Vilket Kött Ska Man Inte Äta Rött?
“Små portioner” – Äter du själv rött kött? – Ja, men jag äter relativt små portioner. Mina köttbitar är på runt 70 gram och jag äter inte kött fem dagar i veckan. Processat kött äter hon i princip inte alls. – Jag äter det väldigt, väldigt sällan. Jag köper inte hem det, säger hon.
För hälsan är det bra att dra ner på rött kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt. Risken för tjock- och ändtarmscancer minskar om du äter mindre än 500 gram kött i veckan. Det motsvarar 600–750 gram rått kött. Charkuterivaror, som korv, bacon, kassler, rökt skinka, salami, leverpastej och blodpudding, innehåller mycket salt och mättat fett. Drar du ner på chark minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Kött innehåller många näringsämnen och är en viktig järnkälla, speciellt för barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder. Kött bidrar också med protein. Bra, näringsrika alternativ är exempelvis bönor, kikärter, linser och tofu.
Källa: Livsmedelsverket : Grönt ljus för rött kött
Contents
Vilket kött kan man äta rosa?
Fläskkött | | Fläskkött är gott och förhållandevis billigt kött som ingår i många maträtter. Fläskkött är kött från gris. Köttet är rosa-rött i färgen. Fläskkött bör tillagas tills det är genomstekt med genomskinlig köttsaft om man vill vara på den säkra sidan.
Är köttfärs rött kött?
Med rött kött menas kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt.
Varför ska griskött stekas på mer än nötkött?
Den senaste tiden har det förekommit att recept på carpaccio på griskött har dykt upp. I olika forum har det framhållits att det är säkert att äta otillagat griskött eftersom köttet numera är trikinfritt. Det stämmer att köttet är säkert vad gäller trikiner, men det finns andra risker med att äta otillagat griskött.
Livsmedelverket avråder helt från att äta otillagat griskött. Orsaken till risken med otillagat griskött, är en bakterie som förekommer hos grisar, yersinia eneterocolitica. Grisarna kan ha bakterien i kroppen utan att själva bli sjuka. Därför bör griskött bör serveras tillagat till innertemperatur 70°.
Bra hygien i samband med matlagningen är också viktig, så att bakterier inte förs över till andra livsmedel, till exempel grönsaker, som inte ska värmas upp innan de äts. Till skillnad från många andra bakterier förökar sig yersinia eneterocolitica bra i kylskåpstemperatur och kan även bli ett problem i produkter med längre hållbarhet.
Den tål djupfrysning och kan överleva i frysta livsmedel under längre tid. Små barn upp till fyra års ålder är särskilt känsliga för matförgiftning på grund av yersinia enterocolitica. Symtomen hos barn är oftast feber och diarréer som varar i ungefär två till tre veckor. Hos vuxna varierar symtomen mera.
Det kan vara diarréer, kräkningar och magont men också halsont, feber, huvudvärk och ledinflammation. Hos framför allt vuxna kan följdsjukdomar i form av ledsmärtor (reaktiv artrit) eller knölros förekomma. Ledsmärtan kan bestå i över ett år. Denna komplikation är mycket ovanlig och drabbar främst personer med en specifik antigenuppsättning.
Är korv rött kött?
Flera studier de senaste åren har pekat ut sambandet mellan konsumtion av rött kött, och i synnerhet charkprodukter, och en ökad risk att drabbas av framförallt tjocktarmscancer. Efter att 22 experter på WHO:s cancerforskningsorganisation, IARC, har granskat 800 studier slår man nu fast att det finns “tillräckliga” bevis för att charkprodukter är cancerframkallande är.
- De får därmed den högsta klassen (klass 1), vilket innebär starkast möjliga bevisade samband.
- Enligt forskarna innebär varje 50 grams-portion om dagen att risken att drabbas av tjocktarmscancer ökar med 18 procent.
- För rött kött är bevisen för ett samband begränsade och det får därför Klass 2A, vilket innebär att det är “troligen cancerframkallande”.
– För en individ är riskerna att utveckla tjocktarmscancer till följd av konsumtionen av charkprodukter fortfarande små, men risken ökar med mängden kött som konsumeras, säger Dr Kurt Straif, chef för IARC:s Monographs Programme. Forskarna menar också att det är en viktigt fråga för folkhälsan, eftersom många äter charkprodukter, samt att resultaten ger ytterligare stöd till WHO:s nuvarande rekommendation om att begränsa intaget av kött.
- Samtidigt påpekar de att köttets näringsmässiga fördelar bör vägas mot riskerna.
- För att minska risken för tjock- och ändtarmscancer rekommenderar Livsmedelsverket sedan 2014 att man bör äta högst 500 gram rött kött och charkprodukter i veckan, varav det senare endast bör utgöra en mindre del.
- Denna gräns överskrids dock av 72 procent av de svenska männen och 42 procent av kvinnorna, enligt myndighetens senaste matvaneundersökning.
Exakt vad i köttet eller charkprodukterna som orsakar den ökade cancerrisken är dock inte klarlagt. Några misstänkta ämnen är dock hemjärn (den form av järn som finns i kött), fett, nitrit, nitrosaminer, salt och virus, enligt Livsmedelsverket. – Vi får kika på om det ger oss anledning till att omvärdera våra råd eller ta fram nya eller mer specifika råd, säger Rickard Bjerselius, toxikolog på Livsmedelsverket, till TT.
Rött kött innebär allt kött som kommer från däggdjur, till exempel från kor, gris, får, häst och vilt. Med charkprodukter avses kött som har rökts, behandlats med nitrit eller konserverats på annat sätt. Exempel är korv, bacon, rökt skinka, salami, kassler, leverpastej och blodpudding.
Källa: IARC ocg Livsmedelsverket
Varför får man cancer av rött kött?
Charkuteriprodukter orsakar cancer, slår WHO fast. Detta är första gången som livsmedel listas som cancerframkallande, vid sidan av ämnen som arsenik och rökning. När det gäller övrigt rött kött — det vill säga kött från nöt, gris och lamm — är bevisen inte lika entydiga.
Därför nöjer sig organisationen med formuleringen att dessa livsmedel “troligen orsakar cancer”. Än så länge vet inte forskarna exakt vad som är den ohälsosamma beståndsdelen i rött kött och charkprodukter. Men sammantaget ger de en ökad risk för ändtarms- och tjocktarmscancer. – Man misstänker att det är ett antal faktorer som samverkar i rött kött och, framför allt i charkprodukter, säger Rickard Bjerselius, toxikolog vid Livsmedelsverket, till TT.
Han säger att de största riskfaktorerna i kött och charkprodukter är sådant som är kopplat till järn, fett, heterocykliska aminer, kolesterol, salt, protein, virus samt nitrit och nitrosaminer. – Allt det här finns i charkprodukter och rött kött. Man har inte kunnat peka på vilken eller vilka av dem som skulle vara avgörande för cancerriskökningen, säger Bjerselius.
Enligt honom ger forskningen inget stöd för att vissa charkprodukter skulle vara mer skonsamma än andra; ekologisk eller traditionell produktion spelar ingen roll. Man väntar också på en ny studie som ska komma i den vetenskapliga tidskriften Lancet om rött kött och charkprodukter. – Vi får kika på om det ger oss anledning till att omvärdera våra råd eller ta fram nya eller mer specifika råd, säger Bjerselius.
Sedan flera år rekommenderar den internationella cancerforskningsfonden WCRF att man inte ska äta mer än 500 gram tillagat rött kött i veckan. En kartläggning av Livsmedelsverket utförd 2010—2011 visar dock att vi svenskar, både kvinnor och män, äter betydligt mer rött kött i veckan än så.
Kan nötkött vara lite rött?
Livsmedelsverket har ett allmänt råd till alla konsumenter om att köttfärs ska vara genomstekt. Det beror främst på risken för ehec. Hamburgare görs på nötkött och kan därför innehålla bland annat ehec-bakterier om den inte är tillräckligt genomstekt.
Måste blandfärs vara genomstekt?
Blandfärs går bra att använda till de flesta köttfärsrätter, såsom köttbullar, pannbiff, kåldolmar, köttfärssås etc., men skall då vara genomstekt för att döda ev. skadliga bakterier. Förvaras kallt 0 till +4°C. Bör tillagas malningdagen.
Är skinka rött kött?
Flera studier de senaste åren har pekat ut sambandet mellan konsumtion av rött kött, och i synnerhet charkprodukter, och en ökad risk att drabbas av framförallt tjocktarmscancer. Efter att 22 experter på WHO:s cancerforskningsorganisation, IARC, har granskat 800 studier slår man nu fast att det finns “tillräckliga” bevis för att charkprodukter är cancerframkallande är.
- De får därmed den högsta klassen (klass 1), vilket innebär starkast möjliga bevisade samband.
- Enligt forskarna innebär varje 50 grams-portion om dagen att risken att drabbas av tjocktarmscancer ökar med 18 procent.
- För rött kött är bevisen för ett samband begränsade och det får därför Klass 2A, vilket innebär att det är “troligen cancerframkallande”.
– För en individ är riskerna att utveckla tjocktarmscancer till följd av konsumtionen av charkprodukter fortfarande små, men risken ökar med mängden kött som konsumeras, säger Dr Kurt Straif, chef för IARC:s Monographs Programme. Forskarna menar också att det är en viktigt fråga för folkhälsan, eftersom många äter charkprodukter, samt att resultaten ger ytterligare stöd till WHO:s nuvarande rekommendation om att begränsa intaget av kött.
- Samtidigt påpekar de att köttets näringsmässiga fördelar bör vägas mot riskerna.
- För att minska risken för tjock- och ändtarmscancer rekommenderar Livsmedelsverket sedan 2014 att man bör äta högst 500 gram rött kött och charkprodukter i veckan, varav det senare endast bör utgöra en mindre del.
- Denna gräns överskrids dock av 72 procent av de svenska männen och 42 procent av kvinnorna, enligt myndighetens senaste matvaneundersökning.
Exakt vad i köttet eller charkprodukterna som orsakar den ökade cancerrisken är dock inte klarlagt. Några misstänkta ämnen är dock hemjärn (den form av järn som finns i kött), fett, nitrit, nitrosaminer, salt och virus, enligt Livsmedelsverket. – Vi får kika på om det ger oss anledning till att omvärdera våra råd eller ta fram nya eller mer specifika råd, säger Rickard Bjerselius, toxikolog på Livsmedelsverket, till TT.
Rött kött innebär allt kött som kommer från däggdjur, till exempel från kor, gris, får, häst och vilt. Med charkprodukter avses kött som har rökts, behandlats med nitrit eller konserverats på annat sätt. Exempel är korv, bacon, rökt skinka, salami, kassler, leverpastej och blodpudding.
Källa: IARC ocg Livsmedelsverket