Hur Mycket Kött Äter Vi I Världen?

Statistik om köttkonsumtion är alltid intressant. Det är också ett område med många olika definitioner och begrepp. I det här blogginlägget tittar jag på statistik om köttkonsumtion per person från FAO. Definitionen motsvarar det som vi kallar totalkonsumtion eller förbrukning/åtgång av kött när vi pratar om motsvarande statistik i Sverige. Jag har använt ett treårsgenomsnitt för de tre senaste år som finns tillgängliga vid FAO, det vill säga åren 2011-2013. Diagrammet till höger visar att totalkonsumtionen av kött per capita i genomsnitt var 45 kilo åren 2011-2013. I genomsnitt var 35 % griskött, 33 % fjäderfäkött och 21 % nötkött.

• Får- och getkött svarade bara för 4 % av köttkonsumtionen.
• Övrigt kött som t.ex.
• Inkluderar vilt, häst och kaninen samt innanmat som lever och njure svarade för 7 % av konsumtionen.
• Siffrorna visar att det land bland länderna på 20 i topplistan där totalkonsumtionen av kött är högst per person är Australien, följt av USA, Nya Zeeland och Argentina.

Sverige kommer på 36 plats, mittemellan Finland och Danmark. Det är också intressant att titta på hur konsumtionen är sammansatt. I USA kommer hela 32 % från nötkött, medan motsvarande siffra på öarna Saint Lucia och Samoa är 6 % respektive 10 %. I Mongoliet kom mer än hälften av totalkonsumtionen av kött från får- och getter. Nedan har jag tagit fram statistik för några regioner i världen. Den visar att totalkonsumtionen av kött per person är högst i Oceanien och Nordamerika. Konsumtionen i Europa är ungefär lika hög som den i Sverige. Den del av kött-konsumtionen som kommer från nötkött är något högre i Sverige än i Europa och i nivå med Nordamerika och Oceanien. Men vad är nu detta, 80 kilo per person i Sverige! Borde det inte vara 82-83? Jo teoretiskt borde det det. FAO beräknar principiellt konsumtionen på samma sätt som vi i Sverige beräknar totalkonsumtion. Det vill säga genom att ta import + produktion – export.

• Den produktion som finns kvar fördelar de sedan på olika användning t.ex.
• Människomat, djurfoder och industriändamål.
• Det som används till mat divideras till slut med befolkningen i landet.
• Anledningen till skillnaden är att man under beräkningarna i smådetaljer gör litet olika bedömningar om t.ex.
• Vad som är kött, vad går till djurfoder, hur hanteras svinn, hur klassas olika varor i import och exportstatistiken.

FAO försöker dock göra på samma sätt för alla länder och FAO-statistiken ger en spännande bild över hur konsumtionen skiljer sig åt i världen. //Ann-Marie Karlsson Om du vill göra egna tabeller och jämförelser klicka på länken FAOs-statistiksida till höger, välj därefter “Data” och sedan rubriken ” Food Supply – Livestock and Fish Primary Equivalent” under huvudrubriken “Food supply”

Hur mycket kött äter vi idag?

Den totala köttkonsumtionen i Sverige var år 2018 84,1 kilo per person och år. Siffran inkluderar även exempelvis ben och annat svinn. Animalieproduktion står för cirka 15 procent av världens växthusgasutsläpp, enligt FAO, FN:s fackorgan för jordbruk, skog och fiske.

Hur många procent äter kött?

Det är skillnad på förbrukning och konsumtion Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter ca 500 gram i veckan vilket är 26 kg/år. Enligt 2019 års siffror är alltså konsumtionen av kött i snitt idag ca 10 procent över kostrekommendationerna.

Varför importerar Sverige kött?

Köttproduktionen bidrar till stora utsläpp av växthusgaser. Produktionen av köttprodukter i Sverige minskade mellan 1995 och 2012 för att sedan öka under de senaste åren. Sammantaget har produktionen ökat med nästan tre procent under perioden 1995 till 2018.

Ungefär en tiondel av det producerade köttet exporteras till andra länder. Under samma tidsperiod har vår köttkonsumtion ökat med cirka 40 procent. I dag är knappt hälften av det kött som konsumeras i Sverige importerat. Sverige importerar främst nötkött från andra EU-länder, framför allt Irland, Nederländerna, Polen och Tyskland.

En del av det nötkött som importeras från andra EU-länder har dock sitt ursprung utanför EU. Sverige importerar merparten av grisköttet från andra EU-länder, framförallt Tyskland, Danmark och Polen. Importen av fågelkött kommer framför allt från Danmark.

En del fågelkött importeras även från Nederländerna, Tyskland och Polen. Importen av får- och lammkött kommer till stor del från Irland. En del importeras även från Nya Zeeland och Nederländerna. Den svenska marknadsandelen av de köttprodukter vi konsumerar har ökat något under de senaste åren, vilket beror på ett ökat intresse för svenska mervärden i djurhållning och produktion av kött.

Handeln med nötkött och andra köttprodukter, Jordbruksverkets webbplats

Vem äter mest i världen?

– vilket bidrar till övervikt, diabetes och andra livsstilssjukdomar Danskarna äter i genomsnitt 12,3 kilo godis per år, och ligger i topp med Sverige när det gäller högsta konsumtion i världen. Det visar en undersökning från Euromonitor, som har granskat godisintaget i 100 länder. Det ohälsosamma världsmästerskapet har allvarliga hälsokonsekvenser som i första hand påverkar blodsockret, energinivån och koncentrationen.

På lång sikt kan det leda till beroende efter snabba energifixar och bidra till dåligt immunförsvar, insulinresistens, övervikt, diabetes, matsmältningsproblem och andra livsstilssjukdomar. Vi får heller inte glömma allt socker som gömmer sig i olika livsmedel. Ett nytt forskningsprojekt ämnar nu utveckla metoder som ska hjälpa barnfamiljer till en hälsosammare vardag.

I det följande kan du läsa mer om hur skadligt det är att äta för mycket socker, och vad du själv kan göra för att stabilisera ditt blodsocker med en optimal energifördelning och spårämnet krom. Suget efter sötsaker börjar egentligen när spädbarnet får mjölksocker genom amningen eller flaskmjölk.

Situationen förknippas med trygghet, närkontakt och produktionen av lyckoämnen som oxytocin och endorfiner. Mat och känslor är alltså nära förbundna, och i barnfamiljer fortsätter fredagsgodiset att vara likställt med närhet och mys. Vi är i allmänhet bra på att njuta av godis, choklad, kakor, läsk och andra tomma kalorier när vi är tillsammans eller ensamma.

Vi gillar också att njuta av alkohol, som också är en form av socker. Men det är en helt annan historia.

Hur mycket kött äter vi i veckan?

Skillnaden på slaktad vikt och konsumtion – Alla dessa siffror redovisar totalkonsumtionen – det vill alltså säga vikten av det slaktade djuret. Här räknar man in ben, senor, fett och annat som tas bort. Om vi istället tittar på vad vi faktiskt äter är det grovt uppskattat ungefär hälften av vad slaktvikten visar (se diagrammet nedan). Under 2020 var konsumtionen, alltså det vi faktiskt har på gaffeln, 27,4 kg/person. Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter max 500 gram tillagat rött kött i veckan vilket är 26 kg per år och person. Enligt 2020 års siffror ligger alltså snittet på konsumtionen av kött cirka 5 procent över kostrekommendationen.

Det är dock stora skillnader mellan olika grupper då framför allt kvinnor ofta äter lite mindre än 500g. Man har tidigare antagit att det röda köttet skulle vara en hälsobov, men forskning visar att den största hälsorisken relaterad till våra matvanor snarare beror på att vi äter för lite fullkorn, nötter, frön, grönsaker och frukt.

Läs gärna mer om dessa rön och få tips på hur man ska äta rätt både för hälsan, miljön och klimatet.

Gunborg Antonsson