Hur Många Semlor Säljs I Sverige?
Under 2020 åt svenskarna enligt tt cirka sex miljoner semlor bara på själva fettisdagen! Sex miljoner semlor motsvarar ungefär 211 ton grädde och 132 ton mandelmassa – det om något borde vara bevis på hur älskad semlan är i Sverige.
Contents
Hur många semlor säljs idag?
Historia – Ordet semla, simla och andra synonyma motsvarigheter har forskare slagit fast fanns redan i antiken och betecknar ett bakverk skapat av finaste vetemjöl. Traditionen att äta semlor på fettisdagen hör samman med den fasteperiod som finns inom katolicismen.
Under medeltiden var detta stort i Sverige. I Skandinavien har begreppet semla funnits i hundratals år men utseende och innehåll i semlan har förändrats under åren lopp beroende på vilka livsmedel som har funnits tillgängliga och vad trenden har varit. Semlan, i sin nuvarande form, blev populär efter första världskriget när ransonerna på bland annat grädde försvann.
Fram till 1960-talet fick semlor endast säljas på tisdagar. Idag säljer bagerier semlor från jul fram till Fettisdagen där semlan har sin höjdpunkt. I Sverige äter vi 4-5 stycken semlor per person och år och över 40 miljoner semlor säljs varje år. På bara Fettisdagen säljer bagerier och butiker ungefär 6 miljoner semlor.
Hur många semlor äter vi i Sverige?
I Sverige och Finland har vi i hundratals år ätit semlor inför fastan vid den här tiden på året. Enligt branschorganisationen Sveriges bagare och konditorer sätter vi i oss omkring sex miljoner semlor bara på fettisdagen. De har även räknat ut att det varje år går åt 132 ton mandelmassa, 211 ton grädde och 2,6 ton kardemumma till dessa bakverk.
- SCB:s statistik visar att Sverige har drygt 2 000 bagerier och konditorier samt omkring 4 400 bagare och konditorer.
- Flest bagare och konditorer finns i Stockholms län, därefter kommer Skåne.
- I särklass lägst antal finns på Gotland, säger Gulzat Elvung, statistiker på SCB.
- I relativa tal sticker Jämtlands län ut, med runt 60 bagare och konditorer per 100 000 invånare.
I andra änden hamnar Värmland, med cirka 25 per 100 000.
Vem dog av hetvägg?
Semlan – Svällande form och svulstig smak. Semlans överflöd påminner oss om lidande och botgöring. Foto: Birgit Brånvall, ©Nordiska museet. Semlans väg går med all sannolikhet via den så kallade hetväggen, en bakad bulle fylld med mandelmassa. Dess namn kommer av tyskans “heisse wecke”, som betyder varma kilar.
- Ilformen har kommit att flyttas över till semlorna, vars lock ofta har formen av en kil.
- Ordet hetvägg är sannolikt en ljudlik översättning från tyskan.
- Hetvägg åts i städerna bland de mer välbärgade och är kända sedan 1700-talet.
- Vanligen kryddades de med kummin och serverades gärna i en skål med varm mjölk.
Ibland påstås den svenske kungen Adolf Fredrik ha dött av alltför många hetväggar fettisdagen den 12 februari 1771. I verkligheten dog han av slaganfall, ett namn på både stroke och hjärtinfarkt, efter en i vår tids ögon enorm måltid. Måltiden bestod av ostron, hummer, surkål och hetvägg.
Ungens frånfälle väckte starka känslor mot hetväggen och skalden Johan Gabriel Oxenstierna förde fram att fettisdagen borde förbjudas och “hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”. Semlan, bakad på vitt mjöl med vispgrädde och mandelmassa, började bli vanlig först under 1900-talets början.
Ordet semla kommer från tyskans “semel” och latinets “simila”, som betyder fint vetemjöl. Ett skäl till att den moderna semlan inte bakades och åts annat än undantagsvis, var att vitt mjöl i bondesamhället var ytterst ovanligt, liksom socker och att äta vispad grädde.
Från 1800-talets mitt är den vanligaste beteckningen på hetvägg fettisdagsbulle eller fastlagsbulle. I dag kallas fettisdagsbullar vanligtvis för semlor. De tre fastlagsdagarna betraktades som lämpade för att ta vädertydor, dvs förutsäga kommande väder. Långa istappar på fastlagsnatten ansågs över hela landet vara ett gott tecken, då skulle stråsäden och linet bli långt.
God spannmålsskörd skulle det också bli om fastlagen var klar, torr och helst också solig. Om det tinade på fettisdagen så att det blev takdropp skulle korna mjölka bra under sommaren, och lika stora som dropparna var skulle sädeskornen bli.
Finns det semlor i Spanien?
Publicerad 7 feb 2008 kl 09.40 FINNS SEMLOR UTOMLANDS? Är semlor en helsvensk institution, eller finns semlor att köpa utomlands? Ture S SVAR: Den som vill ha en rund vetebulle fylld med mandelmassa, täckt med grädde och med florsocker på locket ska nog handla sin semla i Sverige.
- Visst finns semlor utanför Sverige, men de ser inte ut riktigt som “hemma”.
- Precis som det inte går att köpa exakt samma sorts bröd utomlands som på Ica Olskroken.
- Dessutom har semlorna inte alltid sett ut som de gör ens i Sverige.
- På 1800-talet kryddades innehållet med kummin och pomerans.
- Först 1850 lade man till mandelmassa.
Först 1890 får semlan den runda form den har i dag. Och först på 30-talet börjar man lägga på vispad grädde. m Hur ser semlorna ut på andra håll då? Jo, den finska semlan – laskiaispuilla – är ibland fylld med sylt i stället för mandelmassa. Dessutom innehåller bullen mycket mer salt än hemma.
I Estland bakas vastlakuklid som oftast är rätt lika svenska semlor, men med pärlsocker eller hackad mandel på locket. I Danmark säljs både färgglada fastelavnsboller och gammeldags fastelavnsboller med vaniljkräm i stället för grädde och mandelmassa. – Fast även i England, Spanien, Tyskland och Skottland finns olika slags fastlagsbullar, kan man läsa på Svenska semleakademins webbsajt www.clarin.nu/semleakademin.
VARFÖR GÅR SKAM PÅ TORRA LAND ” Nu går skam på torra land”, säger man, men varför det, undrade vi på vår söndagspromenad. Går den till sjöss i vanliga fall? Ann-Katrin SVAR: Talesättet “nu går skam på torra land” betyder ju “nu har det gått för långt” eller “det är höjden av fräckhet”.
- Uttrycket har funnits sedan 1500-talet.
- När en nazistisk propagandacentral uppmanar det svenska folket att förena sig i bön om frid på jorden, då är sannerligen gamle skam ute och går på torra land igen”, hette det till exempel i Upsala Nya Tidning 1943.
- Det har genom tiderna funnits i olika varianter av uttrycket som “skammen flödar på torra land” eller “skammen stiger över torra landet”.
Gemensamt för alla uttryck är att de ger en bild av en skamlöshet som går över alla gränser, såsom översvämmande vatten under vårfloden svämmar över bräddarna och därigenom går upp på torra land, förklarar Bo Bergman som är författare till den utmärkta boken “Ordens ursprung” om bakgrunden till 2 200 olika svenska uttryck.
VARFÖR HACKAR MAN PÅ SVINET? Jag undrar över ordet svinpäls som ju används i nedsättande mening. Men vad har det stackars svinet gjort för ont? Limpan SVAR: Att kalla någon för “svinpäls” är ett starkt nedsättande omdöme om personen, synonymt med skurk eller lymmel. Ordet användes i denna betydelse redan i början av 1600-talet.
– Svinpäls är starkt negativt. Och det har att göra med det stackars svinet som har negativa konnotationer överhuvudtaget. Det finns ju också orden “svinaktig” eller “svin-eri”, säger GT-kulturens språkexpert Sture Allén från Svenska Akademien. Men pälsen – vad är det för fel på den? – Ja, skulle du själv vilja ha på dig en svinpäls? Det är väl inte en av de vackraste sakerna man kan tänka sig, säger Sture Allén.
När äter man semlor 2022?
Fira in Semmeldagen – eller Fettisdagen som den också kallas – med några av våra härliga recept på klassiska semlor eller kanske en semmelwrap? Semmeldagen, eller Fettisdagen som också heter är en rörlig dag, och infaller alltid på tisdagen innan den kristna fastan.
- Dagen innan den kristna fastan började så såg man till att äta allt gott som man inte skulle kunna få unna sig under fastetiden.
- Denna tradition har utvecklats till semmeldagen i Sverige, och semlor har ätitis i olika former sedan 1500-talet.
- Den moderna semlan med mandelmassa, grädde och vetebulle blev populär så sent som i slutet av 1800-talet.
Semmeldagen firas kommande år den:
21 februari 2023 13 februari 2024 4 mars 2025
Passa på att testa våra härliga semmelrecept här nedan, med varianter från våra nordiska grannländer!
