Vad Innebär Det Att Kött Har Högt Biologiskt Värde?

Gott om protein – Det kanske främsta kännetecknet för kalkonkött är att det innehåller mycket protein. Med omkring 24 gram protein per 100 gram kalkonkött är det ett av de proteinrikaste livsmedlen som finns. Kalkonens protein är dessutom av högt biologiskt värde, vilket innebär att det är lätt för kroppen att använda, till exempel för att bygga och reparera muskler, skelett, brosk och annan vävnad.

1. Det innehåller alla de nio aminosyror som kroppen inte själv kan tillverka och som vi därför behöver få i oss via maten.
2. Ett tillräckligt proteinintag bidrar till mättnad, både vid den specifika måltiden och mellan måltiderna, och gör det lättare att äta en lagom stor portion och att avstå från småätande.

Det i sin tur ökar förutsättningarna att hålla en hälsosam vikt. De flesta människor får i sig tillräckligt med protein, men inte alltid från de lämpligaste källorna. Många får till exempel i sig onödigt mycket rött kött, det vill säga kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt.

Vad menas med högt biologiskt värde?

Energi-, närings- och vätskebehov För att upprätthålla kroppsvikten krävs balans mellan intag och förbrukning av energi. Energiutgifterna består i huvudsak av två delar. Dels basal energiåtgång för att hålla kroppstemperaturen och för andra basala funktioner såsom att försörja organen med energi.

Och dels energiåtgång till följd av fysisk aktivitet. Energibehovet bestäms av en rad olika faktorer som kön, ålder, kroppssammansättning och grad av fysisk aktivitet. Män har, beroende på större muskelmassa, vanligtvis större energibehov än kvinnor. Med stigande ålder minskar energibehovet. Det beror framför allt på minskad fysisk aktivitet, men också på minskad kroppscellsmassa, som leder till att den basala energiomsättningen sjunker något.

Minimigränsen för att upprätthålla liv på längre sikt går vid 20% mer energi än vad som krävs för det basala energibehovet. Denna låga nivå förutsätter total avsaknad av fysisk aktivitet, till exempel att ligga stilla i sängen eller att vara helt stillasittande i rullstol.

1. För individer som har mycket låg fysisk aktivitet, företrädesvis sängbundna, rekommenderas ett energiintag på 25% över det basala behovet.
2. För individer med måttlig fysisk aktivitet gäller ett behov på 50% över det basala behovet.
3. Det finns sjukdomar som kan vara extra energikrävande.
4. Till exempel kronisk obstruktiv lungsjukdom som ofta leder till ett mycket energikrävande andningsarbete, Parkinsons sjukdom med darrningar och stela/spända muskler, personer med demens som är fysiskt aktiva och rör sig mycket samt stora operationer, sepsis och brännskador kan kräva extra energi.

Det kan innebära ett behov som är upp till 80% över den basala omsättningen eller ännu mer. Det är dock mycket viktigt att göra en individuell bedömning så att inte mängden ordinerad energi blir för stor. Se beskrivningen av Refeeding syndrom. För kritiskt sjuka som inte har en stabil metabolism kan för mycket energi vara skadlig trots stora förluster.

Dessa värden korrigeras erfarenhetsmässigt om patienten är

mager (+10%) 18-30 år (+10%) 70 år (-10%).

För varje grads temperaturförhöjning (+10%). Vid övervikt (BMI > 25) kan den kroppsvikt som motsvarar BMI = 25 användas, med tillägg av 25% av den överskjutande vikten. Behovet av näringsämnen förändras inte lika mycket med stigande ålder som behovet av energi. Det innebär att en äldre person har samma behov som tidigare av vitaminer och mineraler, med ett undantag för vitamin D där behovet beräknas öka i åldrar över 75 år, Matens näringstäthet, det vill säga mängd av ett näringsämne per energienhet, bör därför vara hög för äldre personer med sviktande aptit. Generellt gäller dock samma rekommendation för alla patienter med begränsad aptit, se Energi- och proteinberikad kost och Kosttillägg. Tabell 3. Näringsrekommendationer för friska vuxna och personer med risk för eller med uttalad undernäring

Energiprocent: fördelning av energin (kcal) från protein, kolhydrater och fett i kosten. Källa: Nordiska näringsrekommendationer, de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) om inget annat anges. Proteinets främsta funktion i kroppen är att bidra till proteinsyntes.

Om en person inte kan täcka sitt energibehov med fett och kolhydrater utnyttjas protein i större utsträckning som energikälla eftersom kroppen då utnyttjar de egna förråden för energiförbrukning. Förmågan att syntetisera nytt protein försvåras av pågående inflammation samt av stigande ålder. Behovet avgörs av hälsotillståndet.

Rekommendationen för en frisk vuxen person anges i de (NNR) till mellan 10-20% protein av totala energiintaget för måltidsplanering rekommenderas 15 energi%. Vid stress och skador ökar förlusterna vilket ställer ytterligare krav på kostens proteintäthet,

Vid risk för undernäring, vid utvecklad undernäring samt vid akut eller kronisk sjukdom anses proteinbehovet ligga runt 1,2–1,5 g/kg kroppsvikt och dygn. Den högre mängden rekommenderas vid allvarlig sjukdom eller vid betydande undernäring, Också under rehabilitering efter sjukdom ses ett ökat proteinbehov, vilket är viktigt att tänka på vid överföring till annan vårdgivare.

Vid vissa sjukdomar exempelvis njursjukdom kan speciella hänsyn behöva tas vid bedömning av proteinbehov. För att fastställa behovet vid övervikt/fetma används ofta en vikt som baseras på idealvikt (BMI 25) med tillägg av 25 procent av den överskjutande vikten, men någon entydig referens saknas.

1. Rekommendationerna baseras i första hand på tillförsel av proteiner med ett högt biologiskt värde (hög kvalitet), det vill säga att de innehåller essentiella aminosyror.
2. Dessa aminosyror kan kroppen inte syntetisera själv därför är det viktigt att de tillförs via kosten.
3. De återfinns främst i animaliska livsmedel som ägg, fisk, mejerivaror och kött.

Behovet av näringsämnen är individuellt. Det förändras inte på samma sätt som energi- och proteinbehovet med stigande ålder, men kan behöva justeras vid olika sjukdomstillstånd. Näringsrekommendationer av vitaminer och mineraler följer NNR. För äldre personer med sviktande aptit bör kostens näringstäthet vara hög.

1. Ett energiintag under 6,5 MJ/1 500 kcal per dag definieras av NNR som mycket lågt och medför en avsevärd risk för ett otillräckligt intag av mikronäringsämnen.
2. Osten för de som har ett så lågt energiintag bör därför alltid kompletteras med en multivitamin-/mineraltablett.
3. Vitamin D kan innebära en extra stor utmaning att täcka behovet av vid sviktande aptit.

Enligt NNR rekommenderas intaget av vitamin D10 ug för barn över två år och vuxna samt till 20 ug personer över 75 år till, Det är med enbart vanligt kostintag svårt att komma upp i dessa nivåer när aptiten är begränsad, likaså exponeringen för solljus.

Det kan därför vara motiverat att ta vitamin D status och därefter ta ställning till om det behövs något komplement. Behovet av, respektive nyttan med, fibrer i samband med sjukdom beror på en rad olika faktorer och måste alltid avgöras individuellt utifrån diagnos, symtom och medicinering. Fiberrik kost har vanligen stor volym, vilket inverkar negativt på energitätheten.

Med avseende på enteral näringstillförsel se Enteral näringstillförsel val av sondnäring. En vuxen frisk person har ett basbehov av vätska motsvarande cirka 30 mL/kg normal kroppsvikt och dygn, men variationen är stor. Det är viktigt att kompensera för eventuella vätskeförluster och att vara observant på att olika sjukdomstillstånd kan påverka behov av vätska.

• Till exempel vid diarré, hög feber och njursjukdom.
• I samband med vätskeretention är det viktigt att vara uppmärksam på intaget som eventuellt kan behöva begränsas.
• Läs mer i Vårdhandbokens texter om enteral näringstillförsel och parenteral näringstillförsel.
• Vid svår undernäring finns risk för så kallat refeeding syndrom.

Detta är ett livshotande överbelastningssyndrom som kan uppstå om undernärda personer ges mer näring än vad vävnaderna förmår metabolisera. Tecken på refeeding syndrom är stigande kroppstemperatur, snabbt ökande vikt på grund av vätskeretention, cirkulatoriska och respiratoriska förändringar, till exempel bröstsmärta, lungödem, takykardi, arytmier och hög andningsfrekvens.

• Elektrolytrubbningar bidrar till utvecklingen av tillståndet.
• Framförallt sjunker nivåerna av kalium, fosfat och magnesium i blodet, varför dessa bör kontrolleras något dygn efter behandlingens start.
• Risken för refeeding syndrom är störst vid parenteral energitillförsel men kan även uppkomma vid enteral nutrition och vid intag per os.

För att undvika detta bör man starta nutritionsbehandlingen försiktigt med 50-70% av de beräknade behoven (15-20 kcal/kg kroppsvikt) och öka dosen successivt under 3-5 dagar. Elisabet Rothenberg, Biträdande professor, med. dr., Högskolan Kristianstad Mikael Karlsson, Med.dr., leg dietist, Lindesbergs lasarett, Region Örebro län Basala hygienrutiner ska tillämpas av all vård- och omsorgspersonal vid vård, undersökning och behandling eller annan direktkontakt med person där vård och omsorg bedrivs.

1. Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter.
2. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.
3. Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten.
4. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling. : Energi-, närings- och vätskebehov

Vad händer om man får i sig för lite protein?

Proteinbrist Här hittar du ny inspiration varje vecka! Publicerat: 2016-05-16 Protein är ett viktigt näringsämne i vår kropp som bland annat behövs för att bygga upp våra muskler. Man skulle kunna säga att protein är kroppens byggstenar. Brist på det kan leda till en rad olika symptom och i längden till allvarliga sjukdomar.

Det kan finnas olika anledningar till proteinbrist och vissa grupper är mer utsatta. Protein och träning Den som tränar har ett ökat behov av protein, och speciellt om det gäller hård träning. Proteintillskott som till exempel från kan hjälpa din kropp med, muskelenergi och uppbyggnad av nya muskler, samt att uppnå snabbare resultat i din träning.

Det är speciellt viktigt att få i sig protein efter träning och en proteindrink är då ett smidigt och enkelt val. Även om tillskott av protein kanske främst är förknippat med att bygga muskler så är det också bra som kosttillskott vid exempelvis löpning och andra träningsformer.

1. Protein och träning hör med andra ord ihop, men med det sagt är risken ganska liten att du ska drabbas av proteinbrist även om du tränar hårt.
2. Så länge du äter en normal, varierad husmanskost får du vanligtvis i dig det kroppen behöver för att inte riskera brist på protein.
3. Du behöver med andra ord inte äta tillskott av den anledningen – däremot kan det vara bra för dig som tränar att äta proteintillskott just för att få ut det mesta av din träning och förbättra återhämtningen.

Veganer och vegetarianer Som vegan eller vegetarian är risken att drabbas av proteinbrist större eftersom köttet måste ersättas med vegetabiliskt protein. Äter du mejeriprodukter och ägg är det oftast inga bekymmer, men om du utesluter detta från din kost måste du vara noga med att du får i dig protein på annat sätt.

Baljväxter som ärtor, bönor och linser samt ris och sädesslag i form av till exempel bröd och pasta är bra källor till protein. Har du inte koll på ditt proteinintag och vet att du slarvar med proteinkällor ibland kan det vara en bra idé att använda kosttillskott som vegetarian eller vegan för att komplettera den dagliga kosten.

Tränar du är det extra viktigt att du håller koll på ditt proteinintag eftersom du då har ett ökat behov av protein. Det finns många bra kosttillskott för vegetarianer som är helt fria från exempelvis mjölkprotein. Ett av dem är, Det finns även veganska proteinpulver som du hittar,

1. Symptom vid proteinbrist Det finns olika symptom som kan vara tecken på proteinbrist.
2. Att tappa i vikt är ett av dem, och det beror på att musklerna bryts ner då kroppen tar protein därifrån när den inte får i sig tillräckligt mycket via kosten.
3. Trötthet och svaghet är en annan följd av att muskelvävnaden bryts ner.

Du kan också få problem med håravfall eller tunt och sprött hår, och även naglarna kan påverkas då hår och naglar är uppbyggda av protein. Långsamt läkande sår är en annan följd av proteinbrist. Det är viktigt att ta proteinbrist på allvar, gör du inte det kan det i förlängningen leda till allvarliga sjukdomar som bland annat muskelförsvagning, hjärtproblem, artrit eller gallsten.

1. Man ska dock inte överdosera.
2. Som med allt annat är det inte heller bra att få i sig för mycket protein då även ett överskott kan vara skadligt, bland annat för njurar och lever.
3. Äldre och gravida Äldre människor behöver mer protein då kroppens förmåga att ta upp protein försämras.
4. För att hålla sig smidig och stark och därmed minska risken för fallolyckor och annat är det viktigt att äldre människor inte förlorar för mycket muskelmassa.

Efter 65 kan det med andra ord vara bra att se över sitt proteinintag lite mer noggrant. Även gravida har ett något ökat behov av protein under graviditeten, men detta täcks av det ökade intaget av mat och det finns nästan aldrig något behov eller någon anledning till att äta extra protein i form av tillskott.

Varför är det viktigt att få i sig protein?

Proteiner och träning – Vi behöver protein för att bygga upp och upprätthålla kroppens muskelmassa. Överskottet av proteiner vi får från maten kan användas för att skapa energi, eller omvandlas till fett och lagras i kroppen. När du tränar är det viktigt att du får i dig tillräckligt med proteiner.

Hur mycket protein ska man äta när man styrketränar?

Kort sammanfattning:

• När du styrketränar ökar ditt proteinbehov på kort sikt för att reparera kroppen efter träningen, och på lång sikt för att bibehålla din ökade muskelmassa.
• Samma träningsprogram kan ge större muskeltillväxt och styrkeökningar om du äter lite mer protein.
• Den minsta mängd de flesta icke-tränande personer behöver för att inte tappa muskelmassa är 0,8 g protein/kg/dag.
• De Nordiska Näringsrekommendationerna för icke-tränande personer är ungefär 0,8– 1,6 g/kg.
• För styrketränande personer som vill öka sin muskelmassa och styrka rekommenderas ett intag om minst 1,4–2,2 g/kg.
• Vid kaloriunderskott ökar proteinbehovet och du kan motverka muskelförlust genom att öka proteinintaget med ytterligare cirka 0,5 g/kg.
• Det finns ingen känd övre gräns där proteinintaget blir farligt högt för friska personer, givet att det inte medför att du äter för lite av andra näringsämnen. Samtidigt finns det inga direkta ytterligare fördelar med att gå högre i proteinintag än siffrorna nämnda ovan samt i inlägget.

Protein används för att bygga upp det mesta i våra kroppar: hår, hud, skelett, hormoner, blod, och inte minst muskler. Idag är det fastställt bortom allt tvivel att samma träningsprogram kan ge dig större muskeltillväxt och större styrkeökningar om du äter lite mer protein.

Vilka livsmedel innehåller högvärdigt protein?

Animaliska och vegetabiliska proteinkällor – Det finns två olika typer av proteiner – animaliska och vegetabiliska. Animaliska proteinkällor innehåller alla essentiella aminosyror och är därmed källor för så kallat högvärdigt protein. Exempel på dessa är kött, fisk, fågel, ägg, mjölk och ost.

Hur vet man om man får i sig tillräckligt med protein?

Variera protein kost Vare sig du äter vegetariskt, veganskt, fisk eller bara kött så går det att få i sig tillräckligt med protein. Det viktiga är att du vet HUR mycket protein din kropp behöver och även hur mycket PROTEIN det finns i de olika livsmedlen. Läs mer nedan.

Vad är negativt med protein?

Högt intag påverkar njurar och blodfetter – Medianbehovet för protein är 0,66 gram per kg kroppsvikt och dag, och rekommendationen är 0,83 gram, De som teoretiskt sett skulle behöva mest ­protein är kroppsbyggare, men en översiktsartikel anger att mer än 1,6 gram per kg kroppsvikt per dag inte gör någon nytta,

Vad händer i kroppen om man äter för mycket protein?

KAN MAN ÄTA FÖR MYCKET PROTEIN? – Förr fanns det en oro kring att för mycket protein skulle kunna ge skada på njurarna. När protein bryts ner i kroppen bildas nämligen biprodukter som njurarna behöver ta hand om och tanken var då att för mycket protein överbelastade njurarna och det skulle då ge skador.

Sen några år tillbaka är de här farhågorna dock ganska avfärdade och har du friska njurar så klarar de av att hantera även en konstant högproteinkost ( 5, 6 ). Rent teoretiskt menar vissa forskare att det kan finnas en risk med ett proteinintag upp emot 3,5-4,5 gram protein per kilo kroppsvikt och dag ( 7 ).

Går du över dessa mängder finns det alltså en teoretisk risk för att det i längden kan ge negativa konsekvenser. En annan möjlig negativ effekt av att äta för mycket protein som inte är särskilt väl dokumenterat mer än i form av anekdoter och erfarenheter från forskare förr i världen är så kallad “rabbit starvation”.

Det här problemet uppdagades som namnet nästan avslöjar hos folkgrupper som under svåra tider mer eller mindre fick leva på kaniner. Kanin ger mycket protein och väldigt lite fett och kolhydrater. Effekten blir alltså en kost med väldigt lite annan energi än protein. Om du ändå försöker hålla dig i energibalans med hjälp av i princip bara protein så kan “rabbit starvation” uppstå.

Symptomen är huvudvärk, diarré, trötthet, lågt blodtryck mm. Det här är nog något som i princip ingen råkar ut för idag men om du skulle få den dåliga idén att bara leva på proteinpulver så vet du nu varför det är en dålig idé. Photo by Justus Menke on Unsplash Jacob Gudiol‌ är expert på kost och träning och författare till boken “Skitmat”‌, som du hittar här som pappersbok eller här som e-bok, samt den nya boken “Forma Kroppen 2″‌, som du hittar här,

Hur mycket protein behöver en 70 åring?

Mat för äldre – viktigaste rekommendationerna – Äldre personer har ett högre behov av protein än yngre. Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) anger att proteinintaget hos personer äldre än 65 år bör utgöra 18 procent av det totala energiintaget, vilket motsvarar cirka 1,2-1,4 gram protein per kg kroppsvikt och dag.

Kött, ägg och mjölkprodukter är proteinrika livsmedel, men det vara klokt att byta en del av de animaliska livsmedlen mot proteinrika vegetabiliska produkter som linser, ärtor och böner. Hälsosam mat för äldre är det som ibland kallas medelhavslik kost, vilket är kost rik på grönsaker, baljväxter, frukt, ljust kött/fågel, olivolja, frön och nötter.

Även kosttillägg med fokus på protein, D-vitamin och essentiella fettsyror kan vara värdefulla för äldre. Intressant nog tycks det som att äldre personer har ett högre behov av protein än yngre. Det beror sannolikt på att yngre använder protein och aminosyror effektivare.

Vilket protein är bäst för kroppen?

Fakta: Så mycket protein innehåller några vanliga livsmedel – Nedan följer en lista med proteininnehåll i några vanliga produkter och maträtter: 2 ägg – 13 g protein 1 glas mjölk/fil/yogurt (2,5 dl) – 9 g protein 3 skivor ost (30 g) – 8 g protein 1 dl keso – 12 g protein 2 skivor rågsiktsbröd – 9 g protein 1 portion havregrynsgröt (1 dl gryn) – 5 g protein 125 g nöt-, eller griskött, filé – 25 g protein 120 g lax rökt – 25 g protein 2 dl vita bönor i tomatsås – 11 g protein 3 skivor blodpudding – 15 g protein 1 portion köttfärssås och pasta – 37 g protein 1 portion fiskpinnar och ris – 32 g protein Källa: “Dukat för prestation”, Agneta Andersson, SISU Idrottsböcker Hos de flesta idrottare täcks det förhöjda behovet av protein via ett högre energiintag och därmed även ett högre intag av protein.

Vilken typ av protein är bäst?

Vassleprotein har ett snabbt upptag och tunn konsistens, intas med fördel i samband med träning. Kaseinprotein har ett långsamt upptag och krämig konsistens, intas med fördel som kvällsmål. Blandprotein kombinerar egenskaper från snabbt och långsamt protein, perfekt som mellanmål.

Är protein bra för muskler?

Vad är protein och varför behöver vi äta det? Protein brukar kallas för kroppens byggstenar och består av tjugo stycken aminosyror. Nio av dessa är essentiella, det vill säga att vi regelbundet måste få i oss dem via maten då kroppen inte kan producera dem själv. Protein behövs bland annat för att bygga upp celler och för att bilda enzymer och hormoner, men även för vårt immunförsvar och antikroppar.

1. Protein ger vävnader struktur och stadga, till exempel keratin som finns i hud, hår och naglar.
2. Protein bygger även upp våra muskler och gör att de kan dras samman.
3. Protein är därför viktigt för hela kroppens funktion.
4. I våra livsmedel finns det protein från djurriket som kött, fisk, kyckling, ägg och mjölkprodukter.

De här produkterna innehåller alla essentiella aminosyror i en bra blandning, vilket gör att man brukar säga att det är livsmedel med bra proteinkvalitet. Viktiga proteinkällor från växtriket är spannmål och baljväxter som ärter, bönor och linser. Förutom det finns det även olika produkter som quorn, tofu och soja som innehåller mycket protein.

1. Vegetabiliska livsmedel innehåller var för sig oftast inte de essentiella aminosyrorna i tillräckligt stor mängd, men genom att blanda olika proteiner från växtriket kan man få i sig tillräckligt med essentiella aminosyror, även utan att äta mat från djurriket.
2. Hur hänger protein och träning ihop? Fysisk aktivitet gör att man bygger mer muskler, vilket ökar proteinomsättningen i musklerna.

Mycket hård träning, särskilt uthållighetsidrott, leder även till att nedbrytningen av muskler ökar och att musklerna på grund av det behöver “repareras”. Det är därför viktigt att få i sig protein när man tränar. Men det allra viktigaste när man tränar är att få i sig tillräckligt med energi, alltså kalorier.

Skulle kroppen inte få i sig tillräckligt med energi från fett och kolhydrater används protein från maten eller från musklerna som energikälla. Därför är det viktigt att få i sig tillräckligt med kalorier. Att få i sig tillräckligt med protein är väldigt lätt för den som är fysiskt aktiv eftersom man då äter mycket.

Det finns dock en liten risk att få i sig för lite protein om man tränar och bantar samtidigt. TEXT Karin Swedberg TIPS! Ta gärna hjälp av någon av våra duktiga kostrådgivare, som kan hjälpa dig med att se över din kost idag och ge tips och råd om bra saker du bör tänka på.

Vilket bränsle föredrar hjärnan?

Avokado – Avokado är ofta omtalat, det pratas mycket om huruvida det är nyttigt eller inte eftersom det innehåller en hög dos av energi. Men faktum är att avokadon är fullproppad med nyttiga fetter i form av omättade fettsyror, Den innehåller vitamin K och folat, som både hjälper till att förhindra blodproppar i hjärnan och bidrar till att förbättra kognitiva förmågor såsom minne och koncentration.

Får man mer muskler av protein?

Hos en person som tränar hårt ökar omsättningen av muskelprotein, och även behovet av mycket protein i kosten. Om du i samband med träning uppfyller ditt proteinbehov, så ökar din muskelmassa. Genom att få i dig protein både före och efter träningen så ökar du bildandet av muskelprotein och minskar nedbrytningen.

I vilka livsmedel hittar veganer fullvärdigt protein?

Vegetabiliska livsmedel (exempelvis havregryn) innehåller inte var för sig de essentiella aminosyrorna i tillräckligt stor mängd, men tillsammans kompletterar de varandra. En bra regel att utgå från är att kombinera baljväxter (bönor, linser och ärtor) med spannmål (t. ex. ris, råg, vete, havre).

Vilket protein är bäst för viktnedgång?

Färdigt produktpaket för viktminskning – Proteinbolaget Träna dig smalare och bli friskare med viktminskning och tona din kropp så den passar dina livsval. Träning hjälper dig ordentligt men äter du inte rätt eller drar ner på kalorierna kan resultatet låta vänta på sig. Hjälp din kropp att göra sig av med extrakilona tack vare våra kosttillskott som bränner fett och bygger muskler. Läs mer om, och våra här och köp de till ett reducerat pris. Träna dig smalare och bli friskare med viktminskning och tona din kropp så den passar dina livsval. Träning hjälper dig ordentligt men äter du inte rätt eller drar ner på kalorierna kan resultatet låta vänta på sig. Hjälp din kropp att göra sig av med extrakilona tack vare våra kosttillskott som bränner fett och bygger muskler.

1. Läs mer om, och våra här och köp de till ett reducerat pris.
2. Att gå ner i vikt är inte alltid det enklaste och valet av produkter kan ibland vara lika svårt.
3. Vi har gjort det enkelt för dig – om du vill köpa samtliga produkter till ett lägre pris och komma igång snabbt kan du välja vårt färdiga produktpaket där alla kosttillskott kommer till ett reducerat pris.

Proteinpulver passar både den som tränar för att gå ner i vikt, och den som vill bygga muskler för att bli större och mer tonad. Vill du förlora kilon rekommenderar vi att du väljer vassleisolat, eftersom den ger dig en mycket hög proteinhalt som hjälper till att bygga upp muskelfibrerna och öka din fettförbränning.

Spä på med ytterligare proteinhjälp tack vare de grenade aminosyrorna i BCAA-kosttillskotten. Dessa tas upp omedelbart av kroppen och gör så att din muskelmassa stärks, minskar din trötthet och ger en effektiv viktnedgång. Med BCAA reparerar du musklerna och återhämtar dig snabbt så att du snart kan vara igång och träna hårt igen – allt för att upptäcka ditt smala jag! För att gå ner i vikt krävs det inte bara träning, du måste även tänka på energilagringen i kroppen.

Vi har olika typer av aptitdämpande tillskott och fettförbrännare som tar hand om dina fettceller och stimulerar viktnedgång snabbare, och som samtidigt ger en uppiggande effekt. : Färdigt produktpaket för viktminskning – Proteinbolaget

Vad innehåller protein Förutom kött?

1. Baljväxter – Baljväxter – alltså ärtor, bönor, linser och jordnötter – är fullproppade med proteiner och viktiga näringsämnen. Torkade baljväxter innehåller ungefär lika mycket protein som kött och fisk, cirka 20 gram per 100 gram. Baljväxter som är blötlagda och kokta – som de vanligtvis är när de hamnar på tallriken – innehåller runt 8-12 gram protein per 100 gram.

Vad händer om vi råkar ut för lindrig proteinbrist?

Några symtom på proteinbrist är: Viktnedgång (till följd av muskelnedbrytning) Trötthet och svaghet. Håravfall.

Kan man leva utan protein?

Protein – Ordet protein kommer från grekiskans proteos vilket betyder det första eller det viktigaste. Proteiner är en mycket viktig del i en måltid som man inte kan vara utan. Proteiner är kroppens byggstenar. Utan dessa kan ingenting repareras eller byggas upp; proteinbrist leder till ett antal allvarliga bristtillstånd.

• Muskler – alla kroppens muskler består av cirka 20 % protein.
• Andra vävnader och organ – tarmar, lever, njurar etc är också uppbyggda huvudsakligen av proteiner.
• Enzymer – nästan alla kroppens enzymer består av protein. Enzymer påskyndar kemiska reaktioner och är grunden till att kroppen kan fungera. Varje sekund verkar miljarder enzymer i cellerna och ser till så alla reaktioner som ska ske verkligen sker.
• Hormoner – de flesta av kroppens hormoner exempelvis insulin och tillväxthormoner är uppbyggda av protein.
• Immunförsvaret – särskilt vissa aminosyror, exempelvis glutamin och arginin är viktiga för immunförsvarets funktion.
• Blodet – i blodet finns en stor mängd proteiner lösta. Både röda och vita blodkroppar är uppbyggda av bland annat protein, liksom de transportproteiner, som gör att det icke vattenlösliga fettet kan färdas via blodet.

Alla livsmedel som innehåller protein innehåller även aminosyror, men vissa livsmedel innehåller en mindre mängd av vissa aminosyror – och om aminosyran i fråga är en essentiell aminosyra betraktas proteinet inte som fullvärdigt, Äter man en ensidig kost med livsmedel innehållande ofullvärdiga proteiner kommer man till slut att ta skada.

1. Om man både äter ett livsmedel som är fattigt på exempelvis tryptofan (essentiell aminosyra) och ett annat livsmedel som är rikt på denna aminosyra innebär det att man ändå får i dig tillräckligt av den.
2. Det slitna uttrycket allsidig kost beskriver alltså fortfarande något som alla behöver.
3. När man upptäckte att det finns skillnader mellan proteinerna i olika livsmedel, utvecklades en metod att värdera protein som fick namnet biologiskt värde (BV).

Protein kan i brist på andra energikällor omvandlas till energi, men denna process leder även till att vissa organ får arbeta hårdare. Då kroppen lider brist på energiintag övergår kroppen till katabol metabolism, det vill säga kroppen riktar in sig på att bryta ner istället för att bygga upp.

• Roppen letar då upp proteinsammansättningar som inte vanligtvis används och spjälkar om dessa till energi vilket medför att i första hand skelettmuskulatur, som normalt inte aktiveras, bryts ner.
• Hälften av de 20 aminosyrorna kan omvandlas till fett i kroppen.
• Detta är en mycket krävande process som äger rum nästan enbart om man provocerar kroppen genom att äta massor av protein, och bara lite fett.

Ett annat tillstånd som möjliggör att protein blir till fett är långvarig svält, Under sådana omständigheter utsöndrar kroppen höga halter av hormonet kortisol, vilket leder att muskulaturens proteiner bryts ner och vid behov omvandlas till fett. Att under en längre tid leva på mat bestående av enbart protein leder till proteinförgiftning,

Inuiternas kost, som har extremt högt proteininnehåll, förbryllade därför de forskare som kartlade inuiternas matvanor. Det som räddar inuiterna från proteinförgiftning är den mängd fett som ingår i deras kosthållning. Deras kroppar har anpassat sig att ta all sin energi från fett, och behöver inte några kolhydrater.

Liknande fenomen har expeditioner till Nord- och Sydpolen fått erfara. En bra rekommendation är att proteinintaget bör vara 15–20 E%, vilket innebär att 15–20 % av den energi man får i sig bör komma från protein. Samtidigt finns det många forskare som påstår att kroppen kan fungera lika bra, om inte bättre, på 5–10 E% från proteiner.

Vad händer om man får för lite näring?

Näringsbrist innebär en otillräcklig tillförsel av livsnödvändiga näringsämnen för kroppen. Några konsekvenser av näringsbrist är försämrad tillväxt, håravfall, vävnadsskador, ökad infektionskänslighet och rubbningar i kroppsfunktioner.

Kan man bygga muskler med lite protein?

Protein – Proteinet du äter ger dig materialet du behöver för att bygga muskler. Äter du för lite protein, får du mycket svårare att öka din muskelmassa.

Gunborg Antonsson