Hur Mycket Kött Per Person I Veckan?

Ät mindre men bättre kött – Idag äter svensken i genomsnitt nästan ett kilo kött i veckan, inklusive kyckling. Många äter betydligt mer, andra mindre och en del av befolkningen äter inte kött alls. Enligt Livsmedelsverkets kostråd bör vi av hälsoskäl äta högst 500 gram tillagat rött kött och charkprodukter – det vill säga nöt, gris, vilt eller lamm – i veckan.500 gram tillagat kött i veckan motsvarar till exempel tre normalstora portioner à 125 gram samt köttpålägg på 2-3 smörgåsar.

• Normalportionen à 125 gram överskrids ofta, både hemma och på restaurang.
• En naturlig följd av att minska köttkonsumtionen är att proteinmängden i kosten blir lägre, men det är inget problem.
• Tvärtom – de flesta av oss äter onödigt mycket protein.
• Det räcker för de flesta med 500 gram kött i veckan för att få i sig de proteiner och andra näringsämnen som vi får genom kött.

När Livsmedelsverket 2014 undersökte konsumtionen av kött såg man att ungefär tre av fyra män och nästan varannan kvinna i Sverige åt mer än så. De senaste åren har dock konsumtionen minskat något och vi äter i större utsträckning kött som är producerat i Sverige.

Under 2018 minskade svenskarnas köttkonsumtion i snitt med 2,2 kilo per person. Det var den lägsta konsumtionen av kött i Sverige på över tio år. Köttkonsumtionen står nu för cirka hälften av de totala utsläppen från maten vi äter i Sverige (läs mer här ). För planetens skull bör du gå ett steg längre.

Om vi ska klara klimatmålen (läs mer här ) så ryms det en mindre mängd kött i kosten ett par gånger i veckan, olika beroende på vilket sorts kött och vilka andra produkter du lägger på tallriken. Men klimatet är inte den enda miljöfrågan, för den biologiska mångfaldens skull bör vi äta kött från betande djur som håller våra viktiga naturbetesmarker öppna.

1. En naturlig följd av att minska köttkonsumtionen är att proteinmängden i kosten blir lägre, men det är inget problem.
2. Tvärtom – de flesta svenskar äter onödigt mycket protein.
3. Det går bra att tillgodose behov av näring och energi med en kost där köttet är en mindre del och en variation av vegetabilier, mycket baljväxter och fullkorn, gärna ekologiska, producerade i Sverige, står för huvuddelen av tallriken.

Film

Hur mycket kött äter en person per vecka?

Konsumtion av tillagat kött – Livsmedelsverkets rikstäckande matvaneundersökning, Riksmaten, genomförs med ungefär tio års mellanrum. Siffrorna baseras på vad enkätdeltagarna har uppgett att de ätit i tillagad form, alltså spetsat på gaffeln. I Riksmaten kan man se skillnader mellan grupper i samhället, till exempel män och kvinnor eller unga och vuxna.

Riksmaten vuxna 2010–2011 (livsmedelsverket.se)

Den senaste matvaneundersökningen för vuxna från 2010–2011 visar en köttkonsumtion för ett genomsnitt av vuxna män och kvinnor på 40,3 kilo per person och år, eller 775 gram per person och vecka. Konsumtionen av kött delas in i tre grupper:

rent kött och inälvor/blod av nöt, gris och lamm – alltså rött kött (475 gram/vecka)korv (150 gram/vecka)matfågel (150 gram/vecka).

Skillnaden mellan kvinnor och män är ganska stor för rött kött och korv medan det inte skiljer i konsumtionen av kyckling mellan män och kvinnor. För kött beräknar Livsmedelsverket också storleken på konsumtionen av rått kött, innan tillagning. Livsmedelsverket bedömer att de som deltagit i undersökningen rapporterar att de äter lite mindre kött än vad de egentligen gör, så kallad underrapportering, och därför lägger de på en viss mängd i uppräkning från tillagad vikt till rå vikt.

1. Vätskeförlust mellan rå vikt och färdig måltid ingår också i uppräkningen.
2. Efter Livsmedelverkets uppräkning till rå vikt hamnar siffran 40,3 kg på 50–55 kg.
3. I de beräkningar som görs på Jordbruksverket antas nivån i rå vikt ligga på 52,5 kg per person och år, alltså talet mittemellan 50 och 55 kg.
4. Den här siffran har egentligen underordnad betydelse i våra resonemang kring köttkonsumtionen, utan det är framför allt vad vi faktiskt äter som är intressant.

Jordbruksverket har utifrån egna beräkningar kommit fram till att en bra tumregel är att den verkliga konsumtionen är lite mindre än hälften av totalkonsumtionen, vilket för 2021 skulle motsvara omkring 37 kg per person. Man bör komma ihåg att konsumtionen av kött varierar mellan olika individer, att våra beräkningar visar ett riksgenomsnitt och att Riksmaten är en enkätundersökning som görs hos ett par tusen konsumenter.

Hur mycket kött ska man beräkna per person?

Konsumtion av nöt-, får-, gris- och fågelkött har ökat – I dagsläget finns inte någon officiell siffra över hur stor den verkliga konsumtionen av kött i Sverige är. Det beror på att de olika källorna redovisar köttkonsumtionen i olika led av livsmedelskedjan.

1. De officiella beräkningar som finns kommer från Jordbruksverket respektive Livsmedelsverket.
2. Indikatorerna på denna sida utgår från Jordbruksverkets siffror.
3. Det som presenteras i diagrammet ovan avser totalkonsumtionen per person.
4. Jordbruksverket publicerar årligen officiell statistik för total- och direktkonsumtionen av kött.

Dessutom gör de inofficiella beräkningar av förbrukningen av kött en gång per kvartal. Förbrukningen motsvarar ungefär totalkonsumtionen. Både förbrukningen och totalkonsumtionen avser slaktad vikt, vilket innebär att även ben, senor och andra delar av djuret som vi inte äter ingår, samt svinn och förluster mellan slakteri och gaffel.

1. Formeln för att beräkna förbrukning och totalkonsumtion är produktion + import – export.
2. En schablon för den slakt som bedöms ske på gårdarna läggs till vid beräkningen av totalkonsumtionen, vilket innebär att den blir något högre än förbrukningen.
3. Direktkonsumtionen av kött visar hur stor mängd kött som konsumenten köper.

Jordbruksverket brukar säga att en bra tumregel är att den verkliga konsumtionen ligger på omkring hälften av förbrukningen, vilket för 2019 skulle motsvara 81,9 kilogram per person/2 = knappt 41 kilogram per person. Livsmedelsverket publicerar ungefär vart tionde år en rikstäckande matvaneundersökning, den så kallade Riksmaten.

Hur mycket kött per person middag?

Räkna om recept till buffé: – I vanliga fall beräknar man 150 gram kött, fisk eller fågel per person. Men på buffé drygar man ut med sallader, paj och bröd, och då räcker 100 gram väl när det gäller kött med ben. Serveras kött utan ben så räcker även 50 gram per portion.

1. Servera kött och kyckling uppskuret i tunna skivor.
2. Det ser trevligt ut och gästerna plockar inte på sig för mycket.
3. Servera maten på mindre fat, och fyll på efterhand.
4. Ställs man inför ett enormt berg av mat tenderar man att ta för mycket.
5. Är du orolig för att maten ska ta slut, satsa då på god och billig “utfyllnad” som är mättande och enkel att frysa in om det blir rester: Enkla ostpajer i engångsformar, små köttfärsspett och bröd är mättande, prisvärt och enkelt att frysa in igen.

Sallad med rostade, avsvalnade rotfrukter som bas kan inte frysas in men är billigt och känns matigare än vanliga grönsallader.

Hur många gram köttfärs per person?

Inköpsmängd per portion, gram

Måste man äta kött varje dag?

2. Men behöver inte vi människor äta kött varje dag för att må bra? – Nej, det finns gott om proteinkällor från växtriket – nötter, bönor, linser och kikärter är alla fulla med både protein och andra nyttigheter. I dag äter vi svenskar i genomsnitt så mycket kött att vi ökar risken för tarmcancer, bröstcancer, diabetes, övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar.

Hur mycket kött per månad?

Det är skillnad på förbrukning och konsumtion – Om vi istället tittar på vad som vi sedan faktiskt äter är det i ett grovt överslag ungefär hälften av vad slaktvikten visar. Under 2019 var konsumtionen, alltså det vi faktiskt har på gaffeln, 28,5 kg/person.

• Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter ca 500 gram i veckan vilket är 26 kg/år.
• Enligt 2019 års siffror är alltså konsumtionen av kött i snitt idag ca 10 procent över kostrekommendationerna.
• Här är det dock stora skillnader mellan olika grupper där framför allt kvinnor ofta äter lite mindre än 500 gram.

» Vill du veta mer om kött och hälsa kan du läsa vidare här!

Hur mycket kött per person miljö?

En av de frågor som väcker flest – och starkast – reaktioner bland våra givare och följare är den om kött. Varför ska vi dra ner på köttet, är det okej att äta svenskt kött och vad händer med våra öppna landskap om alla blir veganer? Nedan besvarar vi dessa frågor plus några till! En kortare version av denna artikel finns också publicerad i Veckans Affärer 1. Människor har ju alltid ätit kött. Hur dåligt kan det egentligen vara? Vi har aldrig varit i närheten av att stoppa i oss de mängder kött och mejeriprodukter som vi (i världens rika länder) gör idag. Den globala köttindustrin står för mellan 14-18 procent av de totala utsläppen av växthusgaser, det är lika mycket som den sammanlagda transportsektorn.

Utöver detta bidrar den industriella köttproduktionen till allvarliga miljöproblem såsom; föroreningar, övergödning och markförstöring. Enligt internationella organ, bland andra FN och WHO, måste den globala köttkonsumtionen minska rejält på grund av den negativa påverkan på miljön och klimatet som dagens produktionsnivå har.

Sverige har förbundit sig till både nationella och internationella miljömål, och för att vi ska ha en chans att uppnå dessa måste vi ställa om samhället på strukturnivå, och där spelar maten vi väljer att lägga på våra tallrikar en stor roll.2. Hur ska vi minska på köttet, då? Är det upp till mig? Det är tillsammans, inte som enskilda individer, som vi skapar förändring på samhällsnivå.

• Vi som privatpersoner kan dra vårt strå till stacken genom att pressa politiker (och i viss mån företag) att fatta beslut som gynnar klimatmålen, där minskning av konsumtion och produktion av kött är en viktig del.
• Sverige har sett en minskning av köttkonsumtionen med några procent sedan 2017.
• Det är en positiv utveckling, men tyvärr långt ifrån tillräckligt.

Utan politiska styrmedel kommer vi inte nå den reducering av kött vi behöver för att rädda klimatet och miljön.3. Okej, men hur mycket måste vi minska på köttätandet, då? Vi måste börja ta matens påverkan på miljö och klimat på större allvar. Därför arbetar vi för en global minskning av köttkonsumtionen med 50% till 2050.

1. Det innebär att länder med högre köttkonsumtion måste minska mer än andra.
2. I Sverige behöver vi exempelvis minska vår köttkonsumtion med 70 procent till 2050, med delmålet 50 procent till 2030.
3. I Sverige äter vi dubbelt så mycket kött som det globala genomsnittet.
4. Det innebär runt 85 kg per person och år, vilket är mer än vad både vår hälsa och vår planet tål.4.

Förstör inte veganerna klimatet då, med all soja som de glufsar i sig? Den soja som går till människomat utgör två procent av den soja som odlas globalt. Det är snarare det ständigt växande kravet på billigt kött som orsakar skövling av regnskog för att ge plats för sojaplantager och betesmark för boskap.

1. Av den odlade sojan går 90 procent som foder till djur inom kött och mejeriindustrin, bland annat till Sverige.
2. I konventionell sojaodling används extremt giftiga bekämpningsmedel vilket i sin tur leder till förorenad luft och förorenat vatten, obrukbar jord och minskad biologisk mångfald.
3. Men det är viktigt att påminna sig om att det inte är sojabönan i sig som är problemet utan snarare den enorma efterfrågan på kött, som kräver en intensiv odling.

Ett kilo nötkött har samma klimatpåverkan och näringsvärde som 10-12 kilo soja.5, Vad händer med alla Sveriges öppna landskap om vi drar ner på köttet? Ungefär hälften av det kött vi äter i Sverige har producerats inom landet. Att välja detta kött kanske kan kännas mer klimatsmart, Men FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorgan visar i en rapport från år 2013 att det svenska köttet bara är marginellt bättre än det importerade köttet (beroende på var det kommer ifrån) Dessutom är det bara en liten del av det svenskproducerade köttet som bidrar till våra artrika öppna landskap.

Det beror på att vi ofta inte låter djuren beta på just dessa platser, utan håller en stor del av djuren i stallar även under sommarmånaderna, samt håller dem på åkrar som inte har förutsättning att bli en av dessa artrika hagmarker.6. Men utsläppen från naturbetesdjur är iallafall koldioxidneutralt! Nja, det stämmer inte riktigt, eftersom kor bildar stora mängder metangas i sitt matsmältningssystem.

När kolet tar omvägen via metan, som är en 34 gånger starkare växthusgas än koldioxid ökar klimatpåverkan jämfört med om kolet hade blivit koldioxid direkt. Kor kan såklart inte släppa ut mer kol än de äter, men klimatpåverkan per kolatom är hela 34 gånger större när kolatomerna ingår i metan istället för koldioxid.7.

1. Men kan vi inte fortsätta dricka ko-mjölk då? Mjölkindustrin är tätt sammankopplad med nötköttsindustrin, och mejeriprodukter från kor är, näst efter nötkött, det sämsta du kan äta ur klimatperspektiv.
2. Olika sorters mejeriprodukter kräver olika mycket resurser i tillverkningen.
3. Tillverkning av ost innebär mellan tio och 15 kilo växthusgas per kilo ost, något som beror på de stora mängderna mjölk som krävs för osttillverkning.8.

Men allt kött är ju inte dåligt? Kyckling är ju klimatsmart? Kyckling har mellan 5 och 10 gånger så hög klimatpåverkan som växtbaserad mat, bland annat på grund av att deras foder till största delen består av importerad soja från brasilien. Exempelvis har FAO kommit fram till att utsläppen från små idisslare, såsom får,är lägre än från kycklingar, då kycklingarna är så många till antalet och äter mat som människor kan äta.9.

Ok, men fisk kan vi väl ändå äta med gott samvete för miljö och klimat? Alltså, tyvärr. Överfiske är ett av våra största problem och 85 procent av haven är antingen utfiskade eller på väg att bli det. Det storskaliga fisket använder sig ofta av destruktiva metoder såsom bottentrålning, som dammsuger havsbotten på liv och som får med sig enorma mängder bifångst; djur som inte var tänkt att fiskas upp och som sedan slängs tillbaka, ofta döda eller svårt skadade.

Fiskodlingarna påverkar omgivande ekosystem både genom avfall som ofta släpps ut direkt i anslutande vatten, vilket bidrar till övergödning. Fiskar i odlingsbassänger drabbas ofta av olika typer av sjukdomar, vilka bekämpas med höga doser antibiotika, ofta i förebyggande syfte.

1. Det är inte ovanligt att fiskar från odlingarna smiter ut i det anslutande öppna havet, vilket orsakar smittspridning, läckage av antibiotika samt spridning av nya genetiska egenskaper som innebär en stor risk för de naturliga bestånden.10.
2. Vad ska vi äta då? Det är enklare att vända på frågan eftersom vad vi bör äta är så mycket mer än vad vi inte bör äta.

Det handlar snarare om vad vi är vana vid att äta och vad vi lärt oss betrakta som bra, näringsrik och god mat. Sanningen är att det finns en hel värld av god, näringsrik och klimatsmart mat. Tyvärr går den största delen av denna direkt som foder till djur.

1. Exempelvis går endast 30 procent av det spannmål som odlas i Sverige idag till människomat, resten blir djurfoder.
2. Inom EU utgör djurfoder hela 93 procent av marknaden för växtproteiner.
3. Ungefär 40 procent av all ätbar mat som odlas globalt går direkt till animalieindustrin som djurfoder istället för till människor.

Detta är ett enormt slöseri med resurser. Som ett exempel har ett kilo nötkött samma klimatpåverkan och näringsvärde som 10-12 kilo soja. Varje kilo nötkött kräver 15 000 liter vatten att framställa, vilket är 14 000 liter mer än vad framställningen av 1 kilo sojabönor kräver,

Greenpeace rapport Less is More FNs jordbruksorgan FAOs rapporter “Livestock’s long shadow” och “Tackling climate change through livestock” SLU:s analys av nyttan med eko logisk FNs klimatpanel IPPCCs rapport om markanvändning IPCCs rapport om olika växthusgasers påverkan på klimatet

Gunborg Antonsson