Vad Väger 1 Dl Kokt Pasta?

Vad väger pasta? –

Fjärilar, farfalle, spiraler, fussili samt penne mm väger ca 35 gram per dl okokt pasta. Kokt pasta väger 40-45 gram per dl. Snabbmakaroner väger 50 gram per dl okokta. Kokta snabbmakaroner väger de 45 gram per dl.

Hur mycket är en portion pasta i dl?

Här är portionsmåtten för torrvarorna – Torrvarorna sväller ganska mycket under kokningen, men här är en riktlinje för de okokta måtten.

Ris: strax under 1 dl ris för en portion.3 dl ris för 4 portioner. Pasta: strax under 100 gram pasta per person.300 gram för 4 portioner. Linser: 0,5 dl för en portion. Mathavre: 0,5 dl för en portion. Quinoa: 0,5 dl för en portion. Bönor och kikärter: 1 dl för en portion.

Portionsstorleken spelar roll beroende på hur mycket du väger och hur mycket du rör på dig. Dessa riktlinjer utgår vi från en kvinna på 65 kilo som utövar lättare motion ett par gånger i veckan. Det här är ett enkelt sätt att se till så det inte blir för mycket mat. Men kom ihåg att hungern och energibehovet avgör hur mycket du bör äta också.

Hur mycket är 300 gram pasta?

Rätt mängd pasta per person: – Restaurangmåttet är 110 gram torr pasta. Om du vill vara lite mer generös hemma kan du räkna med 120 gram. Det där paketet med 500 gr är med andra ord perfekt för 4 till 5 personer.

Hur många dl är 100g kokt pasta?

Vad väger pasta? –

Fjärilar, farfalle, spiraler, fussili samt penne mm väger ca 35 gram per dl okokt pasta. Kokt pasta väger 40-45 gram per dl. Snabbmakaroner väger 50 gram per dl okokta. Kokta snabbmakaroner väger de 45 gram per dl.

Hur många gram är det i en dl?

Vad väger mjölkprodukter? – De flesta mjölkprodukter väger som vatten, d.v.s.1 deciliter väger 100 g, 1 liter väger 1 kg.

Hur mycket är en portion pasta Viktväktarna?

I USA har en del portioner blivit upp till fem gånger så stora jämfört med på 1950-talet. Det finns inte mycket forskning på ämnet från Sverige men vi kan anta att det inte är riktigt lika illa här. Vi vet dock med säkerhet att även våra portionsstorlekar har växt kraftigt de senaste decennierna.

• Det uppstår problem när de här allt större portionerna blir det nya normala.
• Detta kan förklara varför många människor mer eller mindre omedvetet lägger på sig extra kilon.
• För att gå upp ett halvt kilo i vikt behöver man konsumera ett överskott på 3500 kcal, vilket inte är särskilt mycket om man slår ut det på ett par veckor.

Väg och mät för bättre koll Begreppet “portion” är ett mycket subjektivt mått som alla har sin egen uppfattning om. I och med att den normala portionen hela tiden växer kan det vara svårt att uppskatta hur mycket en rimlig portionsstorlek egentligen är, och att hålla sig till den mängden.

Oftast ljuger ögonmåttet och de flesta tror att de äter mindre än de faktiskt gör. Att väga och mäta maten är det bästa sättet att hålla koll på hur mycket man får i sig. En portion okokt pasta, ris, matvete, quinoa etc. utgör 50-70 gram, en portion potatis är 150-175 gram och en portion kyckling, kött eller fisk är ungefär 150 gram.

De vanligaste problemet är att man lastar upp för mycket spannmålsprodukter på bekostnad av grönsaker. Att äta för stora portioner behöver emellertid inte handla om berg av pasta. Även små variationer som några extra ostskivor varje dag kan göra stor skillnad under en längre period.

• På många livsmedelsförpackningar definieras det ofta hur mycket en portion är.
• Tänk dock på att kvinnor, män och barn behöver olika stora portioner.
• En portion som definieras på paketet är inte alltid lagom för alla.
• Det kan vara bra att använda mindre tallrikar, skålar och glas.
• Vi har för vana att fylla upp tallriken, hur stor eller liten den än är.

Mät upp en korrekt portionsstorlek och lägg på tallriken för att få en känsla för hur en portion bör se ut. Om man tar sig tid att göra det här några gånger utvecklar man snabbt ett mer pålitligt ögonmått. Dryga ut – Trots deras betydelse för hälsan är det många som kämpar med att få i sig tillräckligt med grönsaker.

Grönsaker är inte bara fullspäckade med nyttigheter, de håller även nere kalorimängden i en måltid. De är mycket svåra att överdosera så börja med att fylla tallriken så mycket som möjligt med dem. Även frukt och rotfrukter är bra att fylla ut med. De innehåller förvisso ofta mer kalorier än grönsaker, men även många nyttiga vitaminer och antioxidanter.

Börja gärna måltiden med att äta grönsaker, till exempel i form av en sallad. Då tar man udden av hungern och äter troligen mindre under resten av måltiden. På restaurang – Det är givetvis också viktigt att hålla koll på portionsstorlekarna när man är ute på restaurang.

Hur många portioner är 250 g färsk pasta?

Le tagliatelle di nonna Pina, Tagliatelle al ragu, fettucini al burro, Fettuccine Alfredo, Fettuccine alla papalina Bandspagetti (bandpasta) r pasta som valsats ut(plattats till) och sedan skurits i remsor till band av olika bredd, lngd och tjocklek. Varianterna r mnga, varav tagliatelle och fettucine r mest knda. Smala varianter som linguine, bavette och trinette r formellt bandspagetti, men liknar mer spagetti och anvnds som sdan (redovisas drfrunder > Spagetti). Klassisk bandpasta brukar tillverkas av durumvetemjl och gg (1 stort gg per 100 gram mjl, ~35% viktandel). I de produkter som salufrs i handeln kan gg delvis eller helt ha ersatts av vatten. gginblandningen gr pastan smakrikare, i synnerhet om den r frsk. Ls mer > Om pasta.

Form och vikt : Banden r mellan5 och 30 millimeter breda beroende p sort (se nedan). Torkad spagetti kar sin vikt knappt 3 gnger vid kokning. Purfrsk pasta viktkar med cirka 25%. Den “frska” pasta som sljs frpackad i svenska butiker r inte frsk i ordets rtta bemrkelse, utan snarare halvfrsk. Den r oftast flera veckor gammal och har tappat en hel del av sin frschr. Sdan pasta tar till sig ganska mycket vatten (dubblar vikten). Portionsvikt : 100 gram torkad pasta, eller 225 gram dagsfrsk, eller 150 gram butikspackad “frsk” pasta,ger 250-300 gram frdiglagad pasta, vilket r lagom om serverad som tillbehr. Koktid: Torkad spagetti stormkokas5-10 minuter, se frpackning. Frsk butikspasta sjudes 1-3 minuter. Hemlagad frsk pasta sjudes cirka 3 minuter. Se recept > Kokt pasta till mat, s kokas pasta. Smak : Mild, fyllig smak. Alternativ vara : Spagetti eller annan pasta. Frsljning : Bandspagetti sljs i svenska butiker bde halvfrsk (vanligen futticini)och torkad (vanligen tagliatelle). ven andra sorter som bavette och papardelle kan finnas p hyllan. Det finns grn bandpasta med tillsats av spenat eller rd frgad med tomat. Bde fullkorn (it. integrali) och ekologisk frekommer, liksom glutenfri (av majsmjl, soja eller bnpasta). Jmfrpris : Mycket lgt (- medel). Torkad bandpasta i butik 20-40 kr/kg, ibland nnu hgre. Tillagat pris 10-15 kr/kg vilket r ett mycket lg tillbehrspris. Ekologiskt runt 40 kr (tillagat ~15 kr/kg). Glutenfritt runt 100-lappen (tillagat ~35 kr/kg) Bnpasta r nnu dyrare runt 150 kr/kg (tillagat 50 kr/kg), vilket r medel fr ett tillbehr. Frsk bandpasta (futticini) kostar i butik 40-60 kr/kg (tillagat20-30 kr/kg = lgt). Ls mer > Om prisjmfrelser. Frvaring : Torkadpasta frvaras torrt i rumstemperatur. Mycket lng hllbarhet. Frsk pasta frvaras i kylskpinpackad, grna i fuktig duk. Hllbarupp till 6veckor, men torkar succesivt ur.

Tagliatelle (“skuren pasta” ita. tagliare = skra/klippa) r lnga pastaband 6.5 till 10 mm breda, vanligen tillredd av ggpasta. Tagliolini r en smalare och tunnare variant, ursprungligen hemmahrande i omrdena runt Bologna (mellan Rom och Milano). Fettuccine/-i (“sm band” ita. fettucia = band) r plattjock pasta bredare n tagliatelle, som har sitt ursprung frn det toskanska kket (Rom).Tillverkas p samma stt som tagliatelle. Frekommer ven som bnpasta (ls mer > Om pasta). Fresine r bandpasta som vikts till en platt-rektangulr, ltt oregelbunden form (0,8×10 mm). Bavette och trinette r en plattovala smala varianter av tagliatelle. Bavettine r nnu smalare liknande spagetti. Skillnaden mot linguine r ringa (ls mer > Spagetti). Hrkomst frn Ligurien (Genua). Anvnds p samma stt som annan bandpasta och spagetti. PS: “Bavette” r i Frankrike en del av flanksteken p en oxe (ls mer > Kllapp, flankstek). Pappardelle (“glufspasta” ita. pappare = sluka/glufsa i sig) r en 2-3 centimeter bred bandpasta med ursprung frn Toskana. Hlsa : Bandpasta med gg r mer glutenrik n vanlig vetemjlspasta och innehller oftast gg. S TILLREDS FRSKBANDSPAGETTI Pastadeg till spagetti bereds av mjl, gg och lite salt p samma stt som annan pastadeg. Ls mer > Om pasta.

Ingredienser : Standard = 6 dl luftigt durumvetemjl (helst siktat), 4 stora gg och lite salt. Ett par matskedar matolja kan ocks ing. Blanda :Mjl och salt blandas p bakbord. Gr en ring av mjlet och knck ggen i mitten. Arbeta gradvis samman mjl och gg med en gaffel eller fingrarna tills den blir smulig. Fortstt med hnderna i 5-10 minuter. Knda frsiktigt tills degen blir en sammanhngande slt klump. Plasta in och lgg i kylskp minst en halvtimme. Valsning i maskin : Skr degen i hanterbara klumpar (4 st). Ta en klump och lgg tillbaka vriga i kylskpet. Platta ut biten till centimetertjock. Pudra med mjl och valsa den genom pastamaskin p bredaste instllning. Forma degen rektangulr och vik den tv gnger. Platta till vid behov, pudra om degen r klibbig och kr degen med vecket vinkelrtt mot rullarna. Upprepa proceduren 10-12 gnger. Drefter krs degen utan att vikas p allt mindre valsbredd tills 1,5 mm tjock. Avslutningsvis krs pastan genom instllning fr bandspagetti till nskad bredd. Handgjord bandspagetti grs p motsvarande stt, vilket r arbetsamt. Kavlad pasta skrs i lagom bredd. Lagra : Spagettin br anvndas s snart som mjligt fr att kunna avnjutas fullt ut. Frvaras i kylskp i avvaktan p tillagning. Koka : Spagettin lggs i rikligt med kokande saltat vatten och stormkokas. Tillstt lite matolja i vattnet om frsk pasta kokas, s klibbar de inte samman s ltt. Rr om. Pasta svller och tar t sig mycket vatten och drmed ocks salt som finns i vattnet. Var drfr frsiktig med saltning, salta grna i efterhand.

Se film via lnk nedan. Se recept > Hemlagad frsk pasta. S ANVNDS BANDSPAGETTI Bandspagetti ts som regel frsk i Italien, vanligen med ngon kttig, mustig tomatss – sugo dumido (it. “vt ss”). Ost i alla dess former passar vl ihop med pastan, se till exempel recept > Grddig tagliatelle med gorgonzola. Bandspagetti fungerar ocks ipastagratng (se recept > Enkel carbonaragratng). Generellt r bandpasta ett bra tillbehr till allehanda rtter. Kokta spagettiester kan med frdel knaperstekas. Klassiska rtter med bandpasta:

Le tagliatelle di nonna Pina (farmor/mormors tagliatelle) avser normalt inte en pastartt utan en populr barnmelodi framfrd av 5-riga Ottavia Dorrucci, vinnare i barnsngtvlingen Zecchino dOro 2003 i Italien. Tagliatelle al ragu (med kttfrsss) r klassisk pastartt (ls mer > Pastasser, kttfrssser). I vrigt finns knappast ngra unika, vlknda tagliatellerecept, Ibland erstts “spagetti” i klassiska spagettirecept med tagliatelle, till exempel Tagliatelle alla Bolognese (ls mer > Spagetti). Fettuccine Alfredo, fettucini al burro (“smrpasta”) r fettucini blandat med riven parmesan och rikligt med uppvispat smr. Smakstts med nyriven peppar och muskot. Osten emulgerar och fastnar p den heta pastan. Ibland ingr grdde, men det tillhr inte originalet. Rtten r uppkallad efter Alfredo Di Lelio. Se recept > Maestosissime fettuccine allAlfredo. Han blandade rtten vid gsternas bord p ett teatraliskt stt med bestick av guld, vilket gjorde honom bde bermd och rik. Fettuccine alla papalina (it. papalina = kalott, pvens lilla mssa) sgs vara en rtt skapad av en restauranggare i Vatikanen till kardinal Pacellis ra (blivande pve Pius XII 1876-1958). Det r en frdlad Carbonara. I en stor skl som rymmer pastan vispas gg psigt och blandas med pannacotta eller vispgrdde, finriven parmesan eller pecorinoost och lite mald svartpeppar. Pastan kokas al dente i saltat vatten. Tunt skivad lk frses frsiktigt i smr och kokt eller rkt skinka skuren i bitar tillstts. Lt frsa en stund. Den heta pastan lyfts ver i ggblandningen (hoppa ver avrinning i sll). Rr om hastigt och ordentligt. Rr ner lkskinkan. Servera genast. Ibland ingr grna rter, men det tillhrde inte originalreceptet. Se film via lnk nedan. Bavette alla, frekommer i mnga varianter. Alla Trasteverina (stadsdel i Rom), alla Pomodorini (med minitomater), alle Cipolle (med lk), al Cartoccio (i paket), con salsa al Grana (med ostss Grana = en hrdost), allo Scoglio (med skaldjur)och s vidare.

Kunskapskokboken. Reviderat 2017-02

Vad väger 1 dl kokta makaroner?

1 Deciliter (dl) Makaroner, pasta motsvarar:

Hur mycket är 500 gram i dl?

Svaret är att det beror på vad man har i måttet. Alla saker har inte samma vikt/volymförhållande. När man skall räkna ut en ingrediens gram till deciliter så måste man först veta var det är för något. Det vanligaste man kommer i kontakt med är vatten.1 liter vatten väger, som de flesta kanske vet 1 kg.

Hur mycket är 60 gram i dl?

Krämig kycklinggryta med svamp och bacon

Hur mycket är 50 gram i dl?

1 dl rågmjöl, gammaldags = 60 gram.1 dl rågmjöl, grovt = 55g.1 dl rågmjöl, fint = 50 gram.1 dl vetemjöl = 60-65 gram.

Hur många kalorier i 2 dl pasta?

Kcal pasta? Jag är lite förvirrad i kaloridjungeln.Jag är duktig på att räkna övriga måltider men just lunchen brukar jag ha svårt för. Den innehåller ganska ofta pasta (fullkorn) men eftersom jag inte har någon matvåg hemma ännu så är det så himla svårt att uppskatta vikt.

Hur många kalorier är det i 1 dl snabbmakaroner?

Näringsvärden (per 100 g)

Hur många kalorier är 2 dl makaroner?

Näringsmässigt sammandrag: –

table>

Vad väger 100 gram?

1 dl av nedanstående råvaror väger ungefär:

Hur mycket torkad pasta motsvarar färsk?

Le tagliatelle di nonna Pina, Tagliatelle al ragu, fettucini al burro, Fettuccine Alfredo, Fettuccine alla papalina Bandspagetti (bandpasta) r pasta som valsats ut(plattats till) och sedan skurits i remsor till band av olika bredd, lngd och tjocklek. Varianterna r mnga, varav tagliatelle och fettucine r mest knda. Smala varianter som linguine, bavette och trinette r formellt bandspagetti, men liknar mer spagetti och anvnds som sdan (redovisas drfrunder > Spagetti). Klassisk bandpasta brukar tillverkas av durumvetemjl och gg (1 stort gg per 100 gram mjl, ~35% viktandel). I de produkter som salufrs i handeln kan gg delvis eller helt ha ersatts av vatten. gginblandningen gr pastan smakrikare, i synnerhet om den r frsk. Ls mer > Om pasta.

Form och vikt : Banden r mellan5 och 30 millimeter breda beroende p sort (se nedan). Torkad spagetti kar sin vikt knappt 3 gnger vid kokning. Purfrsk pasta viktkar med cirka 25%. Den “frska” pasta som sljs frpackad i svenska butiker r inte frsk i ordets rtta bemrkelse, utan snarare halvfrsk. Den r oftast flera veckor gammal och har tappat en hel del av sin frschr. Sdan pasta tar till sig ganska mycket vatten (dubblar vikten). Portionsvikt : 100 gram torkad pasta, eller 225 gram dagsfrsk, eller 150 gram butikspackad “frsk” pasta,ger 250-300 gram frdiglagad pasta, vilket r lagom om serverad som tillbehr. Koktid: Torkad spagetti stormkokas5-10 minuter, se frpackning. Frsk butikspasta sjudes 1-3 minuter. Hemlagad frsk pasta sjudes cirka 3 minuter. Se recept > Kokt pasta till mat, s kokas pasta. Smak : Mild, fyllig smak. Alternativ vara : Spagetti eller annan pasta. Frsljning : Bandspagetti sljs i svenska butiker bde halvfrsk (vanligen futticini)och torkad (vanligen tagliatelle). ven andra sorter som bavette och papardelle kan finnas p hyllan. Det finns grn bandpasta med tillsats av spenat eller rd frgad med tomat. Bde fullkorn (it. integrali) och ekologisk frekommer, liksom glutenfri (av majsmjl, soja eller bnpasta). Jmfrpris : Mycket lgt (- medel). Torkad bandpasta i butik 20-40 kr/kg, ibland nnu hgre. Tillagat pris 10-15 kr/kg vilket r ett mycket lg tillbehrspris. Ekologiskt runt 40 kr (tillagat ~15 kr/kg). Glutenfritt runt 100-lappen (tillagat ~35 kr/kg) Bnpasta r nnu dyrare runt 150 kr/kg (tillagat 50 kr/kg), vilket r medel fr ett tillbehr. Frsk bandpasta (futticini) kostar i butik 40-60 kr/kg (tillagat20-30 kr/kg = lgt). Ls mer > Om prisjmfrelser. Frvaring : Torkadpasta frvaras torrt i rumstemperatur. Mycket lng hllbarhet. Frsk pasta frvaras i kylskpinpackad, grna i fuktig duk. Hllbarupp till 6veckor, men torkar succesivt ur.

Tagliatelle (“skuren pasta” ita. tagliare = skra/klippa) r lnga pastaband 6.5 till 10 mm breda, vanligen tillredd av ggpasta. Tagliolini r en smalare och tunnare variant, ursprungligen hemmahrande i omrdena runt Bologna (mellan Rom och Milano). Fettuccine/-i (“sm band” ita. fettucia = band) r plattjock pasta bredare n tagliatelle, som har sitt ursprung frn det toskanska kket (Rom).Tillverkas p samma stt som tagliatelle. Frekommer ven som bnpasta (ls mer > Om pasta). Fresine r bandpasta som vikts till en platt-rektangulr, ltt oregelbunden form (0,8×10 mm). Bavette och trinette r en plattovala smala varianter av tagliatelle. Bavettine r nnu smalare liknande spagetti. Skillnaden mot linguine r ringa (ls mer > Spagetti). Hrkomst frn Ligurien (Genua). Anvnds p samma stt som annan bandpasta och spagetti. PS: “Bavette” r i Frankrike en del av flanksteken p en oxe (ls mer > Kllapp, flankstek). Pappardelle (“glufspasta” ita. pappare = sluka/glufsa i sig) r en 2-3 centimeter bred bandpasta med ursprung frn Toskana. Hlsa : Bandpasta med gg r mer glutenrik n vanlig vetemjlspasta och innehller oftast gg. S TILLREDS FRSKBANDSPAGETTI Pastadeg till spagetti bereds av mjl, gg och lite salt p samma stt som annan pastadeg. Ls mer > Om pasta.

Ingredienser : Standard = 6 dl luftigt durumvetemjl (helst siktat), 4 stora gg och lite salt. Ett par matskedar matolja kan ocks ing. Blanda :Mjl och salt blandas p bakbord. Gr en ring av mjlet och knck ggen i mitten. Arbeta gradvis samman mjl och gg med en gaffel eller fingrarna tills den blir smulig. Fortstt med hnderna i 5-10 minuter. Knda frsiktigt tills degen blir en sammanhngande slt klump. Plasta in och lgg i kylskp minst en halvtimme. Valsning i maskin : Skr degen i hanterbara klumpar (4 st). Ta en klump och lgg tillbaka vriga i kylskpet. Platta ut biten till centimetertjock. Pudra med mjl och valsa den genom pastamaskin p bredaste instllning. Forma degen rektangulr och vik den tv gnger. Platta till vid behov, pudra om degen r klibbig och kr degen med vecket vinkelrtt mot rullarna. Upprepa proceduren 10-12 gnger. Drefter krs degen utan att vikas p allt mindre valsbredd tills 1,5 mm tjock. Avslutningsvis krs pastan genom instllning fr bandspagetti till nskad bredd. Handgjord bandspagetti grs p motsvarande stt, vilket r arbetsamt. Kavlad pasta skrs i lagom bredd. Lagra : Spagettin br anvndas s snart som mjligt fr att kunna avnjutas fullt ut. Frvaras i kylskp i avvaktan p tillagning. Koka : Spagettin lggs i rikligt med kokande saltat vatten och stormkokas. Tillstt lite matolja i vattnet om frsk pasta kokas, s klibbar de inte samman s ltt. Rr om. Pasta svller och tar t sig mycket vatten och drmed ocks salt som finns i vattnet. Var drfr frsiktig med saltning, salta grna i efterhand.

Se film via lnk nedan. Se recept > Hemlagad frsk pasta. S ANVNDS BANDSPAGETTI Bandspagetti ts som regel frsk i Italien, vanligen med ngon kttig, mustig tomatss – sugo dumido (it. “vt ss”). Ost i alla dess former passar vl ihop med pastan, se till exempel recept > Grddig tagliatelle med gorgonzola. Bandspagetti fungerar ocks ipastagratng (se recept > Enkel carbonaragratng). Generellt r bandpasta ett bra tillbehr till allehanda rtter. Kokta spagettiester kan med frdel knaperstekas. Klassiska rtter med bandpasta:

Le tagliatelle di nonna Pina (farmor/mormors tagliatelle) avser normalt inte en pastartt utan en populr barnmelodi framfrd av 5-riga Ottavia Dorrucci, vinnare i barnsngtvlingen Zecchino dOro 2003 i Italien. Tagliatelle al ragu (med kttfrsss) r klassisk pastartt (ls mer > Pastasser, kttfrssser). I vrigt finns knappast ngra unika, vlknda tagliatellerecept, Ibland erstts “spagetti” i klassiska spagettirecept med tagliatelle, till exempel Tagliatelle alla Bolognese (ls mer > Spagetti). Fettuccine Alfredo, fettucini al burro (“smrpasta”) r fettucini blandat med riven parmesan och rikligt med uppvispat smr. Smakstts med nyriven peppar och muskot. Osten emulgerar och fastnar p den heta pastan. Ibland ingr grdde, men det tillhr inte originalet. Rtten r uppkallad efter Alfredo Di Lelio. Se recept > Maestosissime fettuccine allAlfredo. Han blandade rtten vid gsternas bord p ett teatraliskt stt med bestick av guld, vilket gjorde honom bde bermd och rik. Fettuccine alla papalina (it. papalina = kalott, pvens lilla mssa) sgs vara en rtt skapad av en restauranggare i Vatikanen till kardinal Pacellis ra (blivande pve Pius XII 1876-1958). Det r en frdlad Carbonara. I en stor skl som rymmer pastan vispas gg psigt och blandas med pannacotta eller vispgrdde, finriven parmesan eller pecorinoost och lite mald svartpeppar. Pastan kokas al dente i saltat vatten. Tunt skivad lk frses frsiktigt i smr och kokt eller rkt skinka skuren i bitar tillstts. Lt frsa en stund. Den heta pastan lyfts ver i ggblandningen (hoppa ver avrinning i sll). Rr om hastigt och ordentligt. Rr ner lkskinkan. Servera genast. Ibland ingr grna rter, men det tillhrde inte originalreceptet. Se film via lnk nedan. Bavette alla, frekommer i mnga varianter. Alla Trasteverina (stadsdel i Rom), alla Pomodorini (med minitomater), alle Cipolle (med lk), al Cartoccio (i paket), con salsa al Grana (med ostss Grana = en hrdost), allo Scoglio (med skaldjur)och s vidare.

Kunskapskokboken. Reviderat 2017-02

Gunborg Antonsson