Varför Är Vegetariskt Bättre Än Kött?

Anledningar att äta mer vegetariskt Anledningar att äta mer vegetariskt Here vego! Vegan? Vegetarian? Flexitarian? Allätare? Oavsett vad du är eller vad du kallar dig – det finns all anledning att äta mer vego! För miljön Ökad biologisk mångfald, minskade utsläpp av klimatgaser och minskad användning av bekämpningsmedel – det är resultatet av minskad köttkonsumtion.

Tips! Ät mindre men miljömässigt bättre kött, välj mer protein från växtriket och släng inte kött. Då gör du en hjälteinsats för planeten. För djuren Många väljer vego av etiska skäl. Tips! Om du vill äta kött ibland och månar om djuren, välj svenskt kött från naturbetande djur, gärna ekologiskt. För den egna hälsan Av hälsoskäl bör vi, enligt Livsmedelsverket, äta högst 500 gram rött kött och charkuteriprodukter i veckan.

När du minskar på köttet, välj gärna mat som linser, bönor, ärtor, rotfrukter och mörkgröna bladgrönsaker. De ger bra näring och bra protein. För plånboken Vegetariska råvaror som linser, bönor, ärter och rotfrukter är i regel mycket billigare än kött och fisk.

De har också en längre hållbarhet, vilket gör att svinnet blir mindre. Vegetarisk mat får helt enkelt tummen upp av plånboken. Tips! I stället för att tänka kött och potatis, tänk potatis och kött. Låt alltså vego dominera på tallriken och komplettera med animaliskt protein. Källa: En del av informationen är hämtad från, som ges ut av Världsnaturfonden WWF.

Vegofeber! Se recept med falafelbollar, grönsaksbullar, sojakorv och sojafärs. Glykemiskt Index Hur reagerar kroppen på mat med högt respektive lågt GI, Glykemiskt Index. Protein i fokus Vi tipsar om bra vegetariska proteinkällor! Vego! Vegetarian? Då kan du äta mer av detta för att stötta våra bönder.

• Godast just nu! Denna veganska chokladbollsglass får alla andra glassar att smälta i jämförelse.
• Pasta och ris i all ära, men ibland kan det vara gott med alternativ för variation och något nytt! Så varför inte testa zoodles − alltså nudlar av zucchini eller pimpa salladen med knalliga strimlor av svarvade betor? Av mixad blomkål gör du ett nyttigt och snabblagat ris som du lätt sätter smak på.

Inspireras av våra recept på modern råkost! Viktiga livsmedel Här är de livsmedel du bör ha extra koll på för att få i dig viktiga näringsämnen. Inför långdistansloppet! ICA-dietisten Paula Frösell berättar vad kolhydratladdning är och vad du bör tänka på inför ett långdistanslopp.

Varför är det bättre att äta kött än vegetariskt?

Nordiska näringsrekommendationen förespråkar en daglig köttkonsumtion på ca 125 g för att säkerställa att vi får i oss protein och tillräckligt av vissa vitaminer och mineraler. Det går givetvis att äta vegetariskt och veganskt men då behöver man ta tillskott av dessa vitaminer och mineraler.

• Ött innehåller högvärdigt protein som lättare tas upp av kroppen än protein från vegetabilier.
• Proteinet i kött innehåller också samtliga essentiella aminosyror.
• Allt kött innehåller vitamin B12, som icke köttätare måste tillsätta syntetiskt i sin kost.
• Mineralerna zink och järn tas lättare upp av kroppen från kött än från vegetabilier.

När det gäller järn är det den så kallade köttfaktorn som underlättar upptaget. Köttfaktorn är kopplad till muskelprotein och förekommer i kött, fågel, fisk och skaldjur. Här kan du läsa mer utförligt om kött och näring.

Varför kan det vara bra att vara vegetarian?

Det finns flera positiva hälsoeffekter med att äta mindre kött – eller att helt utesluta det. Genom att äta vegetariskt, en kosthållning som huvudsakligen baseras på mat från växtriket, kan man förbättra såväl hälsan som miljön. Vegetarianer löper till exempel mindre risk att drabbas av en rad olika sjukdomar, som högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdom och vissa cancerformer.

Är vegetarisk mat bra för kroppen?

Var noga med zink och selen – För att få tillräckligt med behöver den som äter vegetariskt regelbundet få i sig livsmedel som innehåller mycket zink. Exempel på sådan mat är fullkornsbröd, bönor, linser, ärtor, nötter och frön. Även behöver du vara noga med att få i dig.

Selen finns i till exempel gröna och röda linser och i kikärter. Protein finns i baljväxter, fullkorn, nötter och frön är det som bygger upp kroppens celler. Det brukar gå bra att få i sig tillräckligt med protein enbart genom vegetarisk mat bara man äter mycket baljväxter, fullkornsprodukter, nötter och frön.

Utöver protein innehåller dessa livsmedel många andra viktiga näringsämnen. Bra att äta rapsolja, linfröolja och valnötter Du som inte äter fisk kan få för lite av de nyttiga fettsyrorna med omega 3. Rapsolja, valnötter och linfröolja är bra vegetabiliska källor till omega 3.

1. Däremot är det bra att undvika att äta för mycket ost och feta mjölkprodukter som innehåller mycket mättat fett.
2. Är en viktig källa till energi.
3. Det är bra att välja fullkorn och att äta mycket baljväxter, rotfrukter, grönsaker, frukt och bär eftersom de innehåller mycket fibrer och näring, utöver energi.

Om du äter mycket av sådana kolhydrater håller du dig dessutom mätt längre och får ett stabilare, jämfört med om du äter kolhydrater från raffinerat socker, vitt mjöl och pasta. Du som äter veganskt behöver vara noga med att du får i dig vitamin, och,

• D-vitamin finns naturligt i skogssvamp, men i övrigt främst från fisk och annan mat från djurriket.
• Vitamin B12 saknas helt i mat från växtriket.
• För att få i dig tillräckligt behöver du ta tillskott med vitamin D och B12.
• Om du tar vitaminer i tablettform är det bra att ha koll på den dagliga rekommenderade dosen.

Läs mer om, Ett annat alternativ är att äta tillräckligt med berikade livsmedel. Att berika livsmedel innebär att tillsätta vitaminer eller mineraler i det. Det är vanligt att produkter som ersätter mjölk, som till exempel havredryck och sojadryck, är berikade med extra näringsämnen.

Även vitamin B2 som också kallas behöver du vara noga med att få i dig. Det finns bland annat i baljväxter, gröna bladgrönsaker och fullkornsprodukter. På Livsmedelsverket finns fler råd om att äta vegansk mat, och, Du kan också ta reda på vad en viss mat har för näringsinnehåll genom att söka i, Där kan du till exempel jämföra näringsinnehållet mellan olika råvaror, eller skapa egna tabeller som du även kan spara ner eller skriva ut om du vill.

Emma Holmér, 1177.se, nationella redaktionen Åsa Brugård Konde, nutritionist, Avdelningen för hållbara matvanor, Livsmedelsverket, Uppsala Jenny Hallström, 1177.se, nationella redaktionen Du behöver få i dig olika näringsämnen varje dag för att kroppen ska må bra.

1. Dessa näringsämnen är kolhydrater, fett, proteiner, vitaminer och mineraler.
2. Genom att äta varierat får du i dig det du behöver.
3. Hälsosamma matvanor kan bidra till att minska risken för att du ska få hjärt-kärlsjukdomar, övervikt, typ 2-diabetes och cancer.
4. Du behöver inte förändra dina matvanor helt och hållet i ett enda steg.

Kom ihåg att varje liten förändring kan göra stor skillnad. : Att äta vegetariskt

Varför ska vi inte äta vegetarisk mat?

Publicerat fredag 18 mars 2016 kl 06.00 Fler människor i Sverige kan drabbas av njurproblem och benskörhet om allt fler går över till mer vegetarisk kost. Orsaken är den giftiga tungmetallen kadmium. Mer vegetarisk kost är bra för folkhälsan. Men det finns också nackdelar med mer frukt och grönt.

Idag är vegetarianer en riskgrupp för att få i sig ohälsosamma mängder kadmium. En annan riskgrupp är kvinnor eftersom kroppen tar upp mer kadmium från maten om man har järnbrist. En orsak är att mat odlas på jordbruksmark med naturligt höga halter av den giftiga tungmetallen kadmium. Följderna kan bli benskörhet och skador på njurarna.

Ett par hundra tusen svenskar beräknas idag få i sig så mycket kadmium via vegetabilier att de riskerar att drabbas av den här typen av negativa hälsoeffekter, enligt Livsmedelsverket. – Därför måste samhället se till att halterna sjunker i våra grödor, säger Marie Vahter som är professor i miljömedicin på Karolinska institutet.

• Under många år har insatser gjorts för att minska vår exponering för kadmium.
• Det finns exempelvis mindre mängder kadmium i handelsgödsel, mindre användning av kadmiumbatterier och minskade utsläpp av kadmium från industrin.
• Trots det minskar inte den här gifiga tungmetallen i livsmedlen i Sverige.
• Trots alla insatser som gjorts verkar det inte som att vi har sänkt människornas exponering.

Så det måste nog till att sänka halterna i den mat vi äter. Jag tror det är det allra viktigaste, säger Marie Vahter. Ett skäl till att kadmium i maten inte sjunker är att vissa jordbruksområden har naturligt höga kadmiumhalter i jorden. Det mest effektiva sättet att minska mängden kadmium i maten kan vara att sluta odla livsmedel på bland annat delar av Österlen i Skåne, delar av Östergötland och delar av Jämtland.

Är det dyrare att vara vegan?

Vill man äta veganmat gäller det att kolla priser noga. Kilopriset på vissa bön- och havreprodukter är lika högt som på rostbiff och växtmjölken är flerfaldigt dyrare än vanlig komjölk. Efterfrågan på veganmat växer däremot hela tiden och så gör också utbudet säger köpmännen.

Det har säkert i alla tider varit dyrare att följa specialdieter, det vet alla gluten- och laktosintoleranta. Blir något dessutom trendigt brukar priserna sällan gå ner, trots större efterfrågan. Baljhavre är ett exempel på veganmat som många andra än veganer springer benen av sig för att få tag på. Kilopriset för detta halvfabrikat är över 15 euro och det är nog ett ganska häftigt pris på vatten, havre och lite ärt- och bönprotein.

Ett annat halvfabrikat är bondbönan som påminner om baljhavre och alltså liknar färdigstekt köttfärs. Kilopriset är också här kring 15 euro. Fördelen med både baljhavren och bondbönsfärsen är att de är inhemska uppfinningar och tillverkas i Finland. Vill man äta billigare veganmat gäller det alltså att kolla priser noga och överväga att börja blötlägga torkade bönor kvällen innan de ska ätas.

• Precis som i all annan matlagning blir det billigast om man gör allt från grunden.
• Snabbmat kostar.
• Jag har varit på en butiksrunda i Ekenäs i Västnyland för att kolla både priser men också utbud.
• Mataffärerna i Ekenäs är inte några megastora hypermarketar längs livligt trafikerade riksvägar, men de är ändå större än kvarters- och bybutikerna.

Det är lite tokigt jo, att specialvaror kostar mera Vid hyllan som är fylld av ganska många olika sorters växtmjölk står marketchef Mika Gabrielsson och radar upp tetraförpackningar i olika färger och med olika växtinnehåll. Där finns många utländska varumärken, men också inhemska alternativ. Bildtext Mika Gabrielsson snyggar till raderna med växtmjölk. Bild: Yle/ Tiina Grönroos veganism,Ekenäs,mika gabrielsson,mataffär,växtmjölk – Det är lite tokigt jo, att specialvaror kostar mera, säger Mika Gabrielsson. Men jag tror att priset sjunker efterhand som produktionen ökar.

Hur mycket styrs av mjölkindustrin, hur mycket pressar de ner priserna på vanlig mjölk? – Det vågar jag inte säga, jag sitter inte med där priserna görs upp, men det är klart att konkurrensen är hård, svarar Mika Gabrielsson. Det som Mika Gabrielsson har kunnat bestämma om är hur specialvaror läggs fram i den matbutik han förestår.

Till exempel glutenfria torrvaror och veganprodukter finns på egna hyllor på kortsidorna av de långa butikshyllorna. – Det här är inget som är centralstyrt, vårt gäng här har beslutat att vi prövar det här sättet. Dessutom är de vegetariska varorna i färdigmatsdisken markerade med grönt, säger Mika Gabrielsson.

• Mika Gabrielsson säger att sortimentet av vegetariska och veganprodukter ökar hela tiden, likaså efterfrågan.
• Allt fler frågar efter veganmat.
• I februari får vi trettio nya produkter till butiken, av dem är nio vegetariska, säger Mika Gabrielsson.
• Är de också vegan? – Så långt har jag inte ännu kollat svarar Mika Gabrielsson, som däremot berättar att han och andra i butikspersonalen brukar provsmaka nya produkter.

– Jag hinner inte smaka på allt själv, men vi brukar kommentera och ha lite åsikter om det som var och en av oss har prövat på. Kunderna är pålästa och vet vad de vill ha I en annan mataffär plockar Carolina Kallström upp färdigmat. Hon ansvarar dessutom för påläggen och det förpackade köttet i affären.

• Nog får jag frågor om veganmat, säger Carolina Kallström.
• Underna är pålästa och vet vad de vill ha, men de hittar inte alltid vad de söker och det är då de kommer fram till mig och frågar.
• Veganvarorna finns utspridda i butiken och kan ibland vara svåra att hitta.
• Om varan saknas brukar butiken ofta beställa den, säger Carolina Kallström.

Carolina Kallström ansvarar också för butikens facebooksida. Där har hon just lagt upp information om nya, gröna produkter, men om de är vegan eller vegetariska är hon inte helt säker på. – Men i frysdisken vet jag att vi har sex olika biffliknande varor som är 100 procent vego. Bildtext Carolina Kallström plockar upp varor och svarar på kunders frågor om mat. Bild: Yle/ Tiina Grönroos veganism,carolina kallström,matbutik,varututbud,veganism Carolina Kallström säger att baljhavren är en produkt som säljer slut nästan med en gång.

1. Här skulle leveranserna kunna vara större.
2. Men så finns det produkter som inte har lika bra åtgång, där bäst före datum hinner passera.
3. Vi har ett pålägg med grönpeppar och soja, men vi har inte tagit bort det från vårt sortiment eftersom det är ganska nytt.
4. Vi testar oss fram ännu, det tar ibland tid för konsumenterna att hitta nyheter.

Själv medger Carolina Kallström att hon inte är speciellt insatt i veganmat. Jag gör ett test och ber henne erbjuda en färdigrätt som går snabbt att värma i mikrovågsugnen och som är vegan. – Hmm, här finns några grönsakssoppor, de borde väl gå? På den här står det att den innehåller kokosmjölk och det borde väl passa, eller hur säger Carolina Kallström först med en viss tvekan men när hon ser mitt solvargsgrin så börjar också hon skratta.

Varför mer vegetariskt och mindre kött?

Kött, klimat och miljö – dina val påverkar! Den stora delen av matens klimatpåverkan kommer från köttet. Genom att äta betydligt mindre kött och välja mycket ekologiskt minskar matens klimatpåverkan och ökar naturens möjlighet att klara av klimatförändringarna. Läget för vår planet är akut, men vi kan fortfarande bromsa utvecklingen.

1. Du behövs i det arbetet! Bli medlem från 30 kr/månad.
2. Idag äter vi svenskar alldeles för mycket kött.
3. Det är varken hälsosamt eller miljömässigt hållbart.
4. Vi måste äta mer vegetarisk och vegansk mat för att bidra till en bättre miljö, bland annat eftersom köttproduktionen orsakar stora utsläpp av växthusgaser.

Köttets klimataspekter handlar om mer än utsläppet av växthusgaser. Att föda upp djur kräver mer resurser, till exempel mer mark, än att odla spannmål, baljväxter, grönsaker eller frukt. Men det är inte djuren i sig som är problemet, utan hur många, på vilket sätt och var de föds upp.

1. En stor del av den spannmål som odlas, både svensk och importerad, blir till djurfoder.
2. Det är ett enormt resursslöseri.
3. I dagens oekologiska jordbruk tillförs dessutom energikrävande konstgödsel som framställs med hjälp av fossil energi,
4. Det bidrar till en betydande klimatpåverkan och är i längden inte hållbart.

Men det finns också fördelar med djurproduktion, Djur som betar i hagmarker, som får och nöt, är viktiga för den biologiska mångfalden. Ekologisk produktion gör naturen mindre sårbar och bättre rustad för klimatförändringar. I det hållbara jordbruket kan näring till växter tillföras från stallgödsel från djuren, eller genom odling av kvävefixerande grödor som till exempel klöver.

Hur mycket bättre är vegetarisk mat för miljön?

Vegoguiden vägleder – Med ett trafikljussystem guidar Vegoguiden dig bland vegetabilierna, för visst kan det finnas hållbarhetsutmaningar även med det växtbaserade vi lägger på tallriken. Ambitionen med Vegoguiden är att ge mer kunskap – och gärna ge underlag för bra frågor till butiken, restaurangen eller familjen – för att öka inspirationen till mer hållbara matval för vår planet.

• För att klara att leva inom planetens gränser så behöver vi äta betydligt mer vego, och mycket mindre mängd kött än vad vi gör idag.
• Vår konsumtion av kött, mjölk och ägg står för 70 % av matens totala klimatutsläpp.
• Vegetariska proteinkällor är ett mycket mer effektivt sätt att föda befolkningen eftersom avsevärt mindre markyta behövs samt att de ger mindre klimatgasutsläpp än animalier.

Det bevarar också den biologiska mångfalden i områden där värdefulla marker ofta skövlas för att odla soja som går till djurfoder. Det är också viktigt att poängtera att allt kött inte är dåligt, exempelvis bidrar naturbetesdjuren till att hålla artrika marker öppna som är otroligt viktigt för Sveriges biologiska mångfald.

Läs mer i Köttguiden, Men mängden kött måste minska, och mycket av köttet vi äter måste fasas ut. Mindre och bättre kött – tillsammans med mer och bättre vego! Det går dock inte att jämföra allt vego med allt kött. Det är inte relevant att fundera över om det blir en miljövinst av att byta ut biffen mot avokado, eller kyckling mot ris, eftersom de har helt olika roller på tallriken och inte är utbytbara delar av en kost.

Baljväxter, spannmål, grova grönsaker som kål och rotfrukter är mycket bra val för planeten! Det toppar hållbarhetsligan eftersom de generellt inte kräver mycket mark att odla och har mycket låg klimatpåverkan. Det finns ännu fler fördelar med dessa som vi inte bedömer i Vegoguiden: de kan enkelt lagras vilket gör att det inte blir så mycket svinn.

De är också fiberrika om man väljer fullkornsvarianterna av spannmålen. KRAV och EU-ekologiskt är alltid bra att välja. Många tror att transporterna av mat är det viktigaste, men generellt sett står transporter för en liten del av matens klimatpåverkan. Merparten av klimatpåverkan sker i själva produktionen.

Men för produkter som redan från början har en ganska låg klimatpåverkan, som de flesta vegetabilier, står transporterna för en större del av produktens klimatpåverkan än för produkter som har en högre klimatpåverkan. Det kan också vara värt att tänka på att den transport som har störst betydelse faktiskt är konsumentens egna resor till och från butiken, så att gå eller cykla till butiken kan göra skillnad! Samtidigt spelar givetvis transporterna av det vi äter roll.

Men det är inte alldeles enkelt att veta vad som är bäst. Att något är producerat nära behöver inte alltid betyda att klimatpåverkan från transporterna är lägre, det beror på vad transporten består i. Att ofta frakta ett litet parti av någonting några få mil med en gammal bil kan ge ganska höga utsläpp i relation till långa transporter där stora partier fraktas samtidigt och drivmedlet är bättre.

Det är också mycket svårt att få tillgång till data vad gäller utsläpp från olika produkters transporter. I Vegoguiden räknas transporterna genom en övergripande schablon. Givetvis kan utsläppen skilja sig mycket åt beroende på drivmedel, kylsystem och så vidare.

Flygtransporter kan dock antas vara mycket mer belastande än andra transporter. Klimatpåverkan från flyg är betydande då transporten släpper ut oerhört mycket mer koldioxid än transporter via väg och sjöfart som är det vanligaste för våra livsmedel. I Vegoguidens bedömningar har klimatpåverkan från flyg räknats med i de fall råvarorna flygs in från de vanligaste importländerna större delen av året.

I många andra fall av frukt och grönt så sker flygtransporter några veckor om året. Detta är svårt att veta eftersom ingen information ges ut till konsument. Ett tips är att fråga i din butik för att visa att du inte vill köpa flygimporterat! Svaret är inte helt enkelt.

Mjölk från kor påverkar klimatet mer än växtbaserade drycker, men samtidigt kan mjölkkor bidra positivt till den biologiska mångfalden i vår närmiljö eftersom de betar, och kvigor och stutar håller de viktiga naturbetesmarkerna öppna. Komjölk har också ett relativt lågt klimatavtryck uttryckt per proteininnehåll.

Om man väljer komjölk, är det bästa valet svensk ekologisk mjölk där inga syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel använts och/eller svensk mjölk med höga krav på djurvälfärd. I dag finns en uppsjö av olika växtbaserade drycker som alternativ till komjölk.

Klimatpåverkan är lägre för de växtbaserade än för komjölk om man jämför mängden dryck. För att se hur olika växtbaserade alternativ står sig mot varandra kan du i Vegoguiden jämföra de olika råvarorna (exempelvis havre, soja, mandlar och kokos). Eftersom alla växtbaserade drycker innehåller en stor mängd vatten så blir dock påverkan generellt låg per liter.

Viktigt att veta är att det är olika mängd råvara i olika typer av produkter som är alternativ till mjölk och grädde. I vissa är det 10% råvara och i andra bara 4%. Det påverkar självfallet dryckens miljöpåverkan uttryckt i liter. Tänk också på att transporten också påverkar miljön, och om drycken är producerad på andra sidan jorden så är det i princip vatten som fraktas hela vägen hit.

• Med andra ord är det bäst att välja en dryck som är producerad i Sverige, och av en råvara som har låg påverkan på miljön.
• Både att koka hemma och att köpa konserverade bönor är riktigt bra val! Allra bäst är att koka hemma då klimatpåverkan från konservering och transport är omkring fyra gånger högre jämfört med att koka hemma (men klimatpåverkan är fortfarande väldigt låg).

Främst beror skillnaden på att bönorna inte konserveras i Sverige utan oftast i Italien där elproduktionen ger betydligt mer utsläpp av klimatgaser än i Sverige eftersom de inte har lika mycket förnybar el. Faktum är att inte ens svenska konserverade bönor konserveras i Sverige utan åker utomlands för att konserveras.

Även transporten påverkar här eftersom kokta bönor tar mycket mer plats än torkade – det går alltså inte att frakta lika många bönor åt gången när de fraktas färdigkokta. Summa summarum: om bönorna istället hade konserverats i Sverige skulle det nästan inte vara någon skillnad mellan hemmakokade och konserverade bönor.

Sojabönan, liksom andra bönor, har generellt väldigt låg klimatpåverkan och är resurssmarta. Samtidigt har bönan blivit ökänd för att orsaka stora problem i främst Sydamerika där mycket artrika savanner och skogar skövlas för att ge plats åt odlingsmark för sojabönor.

Men det är inte en ökad sojakonsumtion bland vegetarianer som drivit på denna utveckling – snarare tvärtom. Anledningen är den ökande köttkonsumtionen i världen – djuren behöver foder och det tvingar fram nya odlingar. De senaste 50 åren har den globala produktionen av soja ökat enormt och ökningen av sojaarealen förväntas fortsätta.

Det finns stora ekonomiska intressen i bra, ny odlingsmark. Det är alltså inte sojabönan i sig som är problemet, utan den höga konsumtionen av kött och andra animalier i världen. Sojabönor odlas inte bara i Sydamerika utan också i USA, Europa, Kanada och Kina.

I vissa delar av USA bidrar sojaodling till uppodling av artrika gräsmarker, vilket påverkar den biologiska mångfalden. I Europa, Kanada och Kina odlas sojabönor oftast på gammal jordbruksmark. Sojabönor från dessa områden används ofta till livsmedel som människan äter direkt som tofu, tempeh och sojakött.

Det viktigaste du kan göra för att inte stötta ohållbar sojaproduktion är att undvika kött som har fötts upp på sojabönor från plantage som tidigare var värdefull och artrik mark. Kolla i WWF Köttguiden för mer vägledning. Båda är bra val! KRAV och EU-ekologiskt visar att inget konstgödsel eller syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel har använts i odlingen och i ekologisk odling är den biologiska mångfalden större.

• Svenska vegetabilier har fördelen att de ofta har lägre klimatpåverkan än många importerade råvaror och dessutom har Sverige en striktare lagstiftning kring kemiska bekämpningsmedel än de flesta andra länder.
• Bäst är om du kan välja att köpa svenskt KRAV-odlat eller EU-ekologiskt.
• Då får du vinsten av en bättre produktion för såväl klimatet som den biologiska mångfalden.

Man kan inte automatiskt säga att svenskt producerat är hållbart, det beror på hur produkten produceras. Det finns fortfarande utmaningar med till exempel bekämpningsmedel i svenska vattendrag, förlust av arter i odlingslandskapet. Det sagt så har svenska produkter ofta, men inte alltid, lägre klimatpåverkan än många importerade och dessutom har Sverige striktare lagstiftning kring bekämpningsmedel än de flesta andra länder.

Det är inte alltid svenska produkter får en bättre färgbedömning i Vegoguiden och det handlar ofta om hur gränsvärdena för kriterierna är satta, men i text kan man finna denna information, liksom i SLUs underlagsrapport, Frysta grönsaker och bär är ett utmärkt sätt att tillgodogöra sig sommarens näringsämnen på under vinter och vår.

I Vegoguiden bedömer vi inte frysta produkter för sig, men i en hållbar kost finns det många exempel där frysta produkter står sig väl och kan ersätta grödor som påverkar mer. Gröna ärtor istället för avokado i guacamole, frysta blåbär i frukostyoghurten eller ett par broccolibuketter till middagen är några.

Produkter som vanligen fraktas med flyg som färska gör det för att de är känsliga och snabbt blir dåliga. För dessa är därför fryst ett bättre alternativ. En annan positiv aspekt med fryst mat är att hållbarheten är lång vilket kan minska det matsvinn som oftare blir av färska grödor. Livsmedelsbutiker byter nu ut köldmedia i kylar och frysar vilket minskar klimatpåverkan av fryst mat.

Bäst är svenska och ekologiska tomater! Både ekologiska tomater och svenska tomater (ekologiska och icke-ekologiska) får grönt ljus i Vegoguiden. Tomater från Spanien och tomater från Nederländerna, som tillsammans med svenska är de mest förekommande i livsmedelsbutikerna, får gult ljus i Vegoguiden.

1. Många livscykelanalyser av klimatpåverkan från tomatodling visar ett relativt högt avtryck vad gäller holländska tomater, det beror på att odlingen ofta sker i uppvärmda växthusen och att elmixen i Nederländerna till stor del baseras på fossil energi.
2. Svenska och spanska tomater har istället ungefär samma klimatavtryck eftersom de i Spanien odlas på friland och i Sverige odlas i växthus som värms upp genom i huvudsak förnybar energi.

Odlingen i Spanien kan dock ha högre påverkan på vattenresurserna.

Borde vi alla bli vegetarianer?

Borde alla vara vegetarianer? (Svenska/Grundskola) – Pluggakuten Det finns för- och nackdelar med detta. Det finns även farliga ämnen i kött. ämnen som djuren måsta få i sig för att inte få några sjukdomar samt att växa snabbt. dessa ämnen ska inte människor få i sig.

1. Det handlar även om näringskedjan.
2. Vi människor är toppkonsument, och äter djur, och dessa djur äter eventuellt växter.
3. Djuren som äter växter får i sig en viss näring, men den största delen av energin går till att djuren ska kunna andas, röra sig, äta osv.
4. Det betyder att vi som äter det djuren, får ju inte i sig den energin som växtätaren fick i sig från början, som gör så att vi behöver äta fler av dessa djur för att bli mätta.

därför är det bra att folk blir vegetarianer. men samtidigt behöver en del människor också äta kött, annars tappar vi den energin. Därför är det bäst att variera maten eller i dagens samhälle, att fler blir vegetarianer, för det är inte heller bra att alla endast äter växter, det skapar obalans i näringskedjan.

Har veganer sämre immunförsvar?

Brist på B12-vitamin kommer smygande – B12-vitamin har betydelse för cellernas energiomsättning, bildandet av röda blodkroppar, immunsystemet, nervsystemet och den mentala balansen. Det finns B12-vitamin i kött, fisk, ägg och mejeriprodukter. Det innebär att vegetarianer och veganer lättare hamnar i underskott.

Bristsymtom, som kommer smygande, kan vara blodbrist och utmattning eller påverka nervsystemet i form av dåligt minne, demens, muskelsvaghet eller nervinflammation. Brist på B12-vitamin kan också skada barnets tillväxt och inlärningsförmåga. Enligt barnläkaren Allan Meldgaard Lund på danska Rigshospitalet finns det ammande barn till vegetarianer och särskilt veganer som får neurologiska problem mot denna bakgrund, och barnen kan även drabbas av kroniska skador.

Även om bakterierna i tjocktarmen kan bilda lite B12-vitamin kan det inte tas upp härifrån, eftersom det kräver proteinet intrinsic factor, som sörjer för upptaget i tunntarmen. Dansk Vegetarisk Forening rekommenderar också att vegetarianer och veganer tar tillskott.

Finns B12 bara i kött?

B12 finns i mat från djurriket – Vitamin B12 tillverkas av mikroorganismer i naturen, äts av djur och finns därför tillgängligt i människors föda. Det finns framför allt i kött och mejeriprodukter. Största mängden finns i kött, lever, fisk, skaldjur, ägg, mjölk och ost.

Hur påverkar vegetarisk mat hälsan?

Vegetarisk mat är bra – även för små barn Vegetarisk mat är i flera avseenden ett hälsosamt alternativ för såväl barn som tonåringar. Detta är en ståndpunkt som delas av bl a Livsmedelsverket och nordamerikanska sammanslutningar av näringsexperter, Vegetarianer äter i allmänhet mycket frukt, grönsaker, fullkornsprodukter, nötter och baljväxter,

Dessa livsmedel ger nyttiga fetter, fiber, antioxidanter, kolesterolsänkande fytosteroler och andra växtämnen som medför att vegetarianer som grupp löper mindre risk för ischemisk hjärtsjukdom, högt blodtryck, stroke, typ 2-diabetes, vissa cancerformer och övervikt, Samtidigt innebär uteslutandet av animalier att man behöver vara extra observant på vissa näringsämnen, i första hand vitamin B 12 men även vitamin D, kalcium, järn, selen, jod, omega 3-fettsyror och proteiner,

Detta gäller inte minst barn, som har ett relativt sett större näringsbehov per kilo kroppsvikt, Föräldrar måste därför vara medvetna om de näringsbrister som kan uppkomma när vissa livsmedel väljs bort och informera sig om hur man går tillväga för att förse barnet med adekvat näring med genomtänkta livsmedelsval och i vissa fall kosttillskott.

Vad är bäst för miljön vegetariskt eller kött?

Vegoguiden vägleder – Med ett trafikljussystem guidar Vegoguiden dig bland vegetabilierna, för visst kan det finnas hållbarhetsutmaningar även med det växtbaserade vi lägger på tallriken. Ambitionen med Vegoguiden är att ge mer kunskap – och gärna ge underlag för bra frågor till butiken, restaurangen eller familjen – för att öka inspirationen till mer hållbara matval för vår planet.

För att klara att leva inom planetens gränser så behöver vi äta betydligt mer vego, och mycket mindre mängd kött än vad vi gör idag. Vår konsumtion av kött, mjölk och ägg står för 70 % av matens totala klimatutsläpp. Vegetariska proteinkällor är ett mycket mer effektivt sätt att föda befolkningen eftersom avsevärt mindre markyta behövs samt att de ger mindre klimatgasutsläpp än animalier.

Det bevarar också den biologiska mångfalden i områden där värdefulla marker ofta skövlas för att odla soja som går till djurfoder. Det är också viktigt att poängtera att allt kött inte är dåligt, exempelvis bidrar naturbetesdjuren till att hålla artrika marker öppna som är otroligt viktigt för Sveriges biologiska mångfald.

• Läs mer i Köttguiden,
• Men mängden kött måste minska, och mycket av köttet vi äter måste fasas ut.
• Mindre och bättre kött – tillsammans med mer och bättre vego! Det går dock inte att jämföra allt vego med allt kött.
• Det är inte relevant att fundera över om det blir en miljövinst av att byta ut biffen mot avokado, eller kyckling mot ris, eftersom de har helt olika roller på tallriken och inte är utbytbara delar av en kost.

Baljväxter, spannmål, grova grönsaker som kål och rotfrukter är mycket bra val för planeten! Det toppar hållbarhetsligan eftersom de generellt inte kräver mycket mark att odla och har mycket låg klimatpåverkan. Det finns ännu fler fördelar med dessa som vi inte bedömer i Vegoguiden: de kan enkelt lagras vilket gör att det inte blir så mycket svinn.

De är också fiberrika om man väljer fullkornsvarianterna av spannmålen. KRAV och EU-ekologiskt är alltid bra att välja. Många tror att transporterna av mat är det viktigaste, men generellt sett står transporter för en liten del av matens klimatpåverkan. Merparten av klimatpåverkan sker i själva produktionen.

Men för produkter som redan från början har en ganska låg klimatpåverkan, som de flesta vegetabilier, står transporterna för en större del av produktens klimatpåverkan än för produkter som har en högre klimatpåverkan. Det kan också vara värt att tänka på att den transport som har störst betydelse faktiskt är konsumentens egna resor till och från butiken, så att gå eller cykla till butiken kan göra skillnad! Samtidigt spelar givetvis transporterna av det vi äter roll.

1. Men det är inte alldeles enkelt att veta vad som är bäst.
2. Att något är producerat nära behöver inte alltid betyda att klimatpåverkan från transporterna är lägre, det beror på vad transporten består i.
3. Att ofta frakta ett litet parti av någonting några få mil med en gammal bil kan ge ganska höga utsläpp i relation till långa transporter där stora partier fraktas samtidigt och drivmedlet är bättre.

Det är också mycket svårt att få tillgång till data vad gäller utsläpp från olika produkters transporter. I Vegoguiden räknas transporterna genom en övergripande schablon. Givetvis kan utsläppen skilja sig mycket åt beroende på drivmedel, kylsystem och så vidare.

• Flygtransporter kan dock antas vara mycket mer belastande än andra transporter.
• Limatpåverkan från flyg är betydande då transporten släpper ut oerhört mycket mer koldioxid än transporter via väg och sjöfart som är det vanligaste för våra livsmedel.
• I Vegoguidens bedömningar har klimatpåverkan från flyg räknats med i de fall råvarorna flygs in från de vanligaste importländerna större delen av året.

I många andra fall av frukt och grönt så sker flygtransporter några veckor om året. Detta är svårt att veta eftersom ingen information ges ut till konsument. Ett tips är att fråga i din butik för att visa att du inte vill köpa flygimporterat! Svaret är inte helt enkelt.

• Mjölk från kor påverkar klimatet mer än växtbaserade drycker, men samtidigt kan mjölkkor bidra positivt till den biologiska mångfalden i vår närmiljö eftersom de betar, och kvigor och stutar håller de viktiga naturbetesmarkerna öppna.
• Omjölk har också ett relativt lågt klimatavtryck uttryckt per proteininnehåll.

Om man väljer komjölk, är det bästa valet svensk ekologisk mjölk där inga syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel använts och/eller svensk mjölk med höga krav på djurvälfärd. I dag finns en uppsjö av olika växtbaserade drycker som alternativ till komjölk.

Klimatpåverkan är lägre för de växtbaserade än för komjölk om man jämför mängden dryck. För att se hur olika växtbaserade alternativ står sig mot varandra kan du i Vegoguiden jämföra de olika råvarorna (exempelvis havre, soja, mandlar och kokos). Eftersom alla växtbaserade drycker innehåller en stor mängd vatten så blir dock påverkan generellt låg per liter.

Viktigt att veta är att det är olika mängd råvara i olika typer av produkter som är alternativ till mjölk och grädde. I vissa är det 10% råvara och i andra bara 4%. Det påverkar självfallet dryckens miljöpåverkan uttryckt i liter. Tänk också på att transporten också påverkar miljön, och om drycken är producerad på andra sidan jorden så är det i princip vatten som fraktas hela vägen hit.

Med andra ord är det bäst att välja en dryck som är producerad i Sverige, och av en råvara som har låg påverkan på miljön. Både att koka hemma och att köpa konserverade bönor är riktigt bra val! Allra bäst är att koka hemma då klimatpåverkan från konservering och transport är omkring fyra gånger högre jämfört med att koka hemma (men klimatpåverkan är fortfarande väldigt låg).

Främst beror skillnaden på att bönorna inte konserveras i Sverige utan oftast i Italien där elproduktionen ger betydligt mer utsläpp av klimatgaser än i Sverige eftersom de inte har lika mycket förnybar el. Faktum är att inte ens svenska konserverade bönor konserveras i Sverige utan åker utomlands för att konserveras.

• Även transporten påverkar här eftersom kokta bönor tar mycket mer plats än torkade – det går alltså inte att frakta lika många bönor åt gången när de fraktas färdigkokta.
• Summa summarum: om bönorna istället hade konserverats i Sverige skulle det nästan inte vara någon skillnad mellan hemmakokade och konserverade bönor.

Sojabönan, liksom andra bönor, har generellt väldigt låg klimatpåverkan och är resurssmarta. Samtidigt har bönan blivit ökänd för att orsaka stora problem i främst Sydamerika där mycket artrika savanner och skogar skövlas för att ge plats åt odlingsmark för sojabönor.

Men det är inte en ökad sojakonsumtion bland vegetarianer som drivit på denna utveckling – snarare tvärtom. Anledningen är den ökande köttkonsumtionen i världen – djuren behöver foder och det tvingar fram nya odlingar. De senaste 50 åren har den globala produktionen av soja ökat enormt och ökningen av sojaarealen förväntas fortsätta.

Det finns stora ekonomiska intressen i bra, ny odlingsmark. Det är alltså inte sojabönan i sig som är problemet, utan den höga konsumtionen av kött och andra animalier i världen. Sojabönor odlas inte bara i Sydamerika utan också i USA, Europa, Kanada och Kina.

I vissa delar av USA bidrar sojaodling till uppodling av artrika gräsmarker, vilket påverkar den biologiska mångfalden. I Europa, Kanada och Kina odlas sojabönor oftast på gammal jordbruksmark. Sojabönor från dessa områden används ofta till livsmedel som människan äter direkt som tofu, tempeh och sojakött.

Det viktigaste du kan göra för att inte stötta ohållbar sojaproduktion är att undvika kött som har fötts upp på sojabönor från plantage som tidigare var värdefull och artrik mark. Kolla i WWF Köttguiden för mer vägledning. Båda är bra val! KRAV och EU-ekologiskt visar att inget konstgödsel eller syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel har använts i odlingen och i ekologisk odling är den biologiska mångfalden större.

Svenska vegetabilier har fördelen att de ofta har lägre klimatpåverkan än många importerade råvaror och dessutom har Sverige en striktare lagstiftning kring kemiska bekämpningsmedel än de flesta andra länder. Bäst är om du kan välja att köpa svenskt KRAV-odlat eller EU-ekologiskt. Då får du vinsten av en bättre produktion för såväl klimatet som den biologiska mångfalden.

Man kan inte automatiskt säga att svenskt producerat är hållbart, det beror på hur produkten produceras. Det finns fortfarande utmaningar med till exempel bekämpningsmedel i svenska vattendrag, förlust av arter i odlingslandskapet. Det sagt så har svenska produkter ofta, men inte alltid, lägre klimatpåverkan än många importerade och dessutom har Sverige striktare lagstiftning kring bekämpningsmedel än de flesta andra länder.

Det är inte alltid svenska produkter får en bättre färgbedömning i Vegoguiden och det handlar ofta om hur gränsvärdena för kriterierna är satta, men i text kan man finna denna information, liksom i SLUs underlagsrapport, Frysta grönsaker och bär är ett utmärkt sätt att tillgodogöra sig sommarens näringsämnen på under vinter och vår.

I Vegoguiden bedömer vi inte frysta produkter för sig, men i en hållbar kost finns det många exempel där frysta produkter står sig väl och kan ersätta grödor som påverkar mer. Gröna ärtor istället för avokado i guacamole, frysta blåbär i frukostyoghurten eller ett par broccolibuketter till middagen är några.

Produkter som vanligen fraktas med flyg som färska gör det för att de är känsliga och snabbt blir dåliga. För dessa är därför fryst ett bättre alternativ. En annan positiv aspekt med fryst mat är att hållbarheten är lång vilket kan minska det matsvinn som oftare blir av färska grödor. Livsmedelsbutiker byter nu ut köldmedia i kylar och frysar vilket minskar klimatpåverkan av fryst mat.

Bäst är svenska och ekologiska tomater! Både ekologiska tomater och svenska tomater (ekologiska och icke-ekologiska) får grönt ljus i Vegoguiden. Tomater från Spanien och tomater från Nederländerna, som tillsammans med svenska är de mest förekommande i livsmedelsbutikerna, får gult ljus i Vegoguiden.

• Många livscykelanalyser av klimatpåverkan från tomatodling visar ett relativt högt avtryck vad gäller holländska tomater, det beror på att odlingen ofta sker i uppvärmda växthusen och att elmixen i Nederländerna till stor del baseras på fossil energi.
• Svenska och spanska tomater har istället ungefär samma klimatavtryck eftersom de i Spanien odlas på friland och i Sverige odlas i växthus som värms upp genom i huvudsak förnybar energi.

Odlingen i Spanien kan dock ha högre påverkan på vattenresurserna.

Är det bättre för hälsa och klimat att äta vegetariskt istället för kött?

KRAV-märkt och ekologiskt – Ekologiskt minskar spridningen av kemikalier och ger djuren större möjligheter att få utlopp för sina naturliga beteenden. En stor del av djurens foder består av gräs och gödseln tas noga tillvara och används i odlingen. I och omkring ett ekologiskt jordbruk finns cirka 30 procent fler växter, fåglar och insekter än vid konventionell odling.

• Ravmärkta produkter bidrar också till utvecklingen av ett klimatanpassat jordbruk eftersom reglerna för produktionen också omfattar minskad klimatpåverkan.
• Det gör naturen mindre sårbar och bättre rustad för klimatförändringar.
• Men trots klimatåtgärder i det ekologiska lantbruket går det inte att undvika alla källor till klimatgaser, som till exempel utsläppen av växthusgaser från kor och får.

Och om djuren lever längre innan slakt kan ekokött till och med ge högre utsläpp av växthusgaser. Det effektivaste sättet att minska matens klimatpåverkan är därför att äta mycket mer vegetarisk och vegansk mat.

Gunborg Antonsson