Hur Mycket Kött Äter Vi I Sverige?

Den totala köttkonsumtionen i Sverige var år 2018 84,1 kilo per person och år. Siffran inkluderar även exempelvis ben och annat svinn. Animalieproduktion står för cirka 15 procent av världens växthusgasutsläpp, enligt FAO, FN:s fackorgan för jordbruk, skog och fiske.

Var importerar Sverige kött från?

Köttproduktionen bidrar till stora utsläpp av växthusgaser. Produktionen av köttprodukter i Sverige minskade mellan 1995 och 2012 för att sedan öka under de senaste åren. Sammantaget har produktionen ökat med nästan tre procent under perioden 1995 till 2018.

• Ungefär en tiondel av det producerade köttet exporteras till andra länder.
• Under samma tidsperiod har vår köttkonsumtion ökat med cirka 40 procent.
• I dag är knappt hälften av det kött som konsumeras i Sverige importerat.
• Sverige importerar främst nötkött från andra EU-länder, framför allt Irland, Nederländerna, Polen och Tyskland.

En del av det nötkött som importeras från andra EU-länder har dock sitt ursprung utanför EU. Sverige importerar merparten av grisköttet från andra EU-länder, framförallt Tyskland, Danmark och Polen. Importen av fågelkött kommer framför allt från Danmark.

En del fågelkött importeras även från Nederländerna, Tyskland och Polen. Importen av får- och lammkött kommer till stor del från Irland. En del importeras även från Nya Zeeland och Nederländerna. Den svenska marknadsandelen av de köttprodukter vi konsumerar har ökat något under de senaste åren, vilket beror på ett ökat intresse för svenska mervärden i djurhållning och produktion av kött.

Handeln med nötkött och andra köttprodukter, Jordbruksverkets webbplats

Vad är världens finaste kött?

Världens dyraste kött produceras även i Sverige Wagyu-kött, även kallat kobe-kött på grund av sitt japanska ursprung, är världens dyraste kött. Men historierna om att köttdjuren skulle behöva en speciell behandling för att producera köttet, som kan dra in 5 000 kronor per kilo, är inte sanna.

• Öl och massage är en myt.
• Förklaringen är genetiskt och att de växer långsamt genom att bara äta hö och ensilage, säger uppfödaren Christer Månsson från den skånska gården Frönshult, till Elmia Lantbruk under uppvisningen av sin tjur Shori-Bi.
• Wagyu-rasen får egentligen inte exporteras från Japan, men två varianter av rasen har tidigare exporterats till USA för foderförsök.

Det är ifrån dessa djur som Christer Månssons tjur härstammar, som fraktades som djupfryst embryo till Sverige. Christer Månsson är en av tre yrkesuppfödare av rasen i Sverige, och kommer framöver införskaffa ett 15-tal hondjur till gården för produktion.

1. En av anledningarna till det höga priset är den långa tiden innan djuret är klart för slakt – cirka tre till fyra år.
2. Men köttets kvalitet spelar självklart in.
3. Eftersom rasen framavlades med draguppgifter i åtanke blev de starka och sega, vilket också gjorde att köttet fick mycket marmorering och en hög procenthalt omättat fett.

Läs mer om: : Världens dyraste kött produceras även i Sverige

Varför är det bättre att köpa svenskt kött?

6 anledningar att välja svenskt nötkött – I Sverige har vi naturligt goda förutsättningar för att föda upp nötkreatur med mycket mark för vallodling och betande djur. Nötdjuren är motorn i försörjningen av mat i landet och viktiga för vår självförsörjning. Svenska nötkreatur äter mest gräs och klöver som är viktigt för växtföljden och fångar koldioxid från atmosfären. Svenska nötdjur kommer från en sund djurhållning vilket innebär att köttet alltid är fritt från hormoner och antibiotika. Betande nötdjur hjälper till att hålla landskapet öppet och stärker den biologiska mångfalden. Svenskt nötkött har lägre klimatpåverkan än det kött som importeras.

Är danskt kött bra?

Experter från Landbrug & Fødevarer och SEGES har samlat en rad myter och sanningar om – hållbarhet, djuromsorg, kvalitet och antibiotikaanvändning. Läs här vad som är myter och vad som är fakta om kött från Danmark. – Hållbarhet: Myt: De senaste 15 åren har Danmark producerat mer livsmedeloch har samtidigt minskat belastningarna på klimat och miljö.

Fakta: Det låter kanske ologiskt men det stämmer. Danska lantbrukare har under många år specialiserat sig på att producera mer livsmedel med mindre miljöavtryck. Sedan 1990 har danska lantbrukare producerat 34% mer livsmedel och samtidigt sänkt utsläppen av växthusgaser med 20%. Myt: Det är enkelt att undersöka och jämföra köttets hållbarhet.

Fakta: Nej, hållbarhet är komplext att beräkna eftersom man måste analysera helheten – från stallet till kyldisken. Det finns olika undersökningar, men bara ett fåtal bygger på ett tillförlitligt dataunderlag och en meto d som ger en rättvisande bild av hållbarheten.

• Den danska staten har i samarbete med universitetsanställda gått igenom olika undersökningar och kommit fram till att det finns en som är den mest användbara undersökningen för närvarande.
• Den är från 2011 och heter Greenhouse gas emission profiles of European livestock sectors.
• Animal Feed Science and Technology,

Författare är Lesschen J.P., van den Berg M., Westhoek H.J., Witzke H.P., Oenema O. Myt: En stor EU-rapport slår fast att d anskt kött är ett av de mest klimatvänliga i världen. Fakta: Ja, det är korrekt. Det är undersökningen Greenhouse gas emission profiles of European livestock sectors.

1. Animal Feed Science and Technology Jämfört med nötköttets klimatavtryck i Europa, ligger danskt nötkött på en andraplats efter Sverige som det mest klimatvänliga.
2. När det gäller danskt griskött ligger det också placerat strax efter Sverige.
3. Myt: Danskt kött är ett av de mest hållbara, eftersom djuren endast används för ett syfte.

Fakta: Nej, kött från Danmark är ett av de mest hållbara i världen eftersom man tar vara på hela djuret. Förutom kött och mjölk används det även för lädertillverkning, bioenergi samt för ingredienser till exempelvis medicin. Myt: Djur som går under bar himmel är bättre för klimatet.

Fakta: Nej, djur som går ute ger ett större klimatavtryck än djur som går i stall. Myt: Rådgivning till danska l antbrukare kan faktiskt göra skillnad vad gäller köttets hållbarhet, Fakta: Ja, ett rådgivningssystem med 600 danska lantbrukare under 2016/2017 sänkte utsläppen av kodioxid med 25 miljoner kg CO2.

Det ger en klimatvinst som motsvarar klimatavtrycket för 120 000 danskars matspill under samma period. Djuromsorg: Myt: Djuromsorgen i danska grisstall är dålig. Fakta – Djuromsorg är ett viktigt område för dansk grisuppfödning eftersom en god etik och omsorg om djuren ger starka och friska grisar. Till exempel har danska grisar tillgång till svalkande vattendusch och naturliga sysselsättnings- och bökmaterial varje dag.

• Myt: Svanskupering är onödigt Fakta: För att tillgodose grisens naturliga beteende på bästa sätt och undvika svansbitning uppfyller grisuppfödarna EU:s krav på hur stor grisstian ska vara.
• Danmark har även särskilda regler för sysselsättnings- och bökmaterial.
• Om det trots dessa krav och regler ändå förekommer svansbitning, anser dansk grisnäring att svanskupering är den bästa lösningen för att undvika svansbitning hos danska uppfödare.

Det finns dock en tydligt uttalat mål om att föd upp fler grisar med hela svansar. Myt: Danska suggor har en hög produktivitet och stora kullar. Därför är det hög dödlighet bland danska smågrisar. Fakta: Samtidigt som kullstorlekarna har ökat i Danmark, har dödligheten bland danska smågrisar minskat.

1. Enligt InterPig, 2016 har Danmark en lägre dödlighet bland smågrisar än länder som Tyskland, Holland, Frankrike och Sverige.
2. Värt att notera är att kullstorlekarna i Danmark är större än i dessa länder.
3. Antibiotikaanvändning inom grisuppfödning Myt: Man kan få MRSA av griskött.
4. Fakta: Nej Myt: MRSA kan inte behandlas.

Fakta: Det kan behandlas – men man måste använda en annan typ av antibiotika. Myt: Antibiotikaanvändning i grisuppfödningen är en stor bidragande orsak till antimikrobiell resistens hos människor. Fakta: I Skandinavien bidrar användningen av antibiotika inom grisuppfödningen bidrar mycket lite till antimikrobiell resistens hos människor.

I andra länder bidrar användningen av fluorokinoloner till Salmonellaresistens – men den antibiotikasorten används inte i Skandinavien. Myt: Användningen av antibiotika ökar inom grisuppfödningen. Fakta: Användningen av antibiotika inom den danska grisuppfödningen är bara hälften av vad den var för 20 år sedan.

Sedan 2009 har den sänkts med 27%. Myt: MRSA är ett resultat av hög användning av antibiotika för danska grisar. MRSA är inte ett resultat av hög antibiotikaanvänding för danska grisar, men sprids mellan grisar oavsett hur mycket antibiotika som används.

Vilket land har billigast nötkött?

Polen billigaste köttlandet i EU Priset på kött i EU är lägst i Polen närmare halva priset jämfört med EU-genomsnittet. Dyrast är kött i Danmark nästa 40 procent över snittpriset. I Sverige ligger köttpriserna drygt en tredjedel över genomsnittet i EU, visar en sammanställning från,

1. Ommentera gärna nedan.
2. I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s och, med deras kommentarsregler, erbjuder Europaportalen möjligheten för läsare att kommentera publicerat material.
3. Observera att du är juridiskt ansvarig för alla kommentarer skrivna av dig.
4. Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.Utkommer vardagar.

: Polen billigaste köttlandet i EU

Vilket kött produceras mest i Sverige?

Det stämmer att vi är glada i kött i Sverige.96% av befolkningen äter kött. Däremot är den svenska köttproduktionen liten. Årligen slaktas i Sverige omkring 2,5 miljoner grisar, 410 000 nötkreatur och 250 000 får och lamm. Det motsvarar ca 1% av grisslakten inom EU, ca 2% av nötkreatursslakten och 0,5% av får- och lammslakten.

Vad skulle ha hänt om alla blev vegetarianer?

I rapporten Climate benefits of changing diet konstaterar de att om hela världen skulle bli vegetarianer i morgon skulle koldioxidutsläppen orsakade av jordbruksindustrin ha reducerats med 17%, metanutsläppen med 24% och lustgasutsläppen med 21% till år 2050.

Hur många kilo kött äter en svensk?

Den totala köttkonsumtionen i Sverige var år 2018 84,1 kilo per person och år. Siffran inkluderar även exempelvis ben och annat svinn. Animalieproduktion står för cirka 15 procent av världens växthusgasutsläpp, enligt FAO, FN:s fackorgan för jordbruk, skog och fiske.

Hur mycket kött ska man äta per är?

Skillnaden på slaktad vikt och konsumtion – Alla dessa siffror redovisar totalkonsumtionen – det vill alltså säga vikten av det slaktade djuret. Här räknar man in ben, senor, fett och annat som tas bort. Om vi istället tittar på vad vi faktiskt äter är det grovt uppskattat ungefär hälften av vad slaktvikten visar (se diagrammet nedan). Under 2020 var konsumtionen, alltså det vi faktiskt har på gaffeln, 27,4 kg/person. Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter max 500 gram tillagat rött kött i veckan vilket är 26 kg per år och person. Enligt 2020 års siffror ligger alltså snittet på konsumtionen av kött cirka 5 procent över kostrekommendationen.

• Det är dock stora skillnader mellan olika grupper då framför allt kvinnor ofta äter lite mindre än 500g.
• Man har tidigare antagit att det röda köttet skulle vara en hälsobov, men forskning visar att den största hälsorisken relaterad till våra matvanor snarare beror på att vi äter för lite fullkorn, nötter, frön, grönsaker och frukt.

Läs gärna mer om dessa rön och få tips på hur man ska äta rätt både för hälsan, miljön och klimatet.

Hur många gram kött per dag?

Ät mindre men bättre kött – Idag äter svensken i genomsnitt nästan ett kilo kött i veckan, inklusive kyckling. Många äter betydligt mer, andra mindre och en del av befolkningen äter inte kött alls. Enligt Livsmedelsverkets kostråd bör vi av hälsoskäl äta högst 500 gram tillagat rött kött och charkprodukter – det vill säga nöt, gris, vilt eller lamm – i veckan.500 gram tillagat kött i veckan motsvarar till exempel tre normalstora portioner à 125 gram samt köttpålägg på 2-3 smörgåsar.

1. Normalportionen à 125 gram överskrids ofta, både hemma och på restaurang.
2. En naturlig följd av att minska köttkonsumtionen är att proteinmängden i kosten blir lägre, men det är inget problem.
3. Tvärtom – de flesta av oss äter onödigt mycket protein.
4. Det räcker för de flesta med 500 gram kött i veckan för att få i sig de proteiner och andra näringsämnen som vi får genom kött.

När Livsmedelsverket 2014 undersökte konsumtionen av kött såg man att ungefär tre av fyra män och nästan varannan kvinna i Sverige åt mer än så. De senaste åren har dock konsumtionen minskat något och vi äter i större utsträckning kött som är producerat i Sverige.

Under 2018 minskade svenskarnas köttkonsumtion i snitt med 2,2 kilo per person. Det var den lägsta konsumtionen av kött i Sverige på över tio år. Köttkonsumtionen står nu för cirka hälften av de totala utsläppen från maten vi äter i Sverige (läs mer här ). För planetens skull bör du gå ett steg längre.

Om vi ska klara klimatmålen (läs mer här ) så ryms det en mindre mängd kött i kosten ett par gånger i veckan, olika beroende på vilket sorts kött och vilka andra produkter du lägger på tallriken. Men klimatet är inte den enda miljöfrågan, för den biologiska mångfaldens skull bör vi äta kött från betande djur som håller våra viktiga naturbetesmarker öppna.

En naturlig följd av att minska köttkonsumtionen är att proteinmängden i kosten blir lägre, men det är inget problem. Tvärtom – de flesta svenskar äter onödigt mycket protein. Det går bra att tillgodose behov av näring och energi med en kost där köttet är en mindre del och en variation av vegetabilier, mycket baljväxter och fullkorn, gärna ekologiska, producerade i Sverige, står för huvuddelen av tallriken.

Film

Gunborg Antonsson