmestrålning ? Ett svart föremål absorberar värmestrålning. Ett vitt föremål reflekterar värmestrålning.

Men ett svart föremål avger även snabbare värme än ett vitt föremål. : VÄRME ÖVERFÖRS PÅ TRE SÄTT (Fysik s.72-77 eller Okteten s.97-103)

Vilken temperatur Tror du att vattnet i en kastrull har när det fått koka 3 minuter?

Vlkommen till Resurscentrums frgelda! Vill du ha ett snabbt svar – sk i databasen: Anpassad Google-skning ( tips fr skningen), Anvnd diskussionsforum om du vill diskutera ngot. Senaste frgorna. Veckans frga.17 frgor/svar hittade Vrme Frga: Hej, idag under en lektion sa en studerande till min kollega att jod inte alls sublimerar vid uppvrmning utan att det var en myt.

  1. Jag letade upp fasdiagrammet fr jod och om man kar temperaturen vid NTP s kommer jod klart att passera vtskefas 114 grader och kokar sedan vid 184 grader.
  2. Men verallt kan man lsa att jod sublimerar vid uppvrmning, vilket jag ven kunde hitta en artikel i illustrerad vetenskap.
  3. Eleven refererade till en jod myt (se youtubelnk).

Vi har diskuterat fram och tillbaka vad som r korrekt. Fr att n sublimeringskurvan mste trycken minska till ca en tiondel av standardtryck vid rumstemperatur, frutsatt att jag har lyckats hitta rtt fasdiagram. Jag nskar att f klarhet i denna frga. Tack p frhand.

  • Mvh Robin Jod fasdiagram: https://uwaterloo.ca/chem13-news-magazine/october-2015/feature/sublimation-iodine-rise-and-fall-misconception Jod myt https://www.youtube.com/watch?v=dPIaEWd8zf4 /Robin L, lands lyceum, Fgl Svar: Detta r egentligen en kemifrga, s vi r inte specialister.
  • Jag ser inte problemet – uttalandet att jod inte smlter r helt enkelt felaktigt.

Under vissa frhllanden kan man inte se vtskefasen men man ser gasfasen. Se dina lnkar, lnk 1 och 2. Sublimation (ven sublimering) r ett mnes direkta vergng frn aggregationstillstndet fast form till gasform, utan att passera mellanfasen flytande form. Motsatsen, den direkta vergngen frn gas till fast mne kallas deposition eller desublimation. ) Att sublimering frekommer utesluter inte att smltning frekommer samtidigt. Observera att kokning (se frga 19208 ) r beroende av det omgivande lufttrycket, vilket inte sublimering r. /Peter E Nyckelord: kokande vatten ; 1 https://www.youtube.com/watch?v=dPIaEWd8zf4 2 https://uwaterloo.ca/chem13-news-magazine/october-2015/feature/sublimation-iodine-rise-and-fall-misconception * Vrme Frga: Hej! Varfr hoppar locket nr man kokar vatten? /Julia C, Sofia distans, Stockholm Svar: Hej Julia! Nr vatten kokar bildas vattennga som i form av bubblor transporteras till ytan., /Peter E Nyckelord: kokande vatten ; * Vrme Frga: En kastrull med vatten kokar. Nr du tar av locket r insidan av locket fyllt av sm vattendroppar. Varfr? /Natali L, gunnestorpsskola, Gteborg Svar: Nr vatten kokar vid normalt tryck bildas vattennga (fria vattenmolekyler) med en temperatur p 100 grader. ngtrycket (se frga 20107 ) r allts 1 atmosfr. Locket r emellertid lite kallare, s vattenngan kondenseras (bildar vattendroppar). Vattennga r helt frgls, s det vita man ser som kondens eller dimma/moln r sm vattendroppar fritt svvande i luften. Nr vattendropparna blir tillrckligt stora blir de ter helt genomskinliga (t.ex.

regndroppar och vattnet som kondenserat p locket). /Peter E Nyckelord: kokande vatten ; * Blandat Frga: Varfr knastrar vatten som vrms, t.ex. i en tekokare? /Veckans frga Ursprunglig frga: Varfr dundrar vatten som vrms, t.ex. i en tekokare? Detta ljud kommer ju nstan direkt och innan ngra synbara bubblor bildats /Jan S, Centralskolan, Ekshrad Svar: Bra frga Jan (som man sger nr man inte vet svaret).

Hr r hur det lter: Det finns ett antal olika frklaringar p ntet, den ena dummare n den andra. Jag r rtt sker p att den frsta frklaringen i lnk 1 r den korrekta: Chris Smith: Ah, yes my kettle is no exception and the reason that kettles are noisy, they make that sort of thumping and bashing noise as they boil and then the noise intensifies as they warm up and then it goes silent as they boil.

  • It is because of the way that the heat is being transferred into the water.
  • So you have an electric element inside the kettle, a high current is passing through that element which makes it get hot.
  • The heat from the element is therefore transferred by convection and conduction locally onto the water molecules around the element; they then get excited and get hot.

So you have a bubble of hot water around the element which tries to expand and it also floats upwards away from the element because, of course, warm things rise but as it rises of course it loses its heat again to all of the surrounding water. So this bubble of water and water vapour collapses in on itself very quickly and thats cavitation and you get a shocking, sort of knocking noise.

  • So those thumps that you hear and the sort of shhh hissing that you hear, as the water vapour bubbles collapsing on themselves and emitting some sound waves, thats what the sound is.
  • Vrmeelementet blir snabbt mycket varmt.
  • Det bildas d mycket sm bubblor som stiger – gas r lttare n vatten.
  • Bubblorna frsvinner emellertid mycket snabbt, eftersom vattnet fortfarande r ganska kallt, och kollapsar.

Det r kollapsen av bubblorna som ger det knastrande ljudet. Jag kollade teorin med min vattenkokare. Bubblorna r mycket sm men de syns tydligt med belysning frn en ficklampa. Man hr ljudet s snart bubblorna brjar bildas. Fr en krnfysiker r det knastrande ljudet bekant: det lter som ett GM-rr med ett radioaktivt preparat – speciellt i brjan nr det bildas f bubblor., Se ven Shot_noise Hr r ett std fr den freslagna frklaringen (frn lnk 2): Long before the bulk of the water in your teapot hits 100C, the bottom of the pot will be heated to over the boiling temperature of water. Water in contact with it will briefly flash into steam, but the resulting small bubbles will quickly collapse as they transfer their heat to the surrounding cooler water.

If the bubbles are small enough (have a large surface to volume ratio), the collapse can be fast enough to make a popping or sizzling sound. This can happen even when the bubbles are too small for you to see. /Peter E Nyckelord: kokande vatten ; 1 http://www.thenakedscientists.com/HTML/questions/question/2293/ 2 http://boards.straightdope.com/sdmb/showthread.php?t=282432 * Vrme Frga: Vad hnder om man kar trycket i en kolv med vatten och vattennga? /Veckans frga Ursprunglig frga: En behllare, som r frsedd med ttslutande kolv, innehller enbart vatten och vattennga.

Vad hnder om kolven trycks sakta int? Temperaturen hlls konstant. /Anna K, HIS, Skvde Svar: Anna! Se fasdiagrammet fr vatten nedan (frn Water Structure and Science ). Vid tillrckligt hgt tryck och temperatur mellan trippelpunkten (273 K) och kritiska punkten (647 K) kondenseras vattennga till vatten. Hr r ngra exempel (nedre svarta linjen, vrden frn Vapour_pressure_of_water#Tables_of_water_vapor_pressures ): 300 K (27 o C) 3.6 kPa 331 K (58 o C) 18 kPa 373 K (100 o C) 101.3 kPa (kokpunkt vid atmosfrstryck) Vad som hnder vid grnslinjen mellan gas och vtska r att vid kande tryck och konstant temperatur kondenseras vattenngan till vatten. Drvid sjunker trycket tillbaka till det ursprungliga som motsvarar ngtrycket vid den givna temperaturen., /Peter E Nyckelord: fasdiagram ; kokande vatten ; 1 http://www.efunda.com/materials/water/steamtable_sat.cfm * Vrme Frga: Om man i en kastrull har kokande hett vatten, och placerar sedan kastrullen p en spisplatta som r instlld p hgsta effekt, varfr stiger inte temperaturen d? Tacksam fr svar /Jenny M, Malm Svar: Nr vattnet ntt kokpunkten blir det inte varmare utan frngas (kokar). ), som r den energi som krvs fr att separera vattenmolekylerna frn en vtska (med vattenmolekylerna bundna till varandra) till en gas (med fria vattenmolekyler). Man kan ka vattnets temperatur om man stter p ett lock som sitter fast (tryckkokare). D blir det vertryck och vattnet kokar vid en hgre temperatur. Se frga 11471, Se ven frga 14198 och 10442 /Peter E Nyckelord: kokande vatten ; * Vrme Frga: Mtning av vattnets kokpunkt /Veckans frga Ursprunglig frga: Hej ! Jag har en frga angende vattnets temperatur. Nr jag skulle koka 1 liters vatten i en kastrull, s kokade vattnet vid 98 grader. Vad beror det p? och vid mitt andra frsk kokade vattnet vid 100 grader.

Vad beror det frsta frsket p, att den kokade vid 98 grader? jag hade faktiskt termometern p bottnet av kastrullen hela tiden om de hjlps, kastrullen r gjord av jrn. /Mila j, GTI, gteborg Svar: Lt oss frst diskutera oskerheter i mtningar. Nr man gr mtningar r det viktigt att ha full kontroll p mtningens noggrannhet.

Utan angivande av denna (ofta kallad oskerhet, fel, mtfel eller felgrnser) r en mtning av begrnsat vrde. Mtfel definieras som skillnaden mellan ett uppmtt vrde och det sanna vrdet av en storhet, Vanligen delas mtfelet upp i tv delar: Systematiska mtfel r enkelsidigt riktade och beror exempelvis p olmpligheter eller felaktigheter i mtutrustningen eller mtprincipen,

  1. Det systematiska felet definieras som skillnaden mellan vntevrdet (medelvrdet av mnga upprepade frsk) och det sanna vrdet.
  2. Ett typiskt exempel p systematiska mtfel r om man mter avstnd med en felgraderad mtsticka,
  3. Slumpvisa mtfel r stokastiskt (slumpmssigt) frdelade runt mtningens vntevrde,
  4. Slumpfelet definieras som skillnaden mellan uppmtt vrde och vntevrdet.

Ett typiskt exempel p slumpvisa mtfel r antalet pulser man fr frn ett radioaktivt preparat under en viss tid, se frga 16653, Se vidare Mtfel I din mtning av kokningstemperaturen finns ett antal felkllor.1 Kokningstemperaturen beror p lufttrycket som typiskt varierar mellan 980 (lgtryck) och 1050 (hgtryck) millibar. Motsvarande kokningstemperaturer r 99 o C och 101 o C, se frga 8721,2 Sedan r temperaturen inte densamma i alla punkter i vattnet. Botten av kastrullen r skert varmare n 100 o C. Antagligen har vattnet ntt kokningstemperatur bara i ett tunnt lager nra botten. Du kan allts f variation i temperatur beroende p hur du hller termometern.3 Temperaturen beror ven p om det finns kondensationskrnor t.ex. och 14212 Se ven lnk 1. /Peter E Nyckelord: felberkning ; kokande vatten ; 1 http://www.ucl.ac.uk/sts/staff/chang/boiling/index.htm * Blandat Frga: r innehllet detsamma i de bubblor som bildas d ett glas kallt vatten fr st i rumstemperatur och de bubblor som bildas d vatten sjuder? /Vidar B, Myrsjskolan, Nacka Svar: Vidar! Nej.

  • Bubblorna i kokande vatten r vattennga dvs vatten i gasform.
  • Bubblorna som bildas nr kallt vatten str i rumstemperatur r luft, dvs kvve och syre.
  • Anledningen till att det bildas luftbubblor nr det kalla vattnet vrms till rumstemperatur r att kallt vatten kan hlla mer luftmolekyler i lsning.
  • Nr temperaturen kar samlas luftmolekylerna i bubblor som till sist frsvinner i luften.

Se ven lnk 1 och 2. /Peter E Nyckelord: kokande vatten ; 1 http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=why-do-bubbles-form-if-a 2 http://blogs.howstuffworks.com/2010/09/15/why-do-air-bubbles-appear-in-a-glass-of-water-after-a-while/ * Vrme Frga: Varfr kokar (stormkokar) tevattnet p nytt nr jag doppar i tepsen.

Vattnet r frst vrmt i mikron tills det bubblar och sedan stilla innan psen doppas. /Lina D, Uggleskolan, Sdra Sandby Svar: Hej Lina! Vi har flera svar p detta i frgeldan, se t.ex. frga 2458 nedan. Enkelt uttryckt s vrms vattnet s effektivt i mikrovgsugnen att det inte hinner koka. Det blir i stllet verhettat, dvs det blir varmare n den normala kokpunkten 100 grader.

Kokning innebr att det bildas bubblor av vattennga som stiger till ytan. Det r emellertid inte helt ltt fr vattnet att bilda bubblor – det kostar energi p grund av ytspnningen, Det r lttare om det finns en yta dr smbubblor kan bildas. Det r drfr det brjar bubbla s hftigt nr du stoppar ner ngot i vattnet du just tagit ut ur mikrovgsugnen. och ytspnning /Peter E Se ven frga 2458 Nyckelord: kokande vatten ; mikrovgsugn ; *vardagsfysik ; * Blandat Frga: Hejsan! Hur det kommer sig att nr man kokar vatten i t.ex en kastrull, och hller i salt s bubblar det en kort stund mycket mer p bottnen dr du hllt i saltet? Har klurat p det hr lnge men inte lyckats komma till ngon lsning, skulle verkligen uppskatta svar.

/Robin L, Aleholm, Svsj Svar: Lnken nedan innehller en inte alltfr svr artikel om hur vatten kokar. Om nu tittar noggrannt p en kastrull med vatten som brjar koka, skall du se att alla bubblor brjar vid kastrull-ytan (botten eller sidan). Detta beror p att ytspnningen gr att det kostar mycket energi att gra en liten hel bubbla.

Det kostar mindre att gra en halv bubbla vid en fast yta eftersom den plana ytan mot det fasta materialet inte bidrar till ytspnningen. Saltet gr samma sak som kastrull-ytan – det tjnar som kondenskrna fr nybildade bubblor. Nr du hller salt i kokande vatten ser du att det kommer massor med sm bubblor frn omrdet med salt.

Bubblorna kan inte bli srskilt stora eftersom saltkornen r sm (prva grna med grovt salt, jag har inte provat men det br ge strre bubblor). Efter en stund har saltet lsts i vattnet, och d finns inga kondensationskrnor s smbubblorna frsvinner. /Peter E Nyckelord: kokande vatten ; 1 http://www.stanford.edu/group/Zarelab/pubsweb/pub%20links/747.pdf * Vrme Frga: Varfr kokar vattnet d vattenngans tryck r lika stort som lufttrycket? /Veckans frga Ursprunglig frga: Hej! Varfr r luften ovanfr en vattenyta full av vattennga? Varfr kokar vattnet d vattenngans tryck r lika stort som lufttrycket? Kan man med den allmnna tillstndslagen fr gaser (pV/T) frklara varfr kokpunkten kan snkas om trycket minskar? /Cissi K, Vrmd, Stockholm Svar: Luften ovanfr en vattenyta innehller en del vattenmolekyler som slitit sig frn ytan.

Vid en viss temperatur r det jmvikt mellan ngan och vattnet – lika mnga vattenmolekyler kondenseras till vattnet som frigrs till luften. Om temperaturen r hgre kan luften innehlla mer vattennga. Vid kokpunkten r det s.k. partialtrycket hos ngan lika med lufttrycket, se bilden nedan frn Hyperphysics.

  1. D kan “luften” best till 100% av vattennga – syret och kvvet har trngts bort.
  2. Vid kokpunkten kan det ocks bildas bubblor av vattennga (normalt p botten av kastrullen som r nra vrmekllan och drfr varmare).
  3. Om vattentemperaturen understiger kokpunkten s kan inga bubblor bildas eftersom de trycks ihop av det strre lufttrycket.

Kokpunktens frndring med tryckets kan inte frklaras med allmnna gaslagen eftersom kondenserande vattennga r lngt ifrn en ideal gas. Frndringen av kokpunkten med trycket r i sjlva verket en ganska komplicerad olinjr funktion. Fr mer om mnet se nedanstende lnkar. /Peter E Nyckelord: kokande vatten ; gaslagen, allmnna ; kokpunkts/fryspunkts frndring ; 1 http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/kinetic/vappre.html 2 http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/kinetic/vappre.html#c4 * Vrme Frga: Vid vilka villkor kan vatten verg frn fast form direkt till gas form? /petter t, asken, strngns Svar: Frvarar man is i ett slutet rum, avdunstar isen tills man ntt en jmvikt.

  • Lika mnga vattenmolekyler avdunstar som ter fastnar p isen.
  • Detta partialtrycket kallas mttnadstrycket (beror p temperaturen).
  • Frutsttningen fr att vi ska f nettoavdunstning blir d att vattenngans tryck (i luften) r lgre n mttnadstrycket.
  • Is avdunstar (sublimerar) mrkbart till och med vid s lg temperatur som -90 o C, fast det gr lngsamt.

/KS Se ven frga 3588 Nyckelord: kokande vatten ; * Blandat Frga: Vatten kokar vid 100 grader. D vergr det frn flytande form till gasform. Hur kan d vatten avdunsta vid t ex 20 grader? r vattnet i luften inte vattennga utan sm mikrodroppar? /Annika L, Fagerslttsskolan, Nybro Svar: Vatten avdunstar vid alla temperaturer.

Ocks is avdunstar, fast d ska man egentligen sga sublimerar, Det finns alltid en chans att en vattenmolekyl fr sig en extra knuff, s att den ker ut. Tnk dig att du hller vatten i en burk och stter p locket. D kommer vatten att avdunsta tills luften r mttad med vattennga, 2.3 volymsprocent vid 20 o C. Nu tycks avdunstningen ha upphrt, men det r faktiskt inte sant, det avdunstar lika mycket som frut.

Det hnder nmligen att vattenmolekyler frn ngan kolliderar med vattenytan och tas upp av vattnet igen. Nr bda processerna r i jmvikt, sger vi att luften r mttad med vattennga. Mttnadsprocenten stiger med temperaturen. Vid 100 o C r den 100%. Vattnet kokar.

Fr att behlla trycket, mste man ltta p locket nr temperaturen kar. Vattenngan r en gas av enskilda molekyler. Den bestr allts inte av mikrodroppar. Vad som sker nr vattnet avdunstar r att bindningarna med andra vattenmolekyler bryts upp (detta kostar energi) och molekylerna brjar rra sig fritt som gasmolekyler.

Vatten har speciella bindningar mellan molekylerna eftersom vattenmolekylen r en dipol. ndan med vteatomerna r positivt laddad och ndan med syreatomen r negativt laddad. Det r dessa s.k. vtebindningar som hller ihop molekylerna och gr att kokpunkten blir s hg som 100 o C.

Temperatur r ju ett mtt p molekylernas slumpmssiga vrmerrelse. Alla molekyler har inte samma hastighet utan man har en frdelning frn hastigheten noll till stora vrden. Det r framfr allt molekyler frn “hgenergisvansen” hos frdelningen som lyckas ta sig ut frn vattnet. Detta betyder att medelhastigheten hos molekyler som stannar kvar i vattnet blir mindre, vilket i sin tur snker vattnets temperatur.

Detta r orsaken till att det knns kallt nr man gr ut ur duschen. Se vidare nedanstende lnkar. Vapour_pressure_of_water#Table_of_Water_Vapour_Pressures innehller en tabell med mttningstrycket fr olika temperaturer. /KS/lpe Nyckelord: kokande vatten ; vatten/is ; 1 http://www.elmhurst.edu/~chm/vchembook/163boilingpt.html 2 http://www.chemguide.co.uk/atoms/bonding/hbond.html * Vrme Frga: I vakum skall vatten bde kunna koka och frysa till is samtidigt sgs det.

Men vad r det som bestmmer om det kommer att koka eller frysa? /Kristoffer N, Haraldsbogymnasiet, Falun Svar: Antag att du har vatten med en temperatur 20 o C i en bgare, och brjar pumpa ut luften. Vid trycket 2300 Pa brjar vattnet koka. Det gr t energi fr detta, varfr vattentemperaturen sjunker. Efter en stund nr vattnet 0 o C, och vattnet brjar frysa.

Trycket r d 600 Pa. Detta fortstter tills allt vatten frusit till is. Trycket r d fortfarande 600 Pa. Nu brjar isen avdunsta (sublimera), och temperaturen och trycket sjunker ytterligare. Tillfrs energi frn omgivningen i form av strlning, kommer isen s smningom helt att avdunsta. – 8848 m. Sedan behver vi atmosfrstrycket p hjden 8848 m. Detta kan vi berkna med kalkylatorn under lnk 1. Om vi fyller i atmosfrens standardtryck 101.3 kPa och hjden 8848 m fr vi ett tryck p 37 kPa. Slutligen anvnder vi kalkylatorn under lnk 2 (bilden nedan) fr att berkna kokpunkten. finns tabeller fr vattnets ngtryck bde vid normala temperaturer och vid hga temperaturer. Dessa tabeller kan anvndas fr att uppskatta kokpunkten vid olika tryck. /Peter E Nyckelord: kokande vatten ; kokpunkts/fryspunkts frndring ; *verktyg ; 1 http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/Kinetic/barfor.html 2 http://www.trimen.pl/witek/calculators/wrzenie.html * Vrme Frga: Om man stter in ett glas med glgg i mikron blir det naturligtvis varmt.

Men om man sedan stter i en kall sked i glggen, efter man har tagit ut glggen ur mikron, kommer glggen att koka ver. Vad r det som orskar denna hftiga reaktion? /Patrik H, Helenaskolan, Skvde Svar: Precis samma sak hnder med vatten, s i fortsttningen talar vi om vatten. Man stter allts en mugg vatten i mikron.

Nr det brjar koka i muggen, tar man ut den och stter i en sked. D kokar det upp mer eller mindre hftigt. Olika frklaringar har givits p detta, lsta gaser eller verhettning. Fr att ta reda p vad som r rtt, har vi gjort en del experiment. Tar man ut muggen precis nr det kokat upp, kan man se en del smbubblor som stiger upp.

Dr r skert lsta gaser inblandade. Det r inte srskilt hftigt, s du frgar om ngonting annat. Lter man muggen st inne lnge, eller kokar man upp samma vatten flera gnger, driver man ut de lsta gaserna. D blir reaktionen annan, d kan man f s hftigt uppkok, att det kokar ver. Det beror p att vattnet r verhettat.

Med en mycket bra termometer har vi mtt temperaturer p ver 108 o C. Det visar sig, att ju mindre lsta gaser det finns i vattnet, desto hgre blir temperaturen och desto vldsammare blir fenomenet. Nu till den detaljerade frklaringen. Nr vattnet i muggen kokar upp i mikron, kommer bubblorna upp vid kanten.

Det gr att vi fr uppstrmmar vid kanten. Det mste kompenseras av en nedstrm i mitten. I mikron vrms vattnet i hela volymen. Det gr, att det nedstrmmande vattnet vrms upp p vg ner. Nr vi sen tar ut muggen, slutar det koka. Nu vnder strmmarna. Vattnet sjunker lngs kanterna, och stiger i mitten. Detta hindrar det verhettade vattnet att n vggarna.

Hamnar det nu ngot freml i det verhettade vattnet, kokar det upp vldsamt. Vi mtte allts 108 o C, men temperaturen var med skerhet hgre frn brjan. Nr man satte dit termometern, brjade det koka omkring den, och efter 5 sekunder visade den 108 o C, fr att sedan sjunka snabbt.

  • Man kan uppskatta att temperaturen frn brjan kan ha varit s hg som 115 o C.
  • En sak terstr att frklara.
  • Varfr kokar inte det verhettade vattnet i mitten? Jmfr vi tv bubblor med samma diameter, en “halvbubbla” vid kanten, och en “helbubbla” i mitten, visar det sig, att “halvbubblan” har hlften s stor ytspnningsenergi.

Det r allts energimssigt billigare att starta bubblor vid kanten. Det finns ocks andra fenomen, som gr att kokningen startar vid ett freml. Det r ocks ytspnningen som r frklaringen till att vattnet kan verhettas. I en mycket liten bubbla r ngtrycket hgt p grund av ytspnningen.

  1. Hgt ngtryck svarar mot hg kokpunkt.
  2. Finns ingenting som bubblor kan starta p, blir vattnet verhettat.
  3. Det r allts inte helt sant att vatten kokar vid 100 o C.
  4. I en kastrull p spisen intrffar inte detta fenomen, eftersom vrmen tillfrs underifrn, och sprider sig med cirkulation.
  5. I mikrovgsugnen vrms hela volymen samtidigt.

Varning: Om vattnet kokat ngon minut i mikron, kan uppkokningen bli s hftig, att hlften av vattnet skvtter ut. Tnk p detta, kokhett vatten r farligt! Man ska inte hlla muggen i handen nr man slpper ner skeden. Stt den frsiktigt p diskbnken, och slpp ner skeden frn ett visst avstnd.

  • Var beredd p att det kan skvtta ver.
  • /KS Se ven frga 577 och frga 1767 Nyckelord: kokande vatten ; * Vrme Frga: Att kokpunkten fr vtskor minskar med trycket vet man.
  • Om man skulle slppa ut vatten i rymdens vakuum, borde d inte vattnet kunna koka vid den absoluta nollpunkten ( 0 K ) eftersom det inte finns nt lufttryck? /Peo E, Thorildsplans gymnasium, Stockholm Svar: Slpper du ut vatten i vakuum kokar det.

Men kokning krver energi, och det innebr att vattnets temperatur minskar. Till slut fryser det till is. Det innebr inte att ngbildningen upphr, ocks is kan avdunsta (det kallas sublimering). Man kan till exempel hnga ut tvtt till tork fast det r minusgrader.

mnesomrde
Sk efter
Grundskolan eller gymnasiet?
Nyckelord: (Enda villkor)
Definition: (Enda villkor)

Vad händer när vattnet kokar avdunstning?

Avdunstning – Avdunstning (förångning) innebär att molekylerna i en vätska sliter sig loss från vätskefasen och övergår till gasfas. Normalt talar man om avdunstning för temperaturer som ligger under kokpunkten, men kokning innebär bara att avdunstningen blir snabbare.

  • Avdunstningen innebär en fasövergång, att molekylerna övergår från att vara i vätskeform till att vara i gasform.
  • Vätskan och gasen är olika faser av samma ämne.
  • Med en fas menar man ett område där ämnet ser likadant ut, t.ex.
  • Att det är flytande eller fast.
  • Motsatsen till avdunstning är kondensation, dvs.

när en gas övergår till vätska.

När kokar vatten på spisen?

Det ska ta ca 12-15 min att koka upp 1 liter vatten på spisen i en kastrull med plan botten och som täcker plattans yta. Om en gjutjärnsplatta blir ljummen på läge 1 är det inget fel på plattan utan allt är som det ska.