Varför Är Fullkornspasta Bättre Än Vanlig Pasta?

2. Är fullkornspasta nyttigare än vanlig vit pasta? – Ja! Fullkornspasta innehåller mer näring, som fibrer och mineraler, än den vanliga vita pastan av vete.

Vad är skillnaden mellan vanlig pasta och fullkornspasta?

Fullkornspasta – mättande och gott Fullkornspasta var tidigare ingen höjdare. Visst, det var nyttigt med massor av vitaminer och mineraler och innehöll två till tre gånger så mycket fibrer som vanlig pasta men konsistensen var antingen spröd eller gummiaktig och smaken sur eller intetsägande.

• Den goda nyheten är kvaliteten på fullkornspasta, som tillverkas av mjöl gjort på hela sädeskornet och innehåller lite mer protein än vanlig pasta, har ökat rejält utan att man har kompromissat med näringsvärdet.
• Dagens kvalitetsfullkornspasta, vars färg sträcker sig från en lätt brun nyans till ljusbrun, har samma angenäma konsistens som den bästa pastan gjord på siktat vetemjöl och antingen härmar dess smak eller tar helt nya läckra vändningar, ofta med inslag av nöt och jord.

Vad är nytt i butiken? Märkningen kan vara förvirrande. Vissa företag beskriver sin fullkornspasta som gjord på “helt durumvete” medan andra skriver “hel semolina”. Båda märkningarna betyder grovmalet, helt durumvete. Durumvete är rikt på protein och gluten och det vete man oftast använder för att tillverka både fullkorns- och vanlig pasta (till fullkornspasta används hela vetekornet medan vanlig pasta görs på siktat mjöl).

Vissa sorters fullkornspasta, liksom även vissa sorters vanlig pasta, berikas därtill med riboflavin, niacin, folsyra och liknande. Det finns dessutom hybridfullkornspasta som tillverkas av durumvetemjöl som man berikat ytterligare genom att blanda det med andra sorters fullkornsmjöl gjort på havre, korn, spält eller proteinrika ärtväxter som linser och kikärter.

Lägg märke till att det finns pasta gjord på andra fullkorn, t.ex. faro, spält, råris, quinoa och bovete, som alla har sin egen konsistens och smak och är betydligt mer näringsrik än vanlig pasta. Hur smakar det? Viss fullkornspasta är så lik vanlig pasta till smaken och konsistensen att du antagligen inte skulle märka någon skillnad i ett blindtest.

Andra sorter har en i olika grad jordigare, nötigare och sötare smak och en något fylligare och angenämt grov konsistens. Eftersom det finns så många företag som gör fullkornspasta kan du alltid byta märke om du inte är nöjd. Såser till fullkornspasta. Med sin rustika smak och konsistens passar fullkornspasta utmärkt till kraftiga, jordiga såser.

När du väl har börjat experimentera kanske du börjar föredra fullkornspasta framför vanlig pasta till fylliga, nyttiga rätter som: : Fullkornspasta – mättande och gott

Vilken pasta är nyttigast vanlig fullkorn eller Bönpasta?

Vill du äta nyttigt men har svårt att få med dig resten av familjen på dina salladsmåltider? Eller har du själv svårt att leva utan den goda och snabblagade pastan? Då kan lösningen heta bönpasta! Är bönpasta nyttigare? Bönpastan innehåller i princip lika mycket kalorier som vanlig pasta.

Däremot äter man normalt sett en mindre mängd bönpasta eftersom det höga innehållet av fibrer och protein mättar mera. Bönpasta innehåller fyra gånger mer fibrer än vanlig vit pasta och tre gånger mer fibrer än fullkornspasta, Proteininnehållet är markant högre, 44 g/100 g jämfört med den traditionella pastans c:a 12 g/100 g.

Detta gör att man inte behöver någon ytterligare proteinkälla till pastan. Bönpasta innehåller även färre kolhydrater, 18 g/100 g jämfört med vanlig pasta c:a 70 g/100 g. Bönpastan som vi testade är gjord på sojabönor och innehåller järn, kalcium och folat (samma sak som folsyra).

• Bönpastan är ett nyttigare alternativ till den traditionella pastan och dessutom naturligt glutenfri då den bara innehåller mjöl av bönor.
• Är bönpastan godare? Prova att bjuda på pastan utan att berätta om innehållet.
• Det är inte självklart att familjen eller vännerna kommer att märka något.
• Bönpastan skiljer sig inte nämnvärt i smaken från vanlig pasta men har en annan konsistens.

Mättnadskänslan efteråt är skönare, mindre matkoma och mera energi! Testpanelen tyckte även att bönpastan passade bättre som matlåda än vanlig pasta. Vad är priset jämfört med vanlig vit pasta? Priset är högre, c:a 150 kr/kg jämfört med vanlig pasta som ofta ligger runt 30-50 kr/kg. Bönpastan är fortfarande ingen dyr produkt om vi ser till portionspriset, c:a 10 kr/portion beroende på portionsstorlek.

Bönpastan mättar mer än vanlig pasta och portionerna blir därför naturligt mindre. Tillagningstiden? Bönpastan har en kort tillagningstid på några få minuter och passar därför perfekt som ett nyttigt snabbmatsalternativ. Slutsats Om du inte testat bönpasta ska du helt klart göra det. Bönpastan är näringsrik, mättande och gör det enklare att hålla nere på kalorierna för den som vill gå ner i vikt.

Produkten passar alla (förutom sojaallergiker) och kan förändra ditt liv om du är storkonsument av pasta!

Vilken typ av pasta är nyttigast?

4. Pasta är nyttigt – Traditionell pasta gjord på durumvete håller ett lågt eller meddellågt glykemiskt index, eller så kallat GI, och ger tillsammans med en sallad och en pasta sås som den här med kyckling och soltorkade tomater,en komplett och hälsosam måltid som håller dig mätt länge.

Vilken pasta är bäst för magen?

“Många mår bäst av att äta de flesta kolhydraterna under morgonen och dagen eftersom då är behovet av energi som störst.” – Vad är vad? Traditionell pasta, Görs ofta på ägg och durumvete som är gulare och har högre proteininnehåll än vanligt vetemjöl.

I billigare pastasorter är äggen borttagna och allt eller delar av durumvetet är ersatt av vanligt vetemjöl. Färsk pasta, Innehåller vanligtvis durumvete och ägg och skiljer sig alltså inte från traditionell torkad pasta med samma innehåll. Fullkornspasta, Måste för att få kallas fullkornspasta innehålla minst 50 procent fullkorn.

Innehåller mer näring och nästan dubbelt så mycket fibrer som vanlig pasta. Fiberpasta, Är ofta lika ljus som traditionell pasta, men har tillsatt fiber från vete eller havre. Innehåller mer vitaminer, mineraler och antioxidanter än traditionell pasta.

Bön-, lins-, eller kikärtspasta, Görs på mjöl från olika typer av bönor, kikärtor eller linser och är ofta gluten- och äggfri. Innehåller mer näring och protein, och mindre kolhydrater än vanlig pasta. Glutenfri pasta, I glutenfri pasta har vetemjölet ersatts av vetestärkelse, där veteproteinet gluten är borttaget.

Men även pasta gjord på exempelvis majs, bönor, liner, bovete, kikärtor eller ris är vanligtvis glutenfri. Nudlar, Finns i många olika former. Äggnudlar är gjorda på ägg och mjöl, glasnudlar är gjorda på stärkelse från mungbönor, risnudlar på rismjöl och sjögräsnudlar på tång.

Varför ska man välja fullkorn?

Fullkorn innehåller mycket fibrer vilket är svårt för kroppen att bryta ner. Det gör att energin från fullkorn frigörs långsammare. Därför ger fullkorn en stabil blodsockernivå över tid. Fullkorn och fullkornsprodukter syftar till spannmålets hela kärna, kornet.

Är det mindre kalorier i fullkornspasta?

Kalorier vs. kalorier del 2 — Utbildning – Licensierad Kostrådgivare på Distans I början på året postade vi ett inlägg där vi jämförde liknande livsmedel mot varandra. Här kommer del 2 med ännu fler livsmedel! Sötpotatis vs. Potatis Två olika sorters potatis med nästan exakt samma mängd kalorier per 100g, sötpotatis innehåller ca 82 kcal/100g medan vanlig potatis innehåller ca 79 kcal/100g.

1. Även protein, fett och kolhydratsmängden hos dessa olika livsmedel är väldigt lika.
2. Sötpotatis innehåller ca 1,3g protein/100g, 0,3g fett och 17g kolhydrater.
3. Potatis innehåller ca 1,7g protein/100g, 0,1g fett och 16,4g kolhydrater.
4. Trots dess lika kalorimängd och makronutrienter skiljer sig vitamin- och mineralinnehållet desto mer.

Tittar vi på innehållet av C-vitamin så innehåller vanlig potatis hela 23,6mg/100g, medan sötpotatis endast innehåller 2,4mg. Sötpotatis i sin tur är betydligt mer rikt på kalcium än vad vanlig potatis är, med sina 45mg/100g jämfört med 4.4mg. Men även här finns likheter i innehållet, båda potatissorterna har en ungefärlig lika mängd av exempelvis magnesium och kalium.

Största skillnaden är nog beta-Karoten där sötpotatisen ligger på 4470 mikrogram och vanliga potatisen ligger på 5 mikrogram. Sötpotatis kan enkelt bytas ut mot potatis + morötter, så får du i dig beta-Karotenet! Hallon vs. Hallonsylt Hur stor skillnad kan det egentligen vara på dessa? Väldigt stor faktiskt! Vi börjar med kaloriinnehållet per 100g.

Helt vanliga hallon innehåller ca 34 kcal, medan hallonsylten levererar hela 184 kcal/100g. Detta innebär att du skulle kunna äta 540g hallon, alltså mer än ett halvt kilo, till samma mängd kalorier som 100g hallonsylt. Innehållet av protein och fett skiljer sig inte märkbart mycket, men däremot kolhydraterna.

1. Per 100g hallon får du ca 4g kolhydrater, medan hallonsylten i sin tur innehåller så mycket som 44g, och den största delen utgörs av tillsatt socker.
2. Per 100g hallon får du i dig ca 27mg C-vitamin, medan hallonsylten inte innehåller C-vitamin överhuvudtaget.
3. Du får också i dig större mängd kalcium och magnesium från hallon än från hallonsylt.

Slutligen är hallon också en superbra källa till antioxidanter. Så varför inte ha lite varma hallon istället för sylt på dina pannkakor nästa gång? Fiskpinnar vs. Fiskfilé Jag gissar att du har fått höra att du ska äta fisk x antal gånger i veckan, men vad är skillnaden på fisk och fisk? Eller mer specifikt: fiskpinnar och fiskfilé, i detta fall väljer jag att jämföra med torsk.100g torskfilé innehåller ca 78 kcal, medan fiskpinnar innehåller mer än dubbelt så mycket kalorier, nämligen ca 207g.

1. Det innebär att du skulle kunna äta hela 265g torsk för att komma upp i samma kalorimängd som 100g fiskpinnar.
2. Ser vi till innehållet av fett och kolhydrater finns även där stora och betydande skillnader.
3. Innehållet av kolhydrater i torsk är faktiskt helt nollat, jämfört med kolhydratsinnehållet i fiskpinnar som stiger upp till 19g per 100g.

Innehållet av fett i torskfilé är även det så gott som obefintligt, det ligger på ca 0,5g per 100g. Fiskpinnar i sin tur innehåller ca 9g fett. Proteininnehållet skiljer sig det också, om än något mindre än de andra makronutrienterna. I 100g fiskpinnar hittar vi ca 12,3g protein, medan 100g torsk består av 18g protein.

• Dock är skillnaderna i mikronutrienter (vitaminer, mineraler) inte fullt lika stor som skillnaderna i makronutrienter (protein, fett, kolhydrater).
• Både torsk och fiskpinnar ligger relativt lågt i vitamin- och mineralinnehåll.
• Torsken är som mest rik på vitamin B12 och vitamin D, där vi får i oss ca 36,8% respektive 56,4% av vårt dagliga behov per 100g.

I fiskpinnar är innehållet får B12 ungefär detsamma, medan innehållet av vitamin D sjunker till ca 6.6% av vårt dagliga behov per 100g. Bacon vs. Kalkonbacon Om du gillar bacon, men vill kunna hålla nere lite på kalorierna och då framförallt fettet, varför inte testa kalkonbacon? I just detta inlägg väljer jag att jämföra specifikt ingelsta kalkonbacon.100g bacon innehåller en hel del fett, hela 33g, medan kalkonbacon bara innehåller 6g.

Som ni kanske vet så är fett väldigt kaloritätt, vilket gör att vanligt bacon innehåller ca 344 kcal/100g. Då har ni kanske redan listat ut att kalkonbacon är betydligt mer kalorisnålt, med sina 130 kcal/100g. Proteininnehållet skiljer sig något, dock inte lika mycket som fettinnehållet. Bacon består av ca 13,4g protein per 100g, medan kalkonbacon består av ca 17g.

Mängden kolhydrater är så gott som obefintlig i båda livsmedlen. Fullkornspasta vs. Vanlig vit pasta Här råder ofta delade meningar – vad är egentligen bäst? Fullkornspasta eller vanlig vit pasta? Jag låter dig skapa din egen uppfattning utifrån kommande information.

Vi börjar med att se på kalorimängden per 100g, som inte skiljer sig märkbart mycket. Fullkornspasta innehåller ca 345 kcal/100g, och vanlig vit pasta innehåller ca 360 kcal. Även makronutrienterna i de olika livsmedlen är väldigt lika varandra. Fullkornspasta innehåller 11g protein, 1,5g fett och 66,6g kolhydrater per 100g, medan vit pasta innehåller 12,5g protein, 1,2g fett och 71,9g kolhydrater.

Vit pasta är något mer rikt på magnesium med sina 45mg/100g, jämfört med fullkornspasta och dess 30mg/100g. Innehållet av kalium och kalcium är relativt jämnt i de olika livsmedlen, medan fullkornspasta är mer rikt på järn än vad vit pasta är. För dig som vill öka ditt intag av fullkorn och fibrer i kosten, är fullkornspastan mer berikad med dessa än den vita pastan.100g okokt fullkornspasta innehåller ca 6g fibrer per 100g, och vit pasta innehåller 2-3g fibrer.

Men sett till helheten på dessa livsmedel är de väldigt lika varandra! Juice vs. Frukt Mer specifikt: Apelsinjuice och apelsin, hur lika är de varandra? Just kalorimässigt är skillnaderna inte så stora, 100g apelsinjuice innehåller ca 50 kcal medan en apelsin innehåller ca 39 kcal/100g. Innehållet av protein, fett och kolhydrater är också väldigt lika varandra och skiljer sig inte märkbart mycket.

För dig som vill optimera ditt intag av exempelvis C-vitamin skiljer de sig åt litegrann, där 100g apelsin innehåller 52mg medan 100g apelsinjuice innehåller 32mg. Fördelen med att äta frukt framför att dricka juice är att det ger en större mättnadskänsla, och risken att du får i dig för mycket minskar.

1. Om vi däremot ser till en apelsin (ca 125g) jämfört med ett glas apelsinjuice (ca 3dl) är skillnaderna märkbart större.
2. Apelsinen innehåller ca 62 kcal medan apelsinjuicen innehåller 117 kcal, och eftersom apelsinjuicen ger mindre mättnadskänsla ökar risken för att du får i dig mer energi än vad du egentligen behöver.

Två glas apelsinjuice ger dig då ca 234 kcal. Även kolhydratsinnehållet skiljer sig en del, då apelsinen innehåller ca 13g jämfört med apelsinjuicen som innehåller ca 26g per glas. Att ett livsmedel innehåller mer kalorier och mättar sämre än något annat är dock inte alltid negativt, för dig som har svårt att få i dig ditt behov av näring dagligen kan ett glas apelsinjuice vara till mer nytta än till skada.

För dig som vill gå ner i vikt däremot, är apelsinen troligtvis ett bättre alternativ då det mättar bättre till mindre kalorier. Samma sak gäller i exempelvis äpple och äppeljuice, där skillnaderna i kalorier och även mättnad ser likadana ut som för apelsin och apelsinjuice. Utbudet av juicer är stort, och det finns de som innehåller tillsatt socker och de som enbart innehåller socker från frukten, alltså fruktsocker.

Fruktsocker är dock inget som utgör någon hälsofara om det, precis som med vilket livsmedel som helst, konsumeras i en rimlig mängd. Gränsen för vad som brukar sägas är en maxgräns för intag av fruktsocker per dag ligger på ca 40g, det motsvarar närmare ett kilo äpplen exempelvis.

1. Så det du ska vara vaksam på om du är på jakt efter juice är det tillsatta sockret.
2. Mvh, Ellen Nielsen Ps.
3. Under IntensiveKost populära butiksvandring går vi igenom alla butikshyllor och pratar om skillnaderna mellan de olika produkterna och vad vi ska kolla efter när vi väljer produkter och livsmedel.

Del 1 av Kalorier vs. kalorier hittar ni här: : Kalorier vs. kalorier del 2 — Utbildning – Licensierad Kostrådgivare på Distans

Vilken fullkornspasta är bäst?

Nyckelhålsmärkt

Vilken pasta är 100% fullkorn?

100 % fullkorn med samma smak och textur som övrig pasta från Barilla. Gjord av 100 % fullkornsmjöl. Vår fullkornspasta erbjuder samma goda smak och ‘al dente’ textur som du kan förvänta dig från Barilla.

Är Fullkorns pasta nyttigt?

2. Är fullkornspasta nyttigare än vanlig vit pasta? – Ja! Fullkornspasta innehåller mer näring, som fibrer och mineraler, än den vanliga vita pastan av vete.

Är det okej att äta pasta varje dag?

Publicerat: 07 juli av Sierra De Goldsmith Taggar: dieter hälsa kolhydrater näringslära Kolhydrater pekas ofta ut som boven i dramat gällande vår tids epidemi av övervikt och fetma. Ligger det någon sanning bakom det påståendet eller är det bara en myt? Skribent: Sierra de Goldsmith Jag befinner mig även denna vecka i Italien där den kolhydratsrika rätten pasta är en central del av matkulturen och något som jag redan hunnit äta min beskärda del av (och jag är inte klar på långa vägar!).

• Det kändes därför relevant att skriva en bloggpost om hur jag ser på just kolhydrater i relation till hälsa och kroppsvikt.
• Vad är kolhydrater? Enkelt förklarat så är kolhydrater ett samlingsnamn för olika sockerarter, stärkelse och kostfiber.
• Det är ett av våra energigivande näringsämnen där 1 g ger dig 4 kcal, precis lika mycket som protein och knappt hälften så energirikt som fett (9 kcal/g).

Pasta, ris, potatis och bröd är exempel på livsmedel som innehåller mycket kolhydrater. Observera att detta inte innebär att pasta, ris och potatis är kolhydrater, en vanlig missuppfattning. Det finns även en hög andel kolhydrater i läsk, chips, godis och bakverk, ofta tillsammans med mättat fett.

Dessa livsmedel är extra aptitliga, innehåller ytterst lite näring och är svåra att äta “lagom” av. Det är därför mer relevant att titta på vilka livsmedel man äter än hur mycket kolhydrater man får i sig. Kvalitet och inte bara kvantitet, helt enkelt. Kolhydrater och blodsockret Kolhydrater bryts ner med start redan i munnen av ett enzym som kallas amylas och fortsätter sedan ner i mag- & tarmkanalen där det spjälkas till dess minsta beståndsdelar, som glukos.

När vi absorberar dessa små molekyler från tarmen höjs halten av glukos i blodet. Hur snabbt blodsockret höjs efter att du ätit kolhydrater beror blad annat på storleken på måltiden, fiberhalten och om det även fanns fett eller någon syra i maten. Oavsett maten innehåll hålls vårt blodsocker välreglerat om vi är metabolt friska med hjälp av, bland annat, hormonet insulin som slussar in överskottet av glukos till cellerna där det omvandlas till energi.

1. Även andra homeostatiska mekanismer är verksamma för att hålla vårt blodsocker optimalt.
2. Det innebär att det i realitet är mycket ovanligt att ha ett för lågt blodsocker, om man inte har en insulinbehandlad diabetes.
3. Däremot kan det upplevas som om blodsockret är för lågt och vi är alla olika känsliga för dessa blodsockersvängar inom normalspannet.

Men summan av kardemumman är att du inte behöver vara särskilt orolig för dessa “svängar” då de sker inom ett hälsosamt normalspann. Du som är frisk klarar dig flera dagar utan mat och du kan äta en riktigt stor påse socker utan att blodsockret slår i “botten/taket”.

1. Övervikt är multifaktoriellt Kolhydrater och kolhydratrika livsmedel som pasta används just nu av många som förklaringsmodell till varför vi har ett så utbrett bekymmer med övervikt i västvärlden.
2. Det finns otaliga hypoteser om varför det skulle förhålla sig så, exempelvis att insulinpåslaget som sker i samband med intag av kolhydrater skulle lagra in fett och göra oss tjocka.

Den förklaringsmodellen saknar vetenskapligt stöd och har tvärt om dementerats flertal gånger. En annan är att glukosstegringen i blodet gör oss sugna på att äta mer. Där verkar det istället vara så att aptit, hunger och sug är otroligt komplext och beroende av en mängd andra variabler förutom just blodsockret.

1. Exempelvis påverkar kvalitén på livsmedlet större roll än exakt fördelning av kolhydrater, fett och protein.
2. Det är skillnad att äta en stor andel potatis, fullkornspasta och surdegsbröd än godis, glass och chips.
3. Sanningen är att övervikt är ett komplext fenomen som inte beror på ett enskilt ämne eller livsmedel.

Sanningen är att övervikt är ett komplext fenomen som inte beror på ett enskilt ämne eller livsmedel. Kolhydrater bidrar med energi, precis som protein och fett och det är vid ett överskott av energi som vi lagrar på oss nettot i form av (främst) fettmassa.

För att förstå övervikt behöver vi gå in på beteendevetenskapens område. Vad som gjorde att person X gick upp i vikt kanske inte är samma sak som gjorde att Y gjorde det? På samma vis finns inte en universallösning till problemet övervikt, utan man måste se till individens förutsättningar. Noceboeffekter Alla har hört talas om placebo, men vet du vad nocebo är? Det innebär att när du förväntar dig att något ska få dig att må dåligt/bli sjuk så blir du det.

Jag tror att många som upplever sig som känsliga för socker, kolhydrater gluten osv, osv, i stor utsträckning mår dåligt just för att de förväntar sig det. Vad tror du? Fokusera på beteende Är pasta en “trigger” för dig som gör att du överrätter eller måste äta en gigantisk portion innan du känner dig nöjd? Ja, då kanske pasta inte är bra för dig.

Men äter du en lagom mängd pasta som del av en komplett måltid tillsammans med en laxbit, kyckling eller tofu samt generöst med grönsaker och sallad kan det vara ett riktigt bra livsmedel! Det är idag ett betydligt större bekymmer att vi äter stora mängder glass, godis, bakverk, läsk och alkohol än att vi äter pasta.

Att inte se skogen för alla träd Det är helheten som avgör hälsan. Det är idag ett betydligt större bekymmer att vi äter stora mängder glass, godis, bakverk, läsk och alkohol än att vi äter pasta. Se till att äta bra mat med betoning på hela livsmedel, fullkorn och vegetabilier för det mesta och rör på dig regelbundet.

• Håller du dig till en lagom mängd för dig, finns även utrymme för matprodukter som inte är riktigt lika näringsrika.
• Pasta befinner sig i ett mellanland, där det i rätt kontext kan utgöra en hälsosam del i kosten men samtidigt är ett processat livsmedel som för många är ruggigt aptitligt.
• För vissa är just pasta ett livsmedel som man lätt överäter av, men för andra fungerar det alldeles utmärkt att äta pasta som en del av en hälsosam och varierande kost.

Så, ät med måtta, men njut i överflöd. /Sierra de Goldsmith, leg. Dietist Läs mer: http://tranastyrka.se/lchf-vs-vetenskap/ http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/kolhydrater/

Vilken mat ger mest gaser i magen?

Bra mat vid gaser i magen

1. Du är här:

Innehållet gäller Skåne Det är helt normalt att ha gaser i magen och tarmarna. Det har alla mer eller mindre. Gasen består av luft man sväljer och gaser bildas också i tjocktarmen av bakterier.

• Tugga maten väl, ät långsamt och tugga med stängd mun.
• Undvik kolsyrade drycker.
• Undvik att tugga tuggummi.
• Undvik sötningsmedel i exempelvis sockerfritt godis, tuggummi och halstabletter.
• Var sparsam med gasbildande livsmedel som exempelvis lök, kål, torkade bönor, ärtor och linser.
• Skala gurka, päron och äpple.
• Tillagade grönsaker är ofta snällare för magen än råa.
• Tillagning av torkade baljväxter: häll alltid bort blötläggningsvattnet och koka i nytt vatten. Byt gärna vatten igen efter cirka 10 minuters koktid. Koka baljväxterna riktigt mjuka.

Gaser följer med ut när du tömmer tarmen. Försök därför sköta magen dagligen. Motion kan också lindra besvären. Jenny Johansson, 1177.se, Region Skåne Lotta Woxberg Lindsjö, kommunikatör, Region Skåne Ewa-Marie Johannesson, chef för dietistverksamheten Primärvården Skåne, Region Skåne : Bra mat vid gaser i magen

Är havregrynsgröt fullkorn?

Havren är en av våra mest älskade sädeslag och har odlats i Norden sedan 1700-talet. Ibland glömmer vi bort vilken fantastisk råvara havren är. Sanningen är att havre är en riktigt supermat och vi kommer förklara varför här nedan. Därför kallar vi den AXA-havre! Havre är 100% fullkorn Havregryn är havre i sin renaste form.

1. Havret skalas, värmebehandlas (för att enzymer som förstör havren ska inaktiveras) och plattas sedan till ett gryn.
2. Vill man ha gryn som snabbare ska kunna kokas till gröt klipps grynen i mindre bitar och vill man ha gryn med mer fibrer tillsätts vanligt vetekli (skalet från vete).
3. Havre är alltså 100 % fullkorn! Med det menas att hela havrekärnan finns med utan att någon del tagits bort.

Ytterst på kärnan sitter skalet (som ju är fibrer) och innanför detta är det proppat med viktiga vitaminer, mineraler, antioxidanter och biologiskt aktiva ämnen som gör gott för kroppen. Till exempel har studier visat att det finns ett samband mellan ett högt intag av fullkornsprodukter och ett friskt hjärta! En portion gröt – så mycket näring En portion havregryn (kokt på 1 dl havregryn) ger 23 gram kolhydrater (varav hela 4 gram är fibrer), 5 gram protein och 3 gram fett.

1. Såväl kolhydraterna som proteinet och fettet är av toppkvalitet! Förutom detta får du i dig mängder av fibrer, vitaminer och mineraler.
2. Havre som kolestrolsänkare Havre innehåller en löslig, gelbildande fiber som heter betaglukan och den har flera fina effekter på hälsan! På ett helt naturligt kan den sänka ett förhöjt kolesterolvärde, vilket är positivt för hjärtat.

När betaglukanerna passerar tarmen tar de med sig gallsalter som försvinner ut med avföringen. Levern måste då bilda nya gallsalter och för att göra detta måste kolesterol tas från blodet (eftersom kolesterol är en byggsten i gallsalterna), vilket gör att kolesterolhalten i blodet minskar.

1. Tänk vad lite havre i magen kan göra! För att betaglukan ska ha någon effekt behöver du få i dig 3 gram per dag vilket motsvarar 1,5 dl havregryn.
2. Betaglukan är också bra för ditt blodsocker då de bryts ner långsamt och ger en jämn och fin blodsockerhöjning.
3. Havre som proteinkälla Vegetabiliska proteinkällor är normalt sett inte fullvärdiga då de inte innehåller tillräcklig mängd av de livsnödvändiga aminosyrorna.

Men inom de vegetabiliska källorna är skillnaden stor och havregryn ligger i den absoluta toppen tillsammans med t ex sojabönor. Det räcker med några matskedar mjölk till en portion havregryn för att hela portionens protein ska bli fullvärdigt och du kan tillgodoräkna dig varje gram protein både från grynen och mjölken.

Dessutom är havregryn en otroligt billig proteinkälla. Om vi jämför hur mycket det kostar att få i sig 10 gram protein från olika källor ser listan ut som följer Havregryn (11 kr per kg) – 0,83 kr Kidneybönor (40 kr per kg) – 1,83 kr Mjölk (8 kr per liter) – 2,30 kr Ägg (2 kr styck) – 2,80 kr Nötkött (70 kr per kg) – 3,66 kr En portion havregrynsgröt med mjölk eller varför inte en smoothie gjord på havregryn och mjölk blir alltså protein av absolut högsta kvalité till ett oslagbart pris.

Här hittar du recept på smoothies! Gröt och mättnad För dig som vill hålla vikten är gröt ett bra alternativ på frukostbordet. Som du ser mättar gröt klart mer än andra frukostalternativ när man tittar på mättnad i förhållande till energiinnehållet. Eur J Clin Nutr 1995 Sep;49(9):675-90. A satiety index of common foods. Tillhör du dem som trots det överlägsna mättnadsvärdet inte tycker att du står dig särskilt länge på en tallrik gröt? Orsaken är troligen är det låga energiinnehållet. Men det finns en lösning! Pimpa gröten med lite frön, nötter, torkad frukt eller ät ett kokt ägg till så håller du dig mätt längre.

Hur mycket kolhydrater innehåller fullkornspasta?

Dessutom är den nyckelhålsmärkt. Näringsvärden (per 100 g)

Kan man äta för mycket fullkorn?

Svar: – Visst finns det mjukt fullkornsbröd. För att ett mjukt bröd ska få benämnas fullkornsbröd ska det innehålla minst 37-39% fullkorn. Ett hårt bröd ska innehålla minst 46-47% fullkorn för att få kallas fullkornsbröd. Men om du vill ha ett mjukt bröd som är bakat endast på fullkornsmjöl ska du läsa innehållsförteckningen.

• Exempel på mjukt bröd bakat på enbart fullkornsmjöl är Fazers Rågkusar och Må Bättre Råg.
• Titta också efter finska bröd som ofta är bakat på enbart fullkornsmjöl och med surdeg.
• Fullkornsprodukter är bra för oss, de bidrar med både vitaminer, mineraler och fiber.
• Det finns vetenskapliga bevis för att människor som äter mycket fullkorn och i övrigt äter hälsosamt löper mindre risk för hjärt- och kärlsjukdom.

Nackdelen med för mycket grova cerealier kan vara att upptaget av mineraler som järn och zink försämras av på grund av dess innehåll av fytater. Även magen kan protestera mot ett allt för högt fiberintag. Vänliga hälsningar Viveca Annons

Är fullkornspasta snabba kolhydrater?

Kolhydrater är ett begrepp som används för livsmedel som innehåller stärkelse, kostfiber eller olika typer av sockerarter. Kolhydrater är vår viktigaste källa till energi. Vissa metoder för att gå ner i vikt (t ex LCHF ) handlar om att dra ner på eller helt utesluta kolhydrater i sin kost.

Om man går på en diet eller tränar kan man behöva ett kosttillskott för att se till att man får i sig de viktigaste vitaminerna och mineralerna, Stärkelse är den vanligaste typen av kolhydrat i vår kost, och finns bland annat i potatis, bröd och pasta. Stärkelse bryts ofta ner snabbt av kroppen vilket gör att glukos snabbt kommer ut i blodet.

Kostfiber finns bland annat i spannmål (grovt bröd), rotfrukter, frukt och bär och baljväxter. Kostfiber är bra för vår mage och tarmbalans eftersom kroppen inte kan bryta ner dem. Fibrerna blir istället till föda för tarmfloran i tjocktarmen. Kostfiber är bra för vår kropp av flera andra orsaker:

De suger upp vatten i tarmen och gör att maten går igenom tarmkanalen snabbare. De är gelbildande och kan bidra till att blodets kolesterol hålls på en låg nivå. De innehåller få kalorier.

I kategorin monosackarider finns glukos (druvsocker) och fruktos (fruktsocker). Glukos är den vanligaste sockerarten i det vi äter. Fruktos finns i alla typer av frukt. När man kontrollerar sitt blodsocker genom ett blodprov kallas det för P-glukos. Till disackariderna hör laktos (mjölksocker), maltos och sackaros.

Laktos finns i alla mjölkprodukter, och om man är överkänslig mot det kallas det för laktosintolerans. Maltos är en kolhydrat som vi sällan får i oss via vår föda, den används dock för att framställa öl. Sackaros består av både glukos och fruktos. Vanligt socker innehåller nästan 100 procent sackaros. GI är ett sätt att mäta hur snabbt kolhydrater från olika livsmedel tas upp i kroppen.

Ett högt GI-värde innebär att livsmedlet gör att blodsockret stiger snabbt, detta gör att man kan behöva äta oftare. Vissa dieter använder GI-värden som måttstock för att värdera hur bra eller dåliga olika livsmedel är. Snabba kolhydrater är de kolhydrater som tas upp snabbt av kroppen, de har alltså ett högt GI-värde.

1. Man hittar snabba kolhydrater i t ex vit pasta, vitt ris, vitt mjöl, potatis, godis och läsk.
2. Om man vill få i sig färre snabba kolhydrater kan man byta ut dem mot bättre alternativ i sin kost.
3. Vit pasta kan t ex ersättas med pasta gjord av quinoa, hampa eller dinkel.
4. Detsamma kan göras med vitt ris, som kan bytas ut mot t ex bovete, linser eller matvete.

Snabba kolhydrater har idag en negativ klang, speciellt hos de som försöker gå ner i vikt. Många dieter, t ex LCHF, går ut på att minimera intaget av kolhydrater. Om man tränar intensivt kan de snabba kolhydraterna dock hjälpa till med återhämtningen efter träningspassen.

Råris/svartris. Fullkornspasta. Grovt bröd med synliga korn. Linser, bönor och baljväxter.

Hur man bör förhålla sig till kolhydrater före och efter träning beror på de resultat man vill uppnå. Det finns också de som äter kolhydrater under träningens gång, ofta handlar det om elitidrottare som tränar extremt hårda eller långa pass. Om man vill prestera maximalt under träning är det klokt att inte vara helt tom på kolhydrater när man sätter igång.

Skaderisken kan också öka. Om man har tomma kolhydratdepåer kan det rekommenderas att ägna sig åt träning med låg skaderisk, som t ex powerwalks. Det bästa är att äta en balanserad kost 2-4 timmar innan träningen, så att man varken är hungrig eller mätt när man påbörjar passet. När man har tränat har man brutit ned sina muskler.

Kolhydrater och proteiner behövs för att de ska kunna byggas upp igen. Ett snabbt tillskott inom en halvtimme, t ex i form av en banan och en proteinrik macka, kan vara en god idé. När man äter LCHF brukar man undvika livsmedel med stärkelse som potatis, pasta, ris och vitt bröd.

Grönsaker (ej rotfrukter) KöttFisk ÄggNaturliga fetter

Senaste uppdatering 2020-04-02

Är fullkorn mer mättande?

Det blir tyvärr ofta fokus på vad maten ska vara “fri från”. Tidningsrubriker talar om vad vi inte ska äta. För hållbara vanor är det mer effektivt att fokusera på det vi kan göra. Så lägg fokus på vad din mat ska vara “full av”. – 26 July KATEGORI: Hälsa, Vitaminer och mineraler Forskningen visar att ohälsosamma matvanor är den näst största riskfaktorn för att drabbas av sjukdom eller dö i förtid. De största riskerna gällande mat handlar om både för mycket av vissa kostfaktorer och för lite av andra. Den faktor som har visat sig ha störst betydelse är ett för lågt intag av fullkorn.

Mer om ohälsosamma matvanor och riskfaktorer kan du hitta på Livsmedelsverkets hemsida. Du har säker hört att fullkorn är bra för hälsan. Matvaneundersökningar visar dock att många har svårt att få i sig tillräckligt av det i praktiken. Vad är egentligen fullkorn? Fullkorn finns i spannmål som exempelvis havre, vete, råg, korn och ris och innebär att hela kornet är med.

Detta ger både mer fibrer, vitaminer och mineraler jämfört med enbart delar av kornet. Exempel på varför fullkorn är så bra:

Fibrer som finns i fullkornsprodukter ger ökad mättnadskänsla och kan också ha en blodtryckssänkande effekt. Studier visar på att intag av fullkorn minskar risken att få vissa sjukdomar, som diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdom. Högt innehåll av järn, magnesium och folat (folsyra) Innehåller växtsteroler som har positiva effekter på kroppens blodfetter.

Vad är skillnaden mellan fibrer och fullkorn? Dessa begrepp hörs ofta och kan lätt blandas ihop. Fullkorn är som nämnt hela korn från spannmål och ger förutom fibrer även olika näringsämnen. Fibrer är en typ av kolhydrater som till skillnad från andra kolhydrater inte tas upp i tunntarmen utan istället i tjocktarmen och påverkar då tarmbakterier, tarmens funktion, matsmältningens hastighet och blodfetter.

Välj bröd med fullkorn Havregryn är 100 % fullkorn. Använd till gröt och müsli men prova också att använda havremjöl eller mixade havregryn som mjöl till pannkakor och som deg till matpaj. Mixa ned några skedar havregryn eller rågflingor i smoothie. Detta ger också mer mättnad. Prova olika matgryner som variation till pasta, ris och potatis. Det finns flera klimatsmarta, svenska alternativ. Ät gärna en del knäckebröd då många sorter innehåller 100% fullkorn. Prova att smula knäckebröd som alternativ till müsli på fil eller yoghurt.

Foto: Emma Martner Lagom är bäst Fullkorn och fibrer mår alla bra av. För dig med liten aptit, högt energibehov eller restriktivt ätande kan en stor mängd fullkorn och fibrer påverka matens energiinnehåll för mycket och göra att du får i dig för lite energi. Det blir tyvärr ofta fokus på vad maten ska vara “fri från”. Tidningsrubriker talar om vad vi inte ska äta. För hållbara vanor är det mer effektivt att fokusera på det vi kan göra. Så lägg fokus på vad din mat ska vara “full av”. Semestertider och för många en sammanhängande ledighet att njuta av och ett ypperligt tillfälle att slappna av ordentligt. Många av oss känner oss mer eller mindre stressade, vid enstaka tillfällen eller i längre perioder. Har du tänkt på hur stress påverkar kropp och knopp på många sätt? Sommar, sol och glass. Självklart hör glass sommaren till. Som vanligt gäller mottot – vi kan äta allt men inte alltid. Vilken är din favoritglass? Låt glass och andra sötsaker inte ersätta vanlig, näringsrik mat men låt det vara en njutningsfull del av en näringsrik kost. Sommar, sol och dagar på stranden eller i naturen. För humör och god stämning – ta med bra bränsle att njuta av! ” Nu ska vi äta. Här finns kex och kakor!” En kommentar jag hörde på stranden nyligen. Och om du tittar dig omkring kan du se att kakor, kex och kanske några ljusa frallor är relativt vanligt.

Sommar är en tid då många vill lägga mindre tid i köket och hellre stanna en timme extra på stranden eller på utflykt. Glass och söt fika blir extra tillgängligt och attraktivt. Självklart kan vi njuta av en del sött då och då. En bra grundregel är dock att inte ersätta mättande och näringsrik mat mot sötsaker, se det i stället som en extra guldkant ibland.

Vid längre utflykter som varar över vanliga tider för lunch och mellanmål behöver detta ersättas till goda, mättande och picknickvänliga alternativ. Rabarber, jordgubbar, blåbär – svenska grödor är i högsäsong just nu. Och visst är paj något av det godaste fika? En klar favorit här hemma. “Men det innehåller ju både socker och fett?!” Ja absolut, men det är inget förbjudet. Det handlar om mängd och frekvens. Maten är med oss hela livet och påverkar vår hälsa. Att äta lagom med energi och att välja mat med mycket näring är nycklar till en hälsosam kost oavsett ålder. I klimakteriet sker förändringar i kroppen som kan påverka vår hälsa. Vad kan du i klimakteriet tänka på gällande matvanor? Sommaren har börjat och midsommar står för dörren. Detta är också en tid då många svenska grödor är som allra bäst. Den nykokta färskpotatisen som smälter i munnen, den solvarma jordgubben, den saftiga tomaten. Vårt land är inte bara fullt av goda smaker – utan det är också källor till massor av näring. Som en god och enkel sås till pasta, att bre på en bit bröd eller som ett tillbehör till en lyxigare måltid. Tycker du liksom jag att pesto är en favorit? Den klassiska peston består av färsk basilika, olivolja, ost och pinjenötter. Men det kan varieras på massor av sätt. Med både billigare ingredienser och med blad som ger helt annan smak. Vilken blir din favorit? Äntligen är det vår på riktigt! Mer sol, mer grönt i naturen och kanske ännu härligare att vara ute. För många kan vår och sommar samtidigt vara en tuff period då det är högsäsong för pollen. Kanske är du en av dem? Kanske märker du också att du kan reagera när du äter vissa livsmedel? En del som har pollenallergi reagerar också på vissa livsmedel, så kallad korsallergi. Vi fortsätter på diskussion gällande vikt men nu ur ett träningsperspektiv. I ett flertal idrotter har vikt och kroppssammansättning stor betydelse för prestation och där vikten ofta kan hamna i fokus. Att äta en bra lunch ger dig goda förutsättningar för att vara pigg och koncentrerad senare under dagen. Här kan du göra det enkelt för dig och spara både tid och pengar på att laga mycket mat på en gång, lägga upp i matlådor och förvara i kyl och frys. I en hälsosam kost så kan vi äta allt, där finns inga förbud och pekpinnar. Du kan alltså njuta av en god kaka eller sötsak ibland utan problem, men låt det inte ersätta den näringsrika maten. Socker är inget farligt men däremot ger sockerrika livsmedel mycket energi men lite näring. Nytt år, nya möjligheter. Januari och det är en högsäsong för dieter, råd för “quick-fix” och superlivsmedel. Nyårslöften, som många gånger är orealistiska eller ogenomtänkta, ska nu förverkligas. Detta kan lätt leda till negativ press, stress, känsla av besvikelse och sänkt självförtroende vid misslyckande. Höstmörkret är här. Då är det läge att sätta ljuset på vitamin D, solens vitamin. Under sommarhalvåret är solljuset vår viktigaste källa till D-vitamin då det bildas i huden när den träffas av solens strålar. Detta räcker dock inte under det mörkare halvåret och då behöver vi fokusera på tillräckligt intag från maten vi äter. Att äta i säsong är bra på många sätt, exempelvis för klimat, smak och plånbok. Ett sådant exempel är kål som under höst och vinter har sin högsäsong här i Sverige. Det finns mängder av olika sorter som vitkål, grönkål, rödkål, svartkål, brysselkål, blomkål, spetskål. Intag av vitamin B12 eller Kobalamin som det också heter är något vissa grupper kan behöva ha extra koll på. Brist är relativt vanligt för specifika grupper. Vitaminet behövs för att bilda röda blodkroppar, för cellernas ämnesomsättning och för nervsystemets funktion. Just nu är det färgglad skördefest på de svenska åkrarna, jordbruken och i trädgårdsland. Rotfrukter som morötter, betor, palsternacka, jordärtskocka och rotselleri är redo att ätas och har sin storhetstid nu och de närmsta månaderna. Att äta säsongsanpassat har stora vinster för smak, miljö och plånbok. Skräpmat, snabbmat, fast food. Lyxrätt på restaurang eller egenlagad lördagsmiddag. Ofta sorteras mat och maträtter in i olika fack. Vi människor vill förenkla vår verklighet och därför blir många saker lätt svart eller vitt. Oavsett tillfälle kan ju det här ändå innebära samma typ av maträtt. Vi tar hamburgaren som exempel. Sommar, ljusare och längre dagar och varmare temperaturer. Visst vill vi vara ute mer? Kanske känns det lättare att få till rörelse. Det är något vi alla mår bra av men vad vi tycker om och vilka förutsättningar vi har kan variera så hitta ditt sätt! Mat är ju mer än bara näring. Det är också mycket smaker, glädje och livskvalitet, hela livet. Det är en grundsten för att hålla oss friska och i bra form, klara av olika påfrestningar och förebygga sjukdom. Kroppens behov av energi och näring påverkas av livets olika skeden. Sommartider och förhoppningsvis väntar många varma och soliga dagar. Då kan det vara extra gott med fler kalla måltider som kan ätas hemma eller enkelt tas med till badplatsen, skogen eller parken. Vad är det för något som kan varieras i det oändliga gällande innehåll, grönsaker, kolhydratkällor, val av protein och smak? Jag pratar givetvis om sallad. Sommartider och färskpotatistider. Finns det något godare till sommarens middagar? Nykokta till grillmåltiden eller till matjessillen. Kokta och kalla till goda potatissallader. Visst vattnas det i munnen? Men potatis, det är väl DÅLIGT?? Potatisen har under lång tid varit en av våra viktigaste basvaror men har på senare år fått utstå en del dåliga rykten. Vardagsmaten. Pusslet. Diskussionerna vid matbordet. Kamp om specifika livsmedel eller utmaningar för att hitta mat alla vid bordet gillar. För oss alla är det viktigt med bra mat och mat är ju mer än bara näring. Matglädje. Men så står man där med stress och ska laga middag och helst ska det gå snabbt. Vår- och sommarvärme och jag ser fler löpare ute. Visst är det härligt? Troligen gör vädret att många vill träna mer utomhus och att löpning är en sådan enkel träningsform att få till i sin vardag. Oavsett träningsform eller träningsnivå har maten en central roll. Aktiva dagar, intensiva dagar, utflykter – det finns många tillfällen där bra mellanmål är en nyckel. Sommartid är vi mer ute och det kräver såklart goda matsäckar! En riktig guldgruva till bra mellanmål är väl mogna, bruna bananer. Dessa som kanske ofta slängs för att de inte är gula och fina. Jag älskar frukost. Dagens första måltid. Att äta frukost ger en bra start på dagen och är en del av en bra helhet Grönsaker och fisk är bra livsmedel som många mår bra av att äta mer av då de innehåller mycket näring. Här är en praktisk och god vardagsmiddag som hjälper dig att nå båda de målen. När ugnen jobbar blir det dessutom tid över till annat. Kött och potatis. Köttfärssås och spaghetti. Korv stroganoff. Klassiska rätter som serveras ofta i de svenska hemmen. Det är lätt att hamna i samma rutiner när vardagen rullar på i rask takt. Det finns ingen rätt vi måste utesluta, men vi behöver ställa om och tänka nytt. Påsktider och det äts mer ägg än någon gång annars. Under påskveckan fördubblas äggkonsumtionen. I sin praktiska förpackning har ägget inte bara sin plats på påskbordet utan är smidigt att ta med som mellanmål eller ha i matsäcken. När vi pratar mat så kommer vi in på energi. Energiförbrukning, energibehov och matens energiinnehåll. För visst har du hört allt prat om kalorier? Kilokalorier (Kcal) eller kilojoule är den enhet som används vid redovisning av energiinnehåll i olika livsmedel och i dagligt tal används kalorier.

På livsmedelsförpackningar finns innehållsförteckning och näringsvärden och dessa anges i per 100 gram av livsmedlet. Hur mycket energi vi får i oss från maten beror dels på portionsstorlekar dels på matens energitäthet. Begreppet energitäthet är alltså just energi per 100 gram i ett livsmedel. Desto mer energi – desto högre energitäthet.

Därför kan samma portionsstorlek av olika livsmedel ge väldigt olika mängd energi. Ett annat begrepp är näringstäthet – matens näringsinnehåll per 100 gram. Bröd. Smörgås. Macka. För många är detta återkommande inslag i den dagliga maten. På senare år har det dock infunnit sig en rädsla för kolhydrater i allmänhet och bröd i synnerhet. Mer om det en annan gång, idag fokuserar vi på mackan – hur ska man tänka? Nytt år, nya möjligheter, nyårslöftenHögsäsongen för fokus på tränings- och matvanor är därmed inledd. Samtidigt som januari verkar vara svenskarnas “fattigaste månad” efter hög konsumtion runt högtiderna i december. Och är det något jag ofta får höra i mitt arbete som dietist är “att det är dyrt att äta nyttigt”. Årets mörkaste månad är förbi. Rapporter visar på betydligt färre soltimmar än vanligt i november. Har det ens blivit ljust vissa dagar? Än har vi ett tag kvar på den mörka årstiden men snart vänder det. Nu i december kan vi ju dessutom frossa i juleljus. Semestertider och sköna, lediga dagar. Och kanske vill du inte lägga massor av tid i köket, speciellt om det är varmt ute. Bra sommarmat är enkel, hälsosam och god mat som du enkelt fixar för en lunch på verandan eller en middag efter en dag på stranden. Kanske är det också många munnar att mätta? Här kommer några enkla tips! Sommarkvällar och det luktar grillat både här och därKanske är det en av definitionerna på sommarmat? Det finns massor av godsaker att lägga på grillen. Min favorit är nog ändå grillspett, som går att variera i det oändliga och lätt att få in en del grönt i måltiden. Zucchini, aubergine, svamp, hel majs och paprika är grönsaker som passar bra att grilla. Groddar och skott. Krispigt grönt att lägga på mackan, i en wraps, i sallader eller i woken. Fulla av näring och smak. Groddning gör att näringen i fröna blir mer lättillgänglig för kroppen att ta upp. Och visste du att det är väldigt enkelt att göra själv hemma? Det kan göras hemma på diskbänken, året om. Det finns mer än en bra frukost. Yoghurt och müsli, havregrynsgröt, smörgåsar, flingor Men hur är det egentligen med flingor? Är det ett bra val till frukost och mellanmål eller bara en sockerfälla? Hur ska jag tänka när jag väljer? Kolhydrater är ett viktigt bränsle för kroppen och många kolhydratkällor ger också ett viktigt intag av fibrer, vitaminer och mineraler. Så välj inte bort kolhydrater, välj kolhydrater med bra kvalitet. För dig som har ett lägre energibehov och låg fysisk aktivitet behövs en mindre mängd kolhydrater medan du som är mycket aktiv och tränar flera gånger per vecka har ett högre kolhydratbehov.

Vilken pasta är 100% fullkorn?

100 % fullkorn med samma smak och textur som övrig pasta från Barilla. Gjord av 100 % fullkornsmjöl. Vår fullkornspasta erbjuder samma goda smak och ‘al dente’ textur som du kan förvänta dig från Barilla.

Hur många kalorier är det i fullkornspasta?

Näringsvärden (per 100 g)

Vilken fullkornspasta är bäst?

Nyckelhålsmärkt

Gunborg Antonsson