Varför Är Inte Kött Bra För Miljön?

Varför behövs Köttguiden? – Vad vi äter har betydelse och du som konsument kan göra skillnad. Det livsmedel som i allra störst utsträckning påverkar miljön är köttet och andra animalier. Att äta mer vego, och välja riktigt bra kött när – eller om – du äter det, är alltså något av det viktigaste du kan göra för planeten.

Öttkonsumtionen bidrar globalt till minskad biologisk mångfald, ökade klimatgasutsläpp och ökad användning av bekämpningsmedel. Samtidigt kan kött bidra med viktiga näringsämnen i vår kost och djur som betar på ängar och hagar är viktiga för vår biologiska mångfald i Sverige. Därför är det viktigt att välja rätt.

Genom att äta mindre men miljömässigt bättre kött och välja mer protein från växtriket kan du som konsument bidra till en mer hållbar köttkonsumtion. Köttguiden kom till för att visa att det inte går att fokusera på en miljöfråga i taget, exempelvis klimat eller biologisk mångfald.

Genom att väga ihop fem hållbarhetsaspekter så hjälper vi konsumenter att fatta beslut inom ett område som är rätt så komplicerat. Köttguiden vill underlätta hållbara val av kött och andra animalier. Målet är att ge konsumenter, och de som arbetar med mat, vägledning mellan olika typer av kött och andra proteinkällor på tallriken.

Ett annat viktigt syfte med Köttguiden är att bidra till en ökad diskussion och medvetenhet kring köttets miljöpåverkan. Tillsammans med WWFs andra konsumentguider Fiskguiden och Vegoguiden hjälper Köttguiden dig att äta så hållbart som bara möjligt inom ramen för en planet – One Planet Plate ! Köttguiden utvecklades ursprungligen av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och ingår idag i projektet Eat4Change, vars mål är att inspirera unga och andra konsumenter att göra mer hållbara val av mat.

Hur påverkar nötkött miljön?

Gris –

Griskött orsakar ca 5-8 kilo växthusgaser per kilo kött. Anledningen till att grisar inte orsakar lika stora utsläpp som nöt och får är att de inte producerar metan och att de omvandlar fodret mer effektivt. Utsläppen kommer främst från spannmålsodling till foder och hanteringen av gödseln. I spannmålsodlingen är det gödslingen och tillverkningen av mineralgödsel som bidrar till växthusgasutsläppen. I konventionell odling används också växtskyddsmedel som kan ha en negativ inverkan på miljön. Importerad soja från Sydamerika används också som foder vilket indirekt påverkar miljön där den odlas, läs mer om soja, I ekologisk köttproduktion är användningen av växtskyddsmedel i foderodlingen försumbar, därför bör man välja ekologiskt kött om man vill bidra till en mindre användning av växtskyddsmedel.

Vad är dåligt med köttindustrin?

En av de frågor som väcker flest – och starkast – reaktioner bland våra givare och följare är den om kött. Varför ska vi dra ner på köttet, är det okej att äta svenskt kött och vad händer med våra öppna landskap om alla blir veganer? Nedan besvarar vi dessa frågor plus några till! En kortare version av denna artikel finns också publicerad i Veckans Affärer 1. Människor har ju alltid ätit kött. Hur dåligt kan det egentligen vara? Vi har aldrig varit i närheten av att stoppa i oss de mängder kött och mejeriprodukter som vi (i världens rika länder) gör idag. Den globala köttindustrin står för mellan 14-18 procent av de totala utsläppen av växthusgaser, det är lika mycket som den sammanlagda transportsektorn.

1. Utöver detta bidrar den industriella köttproduktionen till allvarliga miljöproblem såsom; föroreningar, övergödning och markförstöring.
2. Enligt internationella organ, bland andra FN och WHO, måste den globala köttkonsumtionen minska rejält på grund av den negativa påverkan på miljön och klimatet som dagens produktionsnivå har.

Sverige har förbundit sig till både nationella och internationella miljömål, och för att vi ska ha en chans att uppnå dessa måste vi ställa om samhället på strukturnivå, och där spelar maten vi väljer att lägga på våra tallrikar en stor roll.2. Hur ska vi minska på köttet, då? Är det upp till mig? Det är tillsammans, inte som enskilda individer, som vi skapar förändring på samhällsnivå.

1. Vi som privatpersoner kan dra vårt strå till stacken genom att pressa politiker (och i viss mån företag) att fatta beslut som gynnar klimatmålen, där minskning av konsumtion och produktion av kött är en viktig del.
2. Sverige har sett en minskning av köttkonsumtionen med några procent sedan 2017.
3. Det är en positiv utveckling, men tyvärr långt ifrån tillräckligt.

Utan politiska styrmedel kommer vi inte nå den reducering av kött vi behöver för att rädda klimatet och miljön.3. Okej, men hur mycket måste vi minska på köttätandet, då? Vi måste börja ta matens påverkan på miljö och klimat på större allvar. Därför arbetar vi för en global minskning av köttkonsumtionen med 50% till 2050.

1. Det innebär att länder med högre köttkonsumtion måste minska mer än andra.
2. I Sverige behöver vi exempelvis minska vår köttkonsumtion med 70 procent till 2050, med delmålet 50 procent till 2030.
3. I Sverige äter vi dubbelt så mycket kött som det globala genomsnittet.
4. Det innebär runt 85 kg per person och år, vilket är mer än vad både vår hälsa och vår planet tål.4.

Förstör inte veganerna klimatet då, med all soja som de glufsar i sig? Den soja som går till människomat utgör två procent av den soja som odlas globalt. Det är snarare det ständigt växande kravet på billigt kött som orsakar skövling av regnskog för att ge plats för sojaplantager och betesmark för boskap.

1. Av den odlade sojan går 90 procent som foder till djur inom kött och mejeriindustrin, bland annat till Sverige.
2. I konventionell sojaodling används extremt giftiga bekämpningsmedel vilket i sin tur leder till förorenad luft och förorenat vatten, obrukbar jord och minskad biologisk mångfald.
3. Men det är viktigt att påminna sig om att det inte är sojabönan i sig som är problemet utan snarare den enorma efterfrågan på kött, som kräver en intensiv odling.

Ett kilo nötkött har samma klimatpåverkan och näringsvärde som 10-12 kilo soja.5, Vad händer med alla Sveriges öppna landskap om vi drar ner på köttet? Ungefär hälften av det kött vi äter i Sverige har producerats inom landet. Att välja detta kött kanske kan kännas mer klimatsmart, Men FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorgan visar i en rapport från år 2013 att det svenska köttet bara är marginellt bättre än det importerade köttet (beroende på var det kommer ifrån) Dessutom är det bara en liten del av det svenskproducerade köttet som bidrar till våra artrika öppna landskap.

1. Det beror på att vi ofta inte låter djuren beta på just dessa platser, utan håller en stor del av djuren i stallar även under sommarmånaderna, samt håller dem på åkrar som inte har förutsättning att bli en av dessa artrika hagmarker.6.
2. Men utsläppen från naturbetesdjur är iallafall koldioxidneutralt! Nja, det stämmer inte riktigt, eftersom kor bildar stora mängder metangas i sitt matsmältningssystem.

När kolet tar omvägen via metan, som är en 34 gånger starkare växthusgas än koldioxid ökar klimatpåverkan jämfört med om kolet hade blivit koldioxid direkt. Kor kan såklart inte släppa ut mer kol än de äter, men klimatpåverkan per kolatom är hela 34 gånger större när kolatomerna ingår i metan istället för koldioxid.7.

• Men kan vi inte fortsätta dricka ko-mjölk då? Mjölkindustrin är tätt sammankopplad med nötköttsindustrin, och mejeriprodukter från kor är, näst efter nötkött, det sämsta du kan äta ur klimatperspektiv.
• Olika sorters mejeriprodukter kräver olika mycket resurser i tillverkningen.
• Tillverkning av ost innebär mellan tio och 15 kilo växthusgas per kilo ost, något som beror på de stora mängderna mjölk som krävs för osttillverkning.8.

Men allt kött är ju inte dåligt? Kyckling är ju klimatsmart? Kyckling har mellan 5 och 10 gånger så hög klimatpåverkan som växtbaserad mat, bland annat på grund av att deras foder till största delen består av importerad soja från brasilien. Exempelvis har FAO kommit fram till att utsläppen från små idisslare, såsom får,är lägre än från kycklingar, då kycklingarna är så många till antalet och äter mat som människor kan äta.9.

Ok, men fisk kan vi väl ändå äta med gott samvete för miljö och klimat? Alltså, tyvärr. Överfiske är ett av våra största problem och 85 procent av haven är antingen utfiskade eller på väg att bli det. Det storskaliga fisket använder sig ofta av destruktiva metoder såsom bottentrålning, som dammsuger havsbotten på liv och som får med sig enorma mängder bifångst; djur som inte var tänkt att fiskas upp och som sedan slängs tillbaka, ofta döda eller svårt skadade.

Fiskodlingarna påverkar omgivande ekosystem både genom avfall som ofta släpps ut direkt i anslutande vatten, vilket bidrar till övergödning. Fiskar i odlingsbassänger drabbas ofta av olika typer av sjukdomar, vilka bekämpas med höga doser antibiotika, ofta i förebyggande syfte.

Det är inte ovanligt att fiskar från odlingarna smiter ut i det anslutande öppna havet, vilket orsakar smittspridning, läckage av antibiotika samt spridning av nya genetiska egenskaper som innebär en stor risk för de naturliga bestånden.10. Vad ska vi äta då? Det är enklare att vända på frågan eftersom vad vi bör äta är så mycket mer än vad vi inte bör äta.

Det handlar snarare om vad vi är vana vid att äta och vad vi lärt oss betrakta som bra, näringsrik och god mat. Sanningen är att det finns en hel värld av god, näringsrik och klimatsmart mat. Tyvärr går den största delen av denna direkt som foder till djur.

1. Exempelvis går endast 30 procent av det spannmål som odlas i Sverige idag till människomat, resten blir djurfoder.
2. Inom EU utgör djurfoder hela 93 procent av marknaden för växtproteiner.
3. Ungefär 40 procent av all ätbar mat som odlas globalt går direkt till animalieindustrin som djurfoder istället för till människor.

Detta är ett enormt slöseri med resurser. Som ett exempel har ett kilo nötkött samma klimatpåverkan och näringsvärde som 10-12 kilo soja. Varje kilo nötkött kräver 15 000 liter vatten att framställa, vilket är 14 000 liter mer än vad framställningen av 1 kilo sojabönor kräver,

Greenpeace rapport Less is More FNs jordbruksorgan FAOs rapporter “Livestock’s long shadow” och “Tackling climate change through livestock” SLU:s analys av nyttan med eko logisk FNs klimatpanel IPPCCs rapport om markanvändning IPCCs rapport om olika växthusgasers påverkan på klimatet

Hur stor klimatpåverkan har köttindustrin?

Jo, ungefär 5 procent av utsläppen av växthusgaserna globalt består av metan från köttproduktionen. Totalt globalt står produktionen av animaliska livsmedel för 14,5 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser.

Vad är farligt med kött?

Den som äter rött kött (nöt-, gris- och lammkött) löper en ökad risk att dö i cancer och hjärt- kärlsjukdomar. Det slår amerikanska forskare vid Harvard-universitetet fast i en jättestudie där 121 000 män och kvinnor ingått. Studien publiceras i dag i tidskriften Archives of Internal Medicine.

Hur påverkar vegetarisk mat miljön?

Vegoguiden vägleder – Med ett trafikljussystem guidar Vegoguiden dig bland vegetabilierna, för visst kan det finnas hållbarhetsutmaningar även med det växtbaserade vi lägger på tallriken. Ambitionen med Vegoguiden är att ge mer kunskap – och gärna ge underlag för bra frågor till butiken, restaurangen eller familjen – för att öka inspirationen till mer hållbara matval för vår planet.

1. För att klara att leva inom planetens gränser så behöver vi äta betydligt mer vego, och mycket mindre mängd kött än vad vi gör idag.
2. Vår konsumtion av kött, mjölk och ägg står för 70 % av matens totala klimatutsläpp.
3. Vegetariska proteinkällor är ett mycket mer effektivt sätt att föda befolkningen eftersom avsevärt mindre markyta behövs samt att de ger mindre klimatgasutsläpp än animalier.

Det bevarar också den biologiska mångfalden i områden där värdefulla marker ofta skövlas för att odla soja som går till djurfoder. Det är också viktigt att poängtera att allt kött inte är dåligt, exempelvis bidrar naturbetesdjuren till att hålla artrika marker öppna som är otroligt viktigt för Sveriges biologiska mångfald.

Läs mer i Köttguiden, Men mängden kött måste minska, och mycket av köttet vi äter måste fasas ut. Mindre och bättre kött – tillsammans med mer och bättre vego! Det går dock inte att jämföra allt vego med allt kött. Det är inte relevant att fundera över om det blir en miljövinst av att byta ut biffen mot avokado, eller kyckling mot ris, eftersom de har helt olika roller på tallriken och inte är utbytbara delar av en kost.

Baljväxter, spannmål, grova grönsaker som kål och rotfrukter är mycket bra val för planeten! Det toppar hållbarhetsligan eftersom de generellt inte kräver mycket mark att odla och har mycket låg klimatpåverkan. Det finns ännu fler fördelar med dessa som vi inte bedömer i Vegoguiden: de kan enkelt lagras vilket gör att det inte blir så mycket svinn.

De är också fiberrika om man väljer fullkornsvarianterna av spannmålen. KRAV och EU-ekologiskt är alltid bra att välja. Många tror att transporterna av mat är det viktigaste, men generellt sett står transporter för en liten del av matens klimatpåverkan. Merparten av klimatpåverkan sker i själva produktionen.

Men för produkter som redan från början har en ganska låg klimatpåverkan, som de flesta vegetabilier, står transporterna för en större del av produktens klimatpåverkan än för produkter som har en högre klimatpåverkan. Det kan också vara värt att tänka på att den transport som har störst betydelse faktiskt är konsumentens egna resor till och från butiken, så att gå eller cykla till butiken kan göra skillnad! Samtidigt spelar givetvis transporterna av det vi äter roll.

Men det är inte alldeles enkelt att veta vad som är bäst. Att något är producerat nära behöver inte alltid betyda att klimatpåverkan från transporterna är lägre, det beror på vad transporten består i. Att ofta frakta ett litet parti av någonting några få mil med en gammal bil kan ge ganska höga utsläpp i relation till långa transporter där stora partier fraktas samtidigt och drivmedlet är bättre.

Det är också mycket svårt att få tillgång till data vad gäller utsläpp från olika produkters transporter. I Vegoguiden räknas transporterna genom en övergripande schablon. Givetvis kan utsläppen skilja sig mycket åt beroende på drivmedel, kylsystem och så vidare.

• Flygtransporter kan dock antas vara mycket mer belastande än andra transporter.
• Limatpåverkan från flyg är betydande då transporten släpper ut oerhört mycket mer koldioxid än transporter via väg och sjöfart som är det vanligaste för våra livsmedel.
• I Vegoguidens bedömningar har klimatpåverkan från flyg räknats med i de fall råvarorna flygs in från de vanligaste importländerna större delen av året.

I många andra fall av frukt och grönt så sker flygtransporter några veckor om året. Detta är svårt att veta eftersom ingen information ges ut till konsument. Ett tips är att fråga i din butik för att visa att du inte vill köpa flygimporterat! Svaret är inte helt enkelt.

Mjölk från kor påverkar klimatet mer än växtbaserade drycker, men samtidigt kan mjölkkor bidra positivt till den biologiska mångfalden i vår närmiljö eftersom de betar, och kvigor och stutar håller de viktiga naturbetesmarkerna öppna. Komjölk har också ett relativt lågt klimatavtryck uttryckt per proteininnehåll.

Om man väljer komjölk, är det bästa valet svensk ekologisk mjölk där inga syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel använts och/eller svensk mjölk med höga krav på djurvälfärd. I dag finns en uppsjö av olika växtbaserade drycker som alternativ till komjölk.

1. Limatpåverkan är lägre för de växtbaserade än för komjölk om man jämför mängden dryck.
2. För att se hur olika växtbaserade alternativ står sig mot varandra kan du i Vegoguiden jämföra de olika råvarorna (exempelvis havre, soja, mandlar och kokos).
3. Eftersom alla växtbaserade drycker innehåller en stor mängd vatten så blir dock påverkan generellt låg per liter.

Viktigt att veta är att det är olika mängd råvara i olika typer av produkter som är alternativ till mjölk och grädde. I vissa är det 10% råvara och i andra bara 4%. Det påverkar självfallet dryckens miljöpåverkan uttryckt i liter. Tänk också på att transporten också påverkar miljön, och om drycken är producerad på andra sidan jorden så är det i princip vatten som fraktas hela vägen hit.

1. Med andra ord är det bäst att välja en dryck som är producerad i Sverige, och av en råvara som har låg påverkan på miljön.
2. Både att koka hemma och att köpa konserverade bönor är riktigt bra val! Allra bäst är att koka hemma då klimatpåverkan från konservering och transport är omkring fyra gånger högre jämfört med att koka hemma (men klimatpåverkan är fortfarande väldigt låg).

Främst beror skillnaden på att bönorna inte konserveras i Sverige utan oftast i Italien där elproduktionen ger betydligt mer utsläpp av klimatgaser än i Sverige eftersom de inte har lika mycket förnybar el. Faktum är att inte ens svenska konserverade bönor konserveras i Sverige utan åker utomlands för att konserveras.

• Även transporten påverkar här eftersom kokta bönor tar mycket mer plats än torkade – det går alltså inte att frakta lika många bönor åt gången när de fraktas färdigkokta.
• Summa summarum: om bönorna istället hade konserverats i Sverige skulle det nästan inte vara någon skillnad mellan hemmakokade och konserverade bönor.

Sojabönan, liksom andra bönor, har generellt väldigt låg klimatpåverkan och är resurssmarta. Samtidigt har bönan blivit ökänd för att orsaka stora problem i främst Sydamerika där mycket artrika savanner och skogar skövlas för att ge plats åt odlingsmark för sojabönor.

Men det är inte en ökad sojakonsumtion bland vegetarianer som drivit på denna utveckling – snarare tvärtom. Anledningen är den ökande köttkonsumtionen i världen – djuren behöver foder och det tvingar fram nya odlingar. De senaste 50 åren har den globala produktionen av soja ökat enormt och ökningen av sojaarealen förväntas fortsätta.

Det finns stora ekonomiska intressen i bra, ny odlingsmark. Det är alltså inte sojabönan i sig som är problemet, utan den höga konsumtionen av kött och andra animalier i världen. Sojabönor odlas inte bara i Sydamerika utan också i USA, Europa, Kanada och Kina.

1. I vissa delar av USA bidrar sojaodling till uppodling av artrika gräsmarker, vilket påverkar den biologiska mångfalden.
2. I Europa, Kanada och Kina odlas sojabönor oftast på gammal jordbruksmark.
3. Sojabönor från dessa områden används ofta till livsmedel som människan äter direkt som tofu, tempeh och sojakött.

Det viktigaste du kan göra för att inte stötta ohållbar sojaproduktion är att undvika kött som har fötts upp på sojabönor från plantage som tidigare var värdefull och artrik mark. Kolla i WWF Köttguiden för mer vägledning. Båda är bra val! KRAV och EU-ekologiskt visar att inget konstgödsel eller syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel har använts i odlingen och i ekologisk odling är den biologiska mångfalden större.

Svenska vegetabilier har fördelen att de ofta har lägre klimatpåverkan än många importerade råvaror och dessutom har Sverige en striktare lagstiftning kring kemiska bekämpningsmedel än de flesta andra länder. Bäst är om du kan välja att köpa svenskt KRAV-odlat eller EU-ekologiskt. Då får du vinsten av en bättre produktion för såväl klimatet som den biologiska mångfalden.

Man kan inte automatiskt säga att svenskt producerat är hållbart, det beror på hur produkten produceras. Det finns fortfarande utmaningar med till exempel bekämpningsmedel i svenska vattendrag, förlust av arter i odlingslandskapet. Det sagt så har svenska produkter ofta, men inte alltid, lägre klimatpåverkan än många importerade och dessutom har Sverige striktare lagstiftning kring bekämpningsmedel än de flesta andra länder.

• Det är inte alltid svenska produkter får en bättre färgbedömning i Vegoguiden och det handlar ofta om hur gränsvärdena för kriterierna är satta, men i text kan man finna denna information, liksom i SLUs underlagsrapport,
• Frysta grönsaker och bär är ett utmärkt sätt att tillgodogöra sig sommarens näringsämnen på under vinter och vår.

I Vegoguiden bedömer vi inte frysta produkter för sig, men i en hållbar kost finns det många exempel där frysta produkter står sig väl och kan ersätta grödor som påverkar mer. Gröna ärtor istället för avokado i guacamole, frysta blåbär i frukostyoghurten eller ett par broccolibuketter till middagen är några.

• Produkter som vanligen fraktas med flyg som färska gör det för att de är känsliga och snabbt blir dåliga.
• För dessa är därför fryst ett bättre alternativ.
• En annan positiv aspekt med fryst mat är att hållbarheten är lång vilket kan minska det matsvinn som oftare blir av färska grödor.
• Livsmedelsbutiker byter nu ut köldmedia i kylar och frysar vilket minskar klimatpåverkan av fryst mat.

Bäst är svenska och ekologiska tomater! Både ekologiska tomater och svenska tomater (ekologiska och icke-ekologiska) får grönt ljus i Vegoguiden. Tomater från Spanien och tomater från Nederländerna, som tillsammans med svenska är de mest förekommande i livsmedelsbutikerna, får gult ljus i Vegoguiden.

• Många livscykelanalyser av klimatpåverkan från tomatodling visar ett relativt högt avtryck vad gäller holländska tomater, det beror på att odlingen ofta sker i uppvärmda växthusen och att elmixen i Nederländerna till stor del baseras på fossil energi.
• Svenska och spanska tomater har istället ungefär samma klimatavtryck eftersom de i Spanien odlas på friland och i Sverige odlas i växthus som värms upp genom i huvudsak förnybar energi.

Odlingen i Spanien kan dock ha högre påverkan på vattenresurserna.

Hur mycket koldioxid släpper kött?

Kött och koldioxid – kött är ett av de livsmedel som bidrar mest till klimatförändringarna, Detta då produktionen släpper ut enorma mängder med växthusgaser, Faktum är att kött och mejeriproduktionen står för cirka 14,5 % av de globala utsläppen. Vilket är en väldigt hög siffra.

Hur mycket koldioxid släpper nötkött ut?

1. Varför pratar ni om köttets miljöpåverkan? Spelar det verkligen någon roll vad folk äter?   – Ja, det gör det. Bland annat för att kött- och mejeriprodukter påverkar klimatet nästan lika mycket som världens alla bilar, bussar, båtar och flygplan tillsammans.2016 stod kött, mejeri och foderproduktion för 13 procent av de totala växthusgasutsläppen, medan transportsektorn stod för 15 procent.

Det beror på flera saker. Kor och får släpper ut stora mängder metan, vilket är en betydligt mer kraftfull växthusgas än koldioxid. Även djurens avföring, gödsel, och produktionen av foder står för stora utsläpp.  Dessutom är majoriteten av världens djuruppfödning väldigt ineffektiv. Djuren matas med kalorier som skulle kunna ge mat till många fler människor om kalorierna inte tog en omväg genom djuren.

Största delen av vår jordbruksmark används till djurfoder. Därför tar en helt växtbaserad kost, enligt en avhandling från Chalmers, bara upp en femtedel så mycket mark jämfört med en svensk genomsnittskost. Men det finns fler miljöaspekter än klimatet att tänka på när vi konsumerar.

Vilket djur har störst klimatpåverkan?

Gris och kyckling – Grisar och kycklingar kan inte äta gräs. Idag består deras foder till största delen av vete, korn, soja, ärtor, vitaminer och mineraler. De får även industriellt framställda proteiner för att växa snabbt. Soja odlas inte i Sverige, utan importeras från andra länder där odlingen innebär stora sociala problem och hög miljöbelastning.

Vem står för mest utsläpp?

Hur ser fördelningen ut bland de största utsläpparna? Tillsammans utgör utsläpp från Kina, Brasilien, EU27, Indien, Ryssland, USA, Indonesien och internationella transporter ungefär 55 procent av de totala globala växthusgasutsläppen. Kina står ungefär för en tredjedel av de totala globala växthusgasutsläppen.

Vad är farligt för miljön?

Miljöföroreningar är ämnen som kan ha en skadlig inverkan på miljön. De kan vara giftiga, långlivade, och tas upp av levande organismer. Miljöföroreningar kan vara både organiska ämnen som PCB och dioxiner eller oorganiska ämnen, som metaller.

Varför ska man inte köpa kött från andra länder?

Skillnad svenskt och utländskt kött – Vid val av kött finns det en stor skillnad mellan svenska och utländska djur. Antibiotikaanvändning till djur i Sverige är den lägsta i EU och även i jämförelse med stora delar av resten av världen. Djur i Sverige får endast antibiotika som behandling, inte i fodret som en förebyggande åtgärd.

Är nötkött klimatsmart?

Kor och får – Idisslare som kor och får släpper ut stora mängder växthusgaser, men kan också bidra till miljönyttor om de betar i naturbetesmarker och lever av gräsfoder. Men långt ifrån allt nötkött som vi äter i Sverige produceras idag på ett hållbart sätt.

Hur mycket koldioxid släpper nötkött ut?

1. Varför pratar ni om köttets miljöpåverkan? Spelar det verkligen någon roll vad folk äter?   – Ja, det gör det. Bland annat för att kött- och mejeriprodukter påverkar klimatet nästan lika mycket som världens alla bilar, bussar, båtar och flygplan tillsammans.2016 stod kött, mejeri och foderproduktion för 13 procent av de totala växthusgasutsläppen, medan transportsektorn stod för 15 procent.

• Det beror på flera saker.
• Or och får släpper ut stora mängder metan, vilket är en betydligt mer kraftfull växthusgas än koldioxid.
• Även djurens avföring, gödsel, och produktionen av foder står för stora utsläpp.  Dessutom är majoriteten av världens djuruppfödning väldigt ineffektiv.
• Djuren matas med kalorier som skulle kunna ge mat till många fler människor om kalorierna inte tog en omväg genom djuren.

Största delen av vår jordbruksmark används till djurfoder. Därför tar en helt växtbaserad kost, enligt en avhandling från Chalmers, bara upp en femtedel så mycket mark jämfört med en svensk genomsnittskost. Men det finns fler miljöaspekter än klimatet att tänka på när vi konsumerar.

Gunborg Antonsson