Vad Händer Om En Vegetarian Äter Kött?

Allt fler väljer faktiskt vegetarisk kost. Men vad händer egentligen i kroppen när du slutar att äta kött? Fler och fler personer väljer att minska sin köttkonsumtion. I en svensk undersökning uppger omkring 10 procent att de äter vegetarisk kost. Men vad händer egentligen i kroppen när man slutar äta kött? 1.

1. Du går ner i vikt Ett forskningsteam vid George Washington University School of Medicine i Washington kom nyligen fram till siffror på hur mycket en person går ner i vikt vid kostbyte från köttätare till vegetarian.
2. Det räckte att bara sluta äta kött utan att tänka på kaloriintaget i övrigt – då gick deltagarna i studien ner omkring 4,5 kilo.2.

Dina tarmbakterier förändras En studie som gjordes 2014 vid City University i New York undersökte skillnaden i tarmfloran mellan köttätare, vegetarianer och veganer. Det fanns skillnader i alla tre. Den största skillnaden var mellan köttätare och veganer.

I veganers tarmflora hittades många fler skyddande arter av bakterier.3. Du kan dock få brist på viktiga näringsämnen En balanserad vegetarisk eller vegansk kost kan ge nog med näringsämnen utan planering. Men det kan vara en utmaning att få i sig tillräckligt med järn, D-vitamin och B12. Järn återfinns i bland annat nötter, linser och fullkornsprodukter.

B12 i sojaprodukter och jästextrakt. Samt D-vitamin i ägg, mjölk och även viss müsli.4. Risken att få cancer minskar En nyligen avslutad studie av WHO sammanfattade kött som extremt bidragande till cancer. Särskilt rökta köttprodukter som bacon och salami.

1. Om en person äter 50 gram bacon om dagen ökar risken för magcancer med 18 procent.5.
2. Risken att få hjärt-kärlsjukdomar minskar Forskningen har nyligen visat att rött kött är starkt sammankopplat med hjärt-kärlsjukdom.
3. En studie gjord av Lerner Research Institute visade att karnitin, som återfinns i rött kött, sänder ut mikroskopiska reaktioner som direkt leder till hjärt-kärlsjukdomar.

Independent har hjälpt till att sammanfatta listan.

Kan vegetarianer äta kött?

Vegetarian – En vegetarian äter inget som härstammar från djurriket och är alltså i teorin samma sak som vegan. Men i praktiken brukar man i Sverige, och många andra delar av världen, kalla sig vegetarian om man inte äter kött, fisk och skaldjur.

Hur många vegetarianer börjar äta kött?

Så många vegetarianer börjar äta kött igen Hela 86 procent av alla vegetarianer återgår förr eller senare till att äta kött. Det visar en ny amerikansk studie utförd av Humane Research Council. Veganer är lite mer benägna att hålla sig till sitt livsstilsval.

1. Bland veganerna är det istället 70 procent som återgår till att äta kött.
2. Undersökningen visar också att det finns varierande anledningar att bli vegetarian, såsom att man vill leva hälsosamt, att man tycker synd om djuren, att man äcklas av animaliska produkter, månar om miljön eller helt enkelt inte tycker om smaken av kött.

De personer som blivit vegetarianer för att leva sundare är också de som är oftast börjar äta kött igen. Vegetarianer som istället valt sin livsstil av andra anledningar har högre chans att hålla sig ifrån kött. LÄS MER:

Hur länge lever vegetarianer?

Vegetarianer lever längre och har bättre hälsa än människor som äter kött regelbundet. Det visar en ny amerikansk studie. Ät mer vegetariskt så lever du längre, visar en amerikansk studie. Ovan en veganburgare med chipotle- och tahinidressing. Foto: CHRISTINE OLSSON/TT Ät mer vegetariskt så lever du längre, visar en amerikansk studie. Ovan en veganburgare med chipotle- och tahinidressing. Foto: CHRISTINE OLSSON/TT Studien, som har utförts vid Loma Linda University i Kalifornien, omfattar nästan 100 000 medlemmar ur det religiösa samfundet Sjundedagsadventisterna.

Insamling av material och uppföljning har skett under sex år. LÄS OCKSÅ: Stor krogguide för vegetarianer LÄS OCKSÅ: Sveriges bästa taco är vegansk Man fann att när en person åt mycket lite kött minskade risken för cancer och hjärt-kärlproblematik. Det framkom också att vegetarianer i snitt lever 12 procent längre än köttätare.

Forskarna tror att de goda resultaten dels beror på dieten i sig, men också på det faktum att vegetarianer oftast har en mer aktiv livsstil än köttätare. LÄS OCKSÅ: Fler mäktiga män ratar kött på tallriken Tidigare studier och statistik på sjundedagsadventister har visat att de lever fyra till sju år längre än andra i Kalifornien.

Vad händer om vi inte slutar äta kött?

40 frågor och svar om mat och klimat – LRF Hur ser utsläppen från jordbruket ut? De minskar. Sedan 1990 har utsläppen minskat med 10-15 % (2010: -13%, 2011: -8%, 2012: -15%, 2013:-12%, 2014:-11%).Det beror på färre djur, bättre gödselhantering, ökad kväveeffektivitet, mer grödor som fångar upp växthusgaser.

Vad skulle hända om vi helt slutade äta kött i världen? Det skulle få oöverskådliga konsekvenser. Att föda upp djur är en förutsättning för det naturliga kretsloppet, produktionen av livsmedel och en levande landsbygd. Alla kan ju inte bo i stan. Miljontals jobb försvinner. Marker skulle växa igen, många djurarter skulle försvinna.

På längre sikt skulle det varierade landskapet ersättas av stora skogsområden. I världen skulle det troligen bli matbrist eftersom det är nästintill omöjligt att odla utan gödsel från djuruppfödningen. Om vi ska återgå till någon form av “naturligt tillstånd” och bara äta det naturen kan producera utan bondens hjälp så räcker maten bara till ca 40 000 personer i Sverige.

• Betesdjuren är viktiga för att hålla landskapen öppna och bidrar till mångfald genom att skapa miljöer för en rad andra insekter, fåglar och djurarter.
• Här i Sverige skulle många jordbruk läggas ned om möjligheten att föda upp djur försvinner, eftersom klimatet, speciellt i norra Sverige, är hinder för många grödor.

Gödseln från betesdjuren är förutsättning för ekologisk odling, som också skulle få stora problem. Ur klimatsynvinkel ska man heller inte glömma bort att betesmarkerna och gräsodlingarna är viktiga för upptaget av fossil koldioxid. Det behövs ett växelbruk av grödor för att jorden ska må bra.

1. Vall binder mycket kol och är nödvändig för att hålla jorden bördig för odling av grödor som vi kan äta.
2. Vallen minskar också läckage av nitrat och lustgas.
3. Finns det inte andra djur som vi inte behöver äta upp som kan agera naturvårdare istället? Hästar exempelvis? Hästarna bidrar också till öppna landskap, men det är korna som är de stora gräsätarna.

Jag har svårt att föreställa mig att det skulle finnas ekonomiska förutsättningar för hästar och ridhus i varenda liten by runt om i världen. Utan kor som håller landskapen öppna så skulle det inte finnas så mycket öppna marker för ryttare heller. Biologisk mångfald används ofta som argument för att det behövs betande mjölk- och köttdjur.

• Det finns ju biologisk mångfald även på platser där det inte finns betande djur och det finns ju även fritt betande djur som älg, rådjur mfl.
• Änns som en bluff! Naturvårdsverket säger (det är alltså inget LRF hittat på) att det största hotet mot biologisk mångfald i odlingslandskapet är minskat antal djur.

I just Sverige så är naturbetesmarkerna de mest artrika miljöerna vi har, fullt jämförbara med regnskog. Den mångfalden har skapats av bonden och idisslarna, och är svår att upprätthålla på annat sätt. Hur kan ni påstå att djuruppfödningen viktig för klimatet (hållbarhet, mångfald osv)? Genom idisslande djur förvandlas gräs till mat för människor.

1. Vår klimatsmarta uppfödning producerar kött som både är det bästa klimatvalet jämfört med andra länder, och bidrar till flera andra miljömål.
2. Enligt Naturvårdsverket så behövs fler betande djur för att klara riksdagens miljömål.
3. En växtföljd med mycket vall (gräs till foder) binder mycket kol och är nödvändig för att hålla jorden bördig för odling av grödor som vi kan äta.

Vallen minskar också läckage av nitrat och lustgas. Ängar och betesmarker rymmer en oerhört rik biologisk mångfald. I jordbrukslandskapet finns drygt hälften av alla kärlväxter och däggdjursarter i Sverige, samt ett 50-tal fågelarter. Många av våra insekter som humlor, bin och dagfjärilar, finns enbart i odlingslandskapet.

En enda kvadratmeter hagmark kan rymma upp till 60 olika växter. I olika vegoforum hävdas att öppna landskap och betesmarker är ett onaturligt tillstånd som vi skapat under hundratals år. Att det inte är ett argument för att fortsätta med animalieproduktion? All livsmedelsproduktion har miljö- och klimatpåverkan, om vi ska återgå till någon form av “naturligt tillstånd” och bara äta det naturen kan producera utan bondens hjälp så räcker maten till ca 40 000 personer i Sverige.

Har köttet ett oförtjänt rykte som klimatbov? Ja, utan tvekan. Det är vi människor som är problemet. Vår livsstil och våra val påverkar klimatet överlägset mest. Den stora klimatboven är transporter.70 procent av växthusgaserna kommer från transportsektorn.

Det är där vi kan påverka mest. Är det nödvändigt att köra bil, åka båt och ta flyget, inte minst på långa semesterresor? Ska vi fortsätta att skövla regnskogar, utvinna kol och bränna sopor? Mjölkproduktionen i världen orsakar mindre än 3 procent av de totala globala utsläppen av växthusgaser och den svenska mjölkproduktionen har knappt hälften så stora utsläpp som världsgenomsnittet.

Utsläppen från svenskt nötkött är 25 procent lägre än medelproduktionen i EU och utsläppen från produktionen i EU är cirka 60 procent lägre än den globala medelproduktionen. Svenska kor äter en massa importerad miljöovänlig soja? Fel. I svensk mjölkproduktion använder vi allt mindre soja (under 2 % av fodret).

1. Den soja som används i djurfoder är alltid miljöcertifierad dessutom.
2. Hur stor är metangaspåverkan av svenska djur (mjölk och kött) jämfört med internationellt? I Sverige är klimatpåverkan för ett kilo nötkött tre gånger mindre än det globala genomsnittet ( 26 kilo CO2-ekvivalenter respektive 66 kilo ).

Samma siffra gäller för ett kilo mjölk producerat i Sverige ( 1 kilo CO2-ekvivalenter, jämfört med 2,8 globalt ). Mjölkproduktionen i världen står för mindre än 3 procent av de globala utsläppen av växthusgaserna. Svensk mjölkproduktion har 44 procent lägre utsläpp av växthusgas per kg mjölk än världsgenomsnittet.

Ekologisk djuruppfödning är bättre för miljön än konventionell? Sanningen är inte riktigt så enkel. Konventionell produktion har lägre metanutsläpp per kg mjölk, framförallt beroende på högre mjölkproduktion per ko. Ekologisk produktion har lägre utsläpp av lustgas per kg mjölk, framförallt beroende på att man inte använder handelsgödsel.

Utsläppen av koldioxid är lägre för ekologisk mjölkproduktion, vilket också förklaras av frånvaron av handelsgödsel samt mindre användning av kraftfoder. Kraftfoder orsakar större utsläpp av koldioxid vid odlingen än grovfoder. Det finns en mängd argument mot vår stora köttkonsumtion.

1. Det känns som om LRF stoppar huvudet i sanden och inte tar sitt ansvar trots alla fakta som kommer fram.
2. Välj rätt kött, minska matsvinnet* och fortsätt att jobba för att minska produktionens påverkan är tre jätteviktiga argument som lyfts fram här.
3. Både Naturskyddsföreningen och WWF pekar tydligt på hur viktigt det är att välja rätt kött när du vill äta kött! *(Matsvinnet står för 8% av världens växthusgasutsläpp, att jämföra med jordbrukets 14,5 %.

I Sverige slänger vi bort var 5e matkasse!) Har vår matkonsumtion klimatpåverkan? Att äta är nödvändigt, och det påverkar också klimatet negativt. Men vi kan påverka genom att välja vad vi äter. Allra sämst för klimatet är all den mat som blir över och bara slängs.

1. I Sverige slänger vi bort var femte matkasse.
2. Bara matsvinnet står för 8% av världens växthusgasutsläpp, att jämföra med jordbrukets 14,5 % (där djurskötseln står för knappt 7 procent).
3. En jämförelse: Maten som varje svensk äter under ett år (inklusive kött) ger i genomsnitt cirka 2 ton växthusgaser (koldioxidekvivalenter) enligt Naturvårdsverket.

Jämför det med en flygresa till Thailand som innebär cirka 2,5 ton växthusgaser per person. (Källa: KTH) Men med en vegansk kost säger experter att vi kan minska utsläppen? Ja, men då är det viktigt att den är närproducerad.70 % av de växthusgaser som matkonsumtionen bidrar med i Sverige kommer från importerad mat och sker i andra länder.

Utsläppen från svenskt nötkött är dessutom 25 procent lägre än medelproduktionen i EU och utsläppen från produktionen i EU är cirka 60 procent lägre än den globala medelproduktionen. Är verkligen vår inhemska produktion mindre klimatpåverkande än internationellt? På vilket sätt? Vi har lägre klimatutsläpp tack vare en effektivare uppfödning, resurseffektivare utfodring, djuren mår bra och växer fortare, vi använder mindre kväve, våra kor mjölkar bättre och våra bönder är drivna företagare.

Sveriges miljö och klimat är lämpat för djuruppfödning. Vår djuruppfödning sker på gräsarealer och betesmark, det kräver inte avskogning som i andra delar av världen. Vi har naturlig tillgång till regnvatten som förser djuruppfödningen med det mesta av det vatten som behövs.

1. Öttproduktionen påstås tömma våra vattenförråd! Det går åt 15 000 liter vatten för att producera ett enda kilo kött! Till skillnad från djurhållning i många andra länder så har Sverige mycket vatten och en rik nederbörd.95% av de 15 000 liter är regnvatten som räknas in.
2. Men globalt sett är vattenbrist ett problem och just därför behöver vi ha köttproduktion i länder som har rikligt med nederbörd jämt fördelat över året, som Sverige.

Ökar svenskt lantbruks vattenanvändning? Nej, det svenska lantbruket har successivt minskat sin användning av vatten. Idag står svenskt jordbruk för endast 3 procent (från 4,7 år 1990) av den totala vattenanvändningen i landet. Den svenska industrin står för 70 procent av svensk vattenförbrukning och hushållen för 18 procent.

• Lantbruksföretagarna har arbetat framgångsrikt med att investera i dammar för att kunna ta hand om vintrarnas regnvatten.
• Internationellt står lantbruket genomsnittligt för 70 procent av ländernas vattenförbrukning.
• Finns det siffror som visar att den svenska produktionen är mindre klimatpåverkande? Forskning visar att nötkött producerat i EU har 60 % lägre utsläpp jämfört med snittet i världen.

Utsläppen från svenskt kött är 25 % lägre än medelutsläpp i EU. För griskött är utsläppet från svensk produktion också lägre än från importen. (Forskning (Gerber, P.J. et al. Tackling the Climate through Livestock, FAO och J.P. Lesschen et al. Animal Feed Science and technology, 2011) respektive (Lesschen, 2011)) “All” klimatforskning pekar på att vi måste sluta äta kött? Varför lyssnar inte LRF på forskarna? LRF lutar sig alltid mot vedertagen forskning.

Den visar tydligt att 80% av klimatförändringen orsakas av fossila utsläpp. Vi måste få stopp på de fossila utsläppen eftersom koldioxiden stannar tusentals år i atmosfären måste vi få stopp på de fossila utsläppen nu direkt. Annars klarar vi inte klimatmålen vad vi än bestämmer oss för att äta. Samtidigt är det viktigt att göra det mest klimatsmarta valet oavsett vad du väljer att äta, det är stor skillnad i klimatpåverkan mellan olika köttbitar eller olika tomater.

Hur kan miljöpåverkan bli lägre för att uppfödningen sker i Sverige? Handlar det inte bara om matnationalism? FN pekar på att världens utsläpp från köttproduktion skulle minska direkt med över 30% om produktionen skulle gå till som i Europa! En mängd forskningsrapporter pekar ut svenskt kött som det mest klimatsmarta i EU, det är inget som LRF hittat på.

Svenskt kött är det mest klimatsmarta för att vi har en hållbar effektiv uppfödning med mycket god djurhälsa. Det finns en rad vetenskapliga rapporter som visar på den positiva klimateffekt som minskad köttproduktion/konsumtion skulle ha. Hur kan LRF och dess köttproducenter bortse från den? Tvärtom tar LRF rapporterna på stort allvar, rapporterna pekar ju också tydligt på slutsatsen att “välja det bästa köttet” är snabbaste för att minska vår klimatpåverkan.

Många rapporter visar hur stor skillnad det är mellan kött producerat i olika länder. Nu presenteras forskning om hur vi kan fortsätta att minska köttets klimatpåverkan, där ligger svenska bönder i framkant och vill fortsätta utveckla sin produktion. Enligt vissa debattörer är kor skadliga för miljön genom metanutsläpp? Den fossila koldioxiden står för 70 av klimatutssläppen.

1. Metan från djuren står för mindre än 5 procent globalt, metan ingår för övrigt i det naturliga kretsloppet med en livslängd på maximalt 10-15 år.
2. Tack vare det öppna, betade landskapet kan många arter av växter, fåglar och insekter leva.
3. Ängar och betesmarker rymmer en oerhört rik biologisk mångfald.
4. Många av våra insekter som humlor, bin och dagfjärilar, finns enbart i odlingslandskapet.

En enda kvadratmeter hagmark kan rymma upp till 60 olika växter. Hur kan köttproduktionen bidra till Sveriges miljömål? Den bidrar till flera miljömål. Naturvårdsverket har nyligen fastställt att det behövs fler betande djur för att klara riksdagens miljömål.

Det gäller framför allt naturbetesmarker. Idag behövs ungefär en ko per hektar för att bevara biologisk mångfald och bördigt landskap. Cirka 65 procent av det svenska nötköttet kommer från mjölkkor- och tjurar. De är en del av det svenska systemet för att hålla betesmarker öppna, använda gräset på vallarna för att behålla jordarnas bördighet.

Hur kan ni påstå att det svenska nötköttets klimatpåverkan är bland den lägsta i världen? För nötkött producerat i EU är utsläppen 60 procent lägre jämfört med snittet i världen och utsläppen från svenskt kött är 25 procent lägre än medelutsläpp i EU.

• Även för griskött är utsläppet från svensk produktion lägre än från importen (Lesschen, 2011).
• De bästa gårdarna och industrierna kan redan idag halvera utsläppen av växthusgaser och kraftigt minska läckaget av växtnäring.
• Är det någon skillnad i klimatpåverkan mellan svensk och importerad mat? Ja, 70 procent av växthusgasutsläppen från maten vi äter kommer från importerad mat.

Det innebär att vi exporterar miljöpåverkan när vi inte väljer svenskt. Vid EU-inträdet 1995 var 75 procent av all mat som konsumerades i Sverige producerad inom landet. Sedan dess har värdet av andelen svensk mat minskat till omkring 50 procent. Sverige borde istället exportera klimatsmart mat.

1. Vi har goda naturliga förutsättningar, gott om färskvatten, egen foderproduktion och betesmarker som gör att vi kan producera mer kött med låg miljö- och klimatpåverkan.
2. Hur ser klimat- och miljöpåverkan för svensk vegan respektive importerad veganmat ut? Generellt har grönsaker, frukt spannmål mm låga utsläpp av växthusgaser per kg vara jämfört med tex kött.

Ofta 1/10 till 1/20 lägre. Därför spelar transporten en väldigt stor roll för varans utsläpp när den ligger i butiken eller hemma på skärbrädan. Importen ger ofta dubbla klimatbelastningen eller mer. Till detta bör man lägga att man ibland använder fossilt vatten i en del länder och betydligt mer växtskyddsmedel, vilket ofta ger mer rester i produkterna.

1. Hur är skillnaderna mellan svenska och utländska ekologiska produkter? Hur påverkar det ekologiska respektive konventionella jordbruket miljön i Sverige i kontrast till de båda i utlandet? Det är svårt att visa på någon generell skillnad när det gäller klimatutsläpp per kg vara.
2. Eko behöver mer areal men använder mycket mindre växtskyddsmedel.

Svenskt konventionellt har lägre utsläpp per kg vara än de flesta andra länder. På vegetabilier saknas vetenskaplig forskning. Här spelar transporterna större roll. Skillnaderna är större mellan importerad och svensk konventionell vara jämfört med importerad och svensk eko.

Är vegetarianer bra för miljön?

Vegoguiden vägleder – Med ett trafikljussystem guidar Vegoguiden dig bland vegetabilierna, för visst kan det finnas hållbarhetsutmaningar även med det växtbaserade vi lägger på tallriken. Ambitionen med Vegoguiden är att ge mer kunskap – och gärna ge underlag för bra frågor till butiken, restaurangen eller familjen – för att öka inspirationen till mer hållbara matval för vår planet.

1. För att klara att leva inom planetens gränser så behöver vi äta betydligt mer vego, och mycket mindre mängd kött än vad vi gör idag.
2. Vår konsumtion av kött, mjölk och ägg står för 70 % av matens totala klimatutsläpp.
3. Vegetariska proteinkällor är ett mycket mer effektivt sätt att föda befolkningen eftersom avsevärt mindre markyta behövs samt att de ger mindre klimatgasutsläpp än animalier.

Det bevarar också den biologiska mångfalden i områden där värdefulla marker ofta skövlas för att odla soja som går till djurfoder. Det är också viktigt att poängtera att allt kött inte är dåligt, exempelvis bidrar naturbetesdjuren till att hålla artrika marker öppna som är otroligt viktigt för Sveriges biologiska mångfald.

1. Läs mer i Köttguiden,
2. Men mängden kött måste minska, och mycket av köttet vi äter måste fasas ut.
3. Mindre och bättre kött – tillsammans med mer och bättre vego! Det går dock inte att jämföra allt vego med allt kött.
4. Det är inte relevant att fundera över om det blir en miljövinst av att byta ut biffen mot avokado, eller kyckling mot ris, eftersom de har helt olika roller på tallriken och inte är utbytbara delar av en kost.

Baljväxter, spannmål, grova grönsaker som kål och rotfrukter är mycket bra val för planeten! Det toppar hållbarhetsligan eftersom de generellt inte kräver mycket mark att odla och har mycket låg klimatpåverkan. Det finns ännu fler fördelar med dessa som vi inte bedömer i Vegoguiden: de kan enkelt lagras vilket gör att det inte blir så mycket svinn.

De är också fiberrika om man väljer fullkornsvarianterna av spannmålen. KRAV och EU-ekologiskt är alltid bra att välja. Många tror att transporterna av mat är det viktigaste, men generellt sett står transporter för en liten del av matens klimatpåverkan. Merparten av klimatpåverkan sker i själva produktionen.

Men för produkter som redan från början har en ganska låg klimatpåverkan, som de flesta vegetabilier, står transporterna för en större del av produktens klimatpåverkan än för produkter som har en högre klimatpåverkan. Det kan också vara värt att tänka på att den transport som har störst betydelse faktiskt är konsumentens egna resor till och från butiken, så att gå eller cykla till butiken kan göra skillnad! Samtidigt spelar givetvis transporterna av det vi äter roll.

Men det är inte alldeles enkelt att veta vad som är bäst. Att något är producerat nära behöver inte alltid betyda att klimatpåverkan från transporterna är lägre, det beror på vad transporten består i. Att ofta frakta ett litet parti av någonting några få mil med en gammal bil kan ge ganska höga utsläpp i relation till långa transporter där stora partier fraktas samtidigt och drivmedlet är bättre.

Det är också mycket svårt att få tillgång till data vad gäller utsläpp från olika produkters transporter. I Vegoguiden räknas transporterna genom en övergripande schablon. Givetvis kan utsläppen skilja sig mycket åt beroende på drivmedel, kylsystem och så vidare.

Flygtransporter kan dock antas vara mycket mer belastande än andra transporter. Klimatpåverkan från flyg är betydande då transporten släpper ut oerhört mycket mer koldioxid än transporter via väg och sjöfart som är det vanligaste för våra livsmedel. I Vegoguidens bedömningar har klimatpåverkan från flyg räknats med i de fall råvarorna flygs in från de vanligaste importländerna större delen av året.

I många andra fall av frukt och grönt så sker flygtransporter några veckor om året. Detta är svårt att veta eftersom ingen information ges ut till konsument. Ett tips är att fråga i din butik för att visa att du inte vill köpa flygimporterat! Svaret är inte helt enkelt.

1. Mjölk från kor påverkar klimatet mer än växtbaserade drycker, men samtidigt kan mjölkkor bidra positivt till den biologiska mångfalden i vår närmiljö eftersom de betar, och kvigor och stutar håller de viktiga naturbetesmarkerna öppna.
2. Omjölk har också ett relativt lågt klimatavtryck uttryckt per proteininnehåll.

Om man väljer komjölk, är det bästa valet svensk ekologisk mjölk där inga syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel använts och/eller svensk mjölk med höga krav på djurvälfärd. I dag finns en uppsjö av olika växtbaserade drycker som alternativ till komjölk.

• Limatpåverkan är lägre för de växtbaserade än för komjölk om man jämför mängden dryck.
• För att se hur olika växtbaserade alternativ står sig mot varandra kan du i Vegoguiden jämföra de olika råvarorna (exempelvis havre, soja, mandlar och kokos).
• Eftersom alla växtbaserade drycker innehåller en stor mängd vatten så blir dock påverkan generellt låg per liter.

Viktigt att veta är att det är olika mängd råvara i olika typer av produkter som är alternativ till mjölk och grädde. I vissa är det 10% råvara och i andra bara 4%. Det påverkar självfallet dryckens miljöpåverkan uttryckt i liter. Tänk också på att transporten också påverkar miljön, och om drycken är producerad på andra sidan jorden så är det i princip vatten som fraktas hela vägen hit.

Med andra ord är det bäst att välja en dryck som är producerad i Sverige, och av en råvara som har låg påverkan på miljön. Både att koka hemma och att köpa konserverade bönor är riktigt bra val! Allra bäst är att koka hemma då klimatpåverkan från konservering och transport är omkring fyra gånger högre jämfört med att koka hemma (men klimatpåverkan är fortfarande väldigt låg).

Främst beror skillnaden på att bönorna inte konserveras i Sverige utan oftast i Italien där elproduktionen ger betydligt mer utsläpp av klimatgaser än i Sverige eftersom de inte har lika mycket förnybar el. Faktum är att inte ens svenska konserverade bönor konserveras i Sverige utan åker utomlands för att konserveras.

Även transporten påverkar här eftersom kokta bönor tar mycket mer plats än torkade – det går alltså inte att frakta lika många bönor åt gången när de fraktas färdigkokta. Summa summarum: om bönorna istället hade konserverats i Sverige skulle det nästan inte vara någon skillnad mellan hemmakokade och konserverade bönor.

Sojabönan, liksom andra bönor, har generellt väldigt låg klimatpåverkan och är resurssmarta. Samtidigt har bönan blivit ökänd för att orsaka stora problem i främst Sydamerika där mycket artrika savanner och skogar skövlas för att ge plats åt odlingsmark för sojabönor.

1. Men det är inte en ökad sojakonsumtion bland vegetarianer som drivit på denna utveckling – snarare tvärtom.
2. Anledningen är den ökande köttkonsumtionen i världen – djuren behöver foder och det tvingar fram nya odlingar.
3. De senaste 50 åren har den globala produktionen av soja ökat enormt och ökningen av sojaarealen förväntas fortsätta.

Det finns stora ekonomiska intressen i bra, ny odlingsmark. Det är alltså inte sojabönan i sig som är problemet, utan den höga konsumtionen av kött och andra animalier i världen. Sojabönor odlas inte bara i Sydamerika utan också i USA, Europa, Kanada och Kina.

1. I vissa delar av USA bidrar sojaodling till uppodling av artrika gräsmarker, vilket påverkar den biologiska mångfalden.
2. I Europa, Kanada och Kina odlas sojabönor oftast på gammal jordbruksmark.
3. Sojabönor från dessa områden används ofta till livsmedel som människan äter direkt som tofu, tempeh och sojakött.

Det viktigaste du kan göra för att inte stötta ohållbar sojaproduktion är att undvika kött som har fötts upp på sojabönor från plantage som tidigare var värdefull och artrik mark. Kolla i WWF Köttguiden för mer vägledning. Båda är bra val! KRAV och EU-ekologiskt visar att inget konstgödsel eller syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel har använts i odlingen och i ekologisk odling är den biologiska mångfalden större.

Svenska vegetabilier har fördelen att de ofta har lägre klimatpåverkan än många importerade råvaror och dessutom har Sverige en striktare lagstiftning kring kemiska bekämpningsmedel än de flesta andra länder. Bäst är om du kan välja att köpa svenskt KRAV-odlat eller EU-ekologiskt. Då får du vinsten av en bättre produktion för såväl klimatet som den biologiska mångfalden.

Man kan inte automatiskt säga att svenskt producerat är hållbart, det beror på hur produkten produceras. Det finns fortfarande utmaningar med till exempel bekämpningsmedel i svenska vattendrag, förlust av arter i odlingslandskapet. Det sagt så har svenska produkter ofta, men inte alltid, lägre klimatpåverkan än många importerade och dessutom har Sverige striktare lagstiftning kring bekämpningsmedel än de flesta andra länder.

Det är inte alltid svenska produkter får en bättre färgbedömning i Vegoguiden och det handlar ofta om hur gränsvärdena för kriterierna är satta, men i text kan man finna denna information, liksom i SLUs underlagsrapport, Frysta grönsaker och bär är ett utmärkt sätt att tillgodogöra sig sommarens näringsämnen på under vinter och vår.

I Vegoguiden bedömer vi inte frysta produkter för sig, men i en hållbar kost finns det många exempel där frysta produkter står sig väl och kan ersätta grödor som påverkar mer. Gröna ärtor istället för avokado i guacamole, frysta blåbär i frukostyoghurten eller ett par broccolibuketter till middagen är några.

Produkter som vanligen fraktas med flyg som färska gör det för att de är känsliga och snabbt blir dåliga. För dessa är därför fryst ett bättre alternativ. En annan positiv aspekt med fryst mat är att hållbarheten är lång vilket kan minska det matsvinn som oftare blir av färska grödor. Livsmedelsbutiker byter nu ut köldmedia i kylar och frysar vilket minskar klimatpåverkan av fryst mat.

Bäst är svenska och ekologiska tomater! Både ekologiska tomater och svenska tomater (ekologiska och icke-ekologiska) får grönt ljus i Vegoguiden. Tomater från Spanien och tomater från Nederländerna, som tillsammans med svenska är de mest förekommande i livsmedelsbutikerna, får gult ljus i Vegoguiden.

Många livscykelanalyser av klimatpåverkan från tomatodling visar ett relativt högt avtryck vad gäller holländska tomater, det beror på att odlingen ofta sker i uppvärmda växthusen och att elmixen i Nederländerna till stor del baseras på fossil energi. Svenska och spanska tomater har istället ungefär samma klimatavtryck eftersom de i Spanien odlas på friland och i Sverige odlas i växthus som värms upp genom i huvudsak förnybar energi.

Odlingen i Spanien kan dock ha högre påverkan på vattenresurserna.

Får veganer äta potatis?

Vad äter en vegan? – Som vegan kan du äta alltifrån pasta, bröd, gryn och potatis till alla typer av grönsaker och proteiner som linser, bönor och tofu. Om du vill äta mer vegansk mat så kan det i början vara enklast att utgå från de maträtter som du är van vid. Vegansk stroganoff med alspånsrökt tofu istället för korv.

Får vegetarianer mindre cancer?

Att äta vegetarisk kost minskar risken för både cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Det gör även att man går ner i vikt, vilket faktiskt är fördelaktigt även för normalviktiga personer. Det framkommer i de studier som Gunnar Johansson, professor i hälsovetenskap på Högskolan i Halmstad, har gjort.

Varför är vegetarisk mat så dyrt?

Publicerat torsdag 13 februari 2003 kl 11.28 Allt fler köper vegetarisk mat, men det är fortfarande betydligt dyrare att köpa vegetariska alternativ än motsvarande köttprodukter. Trots att både utbud och efterfrågan på vegetarisk mat ökar, är priserna märkbart högre än på köttprodukter.

• Elenor Sääf äter inte kött och hon tycker att den vegetariska maten är på tok för dyr: – Till exempel quorn-färs, som i och för sig är god, kostar för en förpackning på 300 gram 106 kronor kilot! Prisskillnaden mellan vegetariska produkter och traditionella livsmedel är påtaglig.
• Oftast är den vegetariska maten dubbelt så dyr som motsvarande produkter i kött- och mejeridiskarna.

Ibland kostar den tre gånger så mycket. Men Göran Ellingsberg, VD för Komsta Food, en av de svenska producenterna av vegetarisk mat, hävdar att man inte tar ut något överpris. – Det är inte bara att ta salladsblad eller gräs eller ärtor eller bönor eller nå´t och göra korv.

Kan man äta kyckling om man är vegetarian?

Det här betyder de olika matinriktningarna –

• Veganism – du avstår helt från allt med animaliskt ursprung, inte enbart i din kost utan även lädervaror, pälsprodukter eller motsvarande från djurriket.
• Vegetarianism – du avstår från allt animaliskt i din kost.
• Lakto-vegetarianism – du äter vegetariskt med tillägg av mejeriprodukter.
• Ovo-vegetarianism – du äter vegetariskt med tillägg av ägg.
• Lakto-ovo-vegetarianism – du äter vegetariskt med tillägg av mejeriprodukter och ägg.
• Pescetarianism – du äter mejeriprodukter, ägg, fisk och skaldjur.
• Demivegetarianism – utöver ovanstående äter du också kyckling.
• – du äter allt men mindre av kött.

: Vegetarian – När man inte äter kött

Vad är skillnaden mellan att vara vegetarian och vegan?

Vad är en vegan? – Veganer lever på samma sätt som vegetarianer på en växtbaserad kost, men de utesluter alla typer av animaliska produkter från sin livsstil. Detta inkluderar kött, fisk, skaldjur och fjäderfä som hos vegetarianer, men också ägg, mejeriprodukter, honung, läder, päls, ull och produkter som testats på djur.

Ta en titt på våra veganska favoriter, allt från köttersättningar, pasta, pålägg, färdigrätter till snacks, Den största skillnaden mellan veganer och vegetarianer är att veganer försöker så mycket som möjligt att undvika all exploatering av djur i vardagen, där vegetarianer bara undviker produkter som ett resultat av slakt i kosten.

En av de största utmaningarna man möter när man går från en vanlig kött-inkluderande kost till en ren växtbaserad är frågan om vilka maträtter man ska laga och om man kan få fram samma goda smak som man är van vid. Det utvecklas nya vegetariska och veganska recept ständigt, och det finns en uppsjö av bra och inspirerande veganska kokböcker där man kan hämta inspiration.

Gunborg Antonsson