Vad Händer Om Man Slutar Äta Kött?

Du behöver vara mer noga med vad du äter

– Slutar du äta kött förlorar du en säker källa till vissa näringsämnen och de måste du få i dig på annat sätt. Järn, vitamin D och vitamin B12 är särskilt viktigt att vara noggrann med. Men om du ser till att äta bönor, ägg, nötter, fullkorn och varierat med grönsaker är du på säker mark.

Kan man leva utan att äta kött?

Den nya köttdisken | Forskning & Framsteg Kött är vårt allra mångsidigaste livsmedel. Det går faktiskt att överleva med enbart kött på menyn. Men människan är skapt att vara allätare och mår därför bra av blandad kost. Under en följd av år har svenskarna ökat sin köttkonsumtion.

• Samtidigt finns en annan trend: många människor väljer att avstå från kött helt och hållet, även fisk.
• Under 1990-talet blev det allt vanligare bland främst tonåringar och något äldre ungdomar att övergå till vegetarisk kost.
• Ungefär 5 procent av eleverna på svenska gymnasier väljer vegetarisk mat.
• Flickor är oftare vegetarianer än pojkar.

– Jag tror att trenden håller i sig, förutspår Pia Ristola, hushållslärare och marknadskommunikatör vid branschorganet Svensk Köttinformation. Kosten är kopplad till de starka etiktrender som vi stöter på i många olika sammanhang ute i samhället.

Vad skulle hända om vi skulle sluta äta kött?

Färre sjukdomar – Sjukdomar som cancer, diabetes och vissa hjärt -och kärlsjukdomar skulle minska i och med att personer slutar äta speciellt rött kött. Med “rött kött” menas alltså inte kött som är rött i mitten. Istället menar man kött som kommer från gris, nöt och lamm,

Är det bra att inte äta kött?

Kött, klimat och miljö – dina val påverkar! Den stora delen av matens klimatpåverkan kommer från köttet. Genom att äta betydligt mindre kött och välja mycket ekologiskt minskar matens klimatpåverkan och ökar naturens möjlighet att klara av klimatförändringarna. Läget för vår planet är akut, men vi kan fortfarande bromsa utvecklingen.

Du behövs i det arbetet! Bli medlem från 30 kr/månad. Idag äter vi svenskar alldeles för mycket kött. Det är varken hälsosamt eller miljömässigt hållbart. Vi måste äta mer vegetarisk och vegansk mat för att bidra till en bättre miljö, bland annat eftersom köttproduktionen orsakar stora utsläpp av växthusgaser.

Köttets klimataspekter handlar om mer än utsläppet av växthusgaser. Att föda upp djur kräver mer resurser, till exempel mer mark, än att odla spannmål, baljväxter, grönsaker eller frukt. Men det är inte djuren i sig som är problemet, utan hur många, på vilket sätt och var de föds upp.

1. En stor del av den spannmål som odlas, både svensk och importerad, blir till djurfoder.
2. Det är ett enormt resursslöseri.
3. I dagens oekologiska jordbruk tillförs dessutom energikrävande konstgödsel som framställs med hjälp av fossil energi,
4. Det bidrar till en betydande klimatpåverkan och är i längden inte hållbart.

Men det finns också fördelar med djurproduktion, Djur som betar i hagmarker, som får och nöt, är viktiga för den biologiska mångfalden. Ekologisk produktion gör naturen mindre sårbar och bättre rustad för klimatförändringar. I det hållbara jordbruket kan näring till växter tillföras från stallgödsel från djuren, eller genom odling av kvävefixerande grödor som till exempel klöver.

Varför ska man inte sluta äta kött?

Vad händer med alla djur om vi slutar äta kött, kommer inte massor av arter att dö ut? De flesta djurarter vi håller för livsmedelsproduktion har vilda artfränder, exempelvis vildsvin. Så länge de finns kvar är det inte fråga om hotade arter, även om tamdjuren skulle minska i antal.

1. Djurens Rätt har ingen avsikt att verka för att domesticerade djur ska sluta finnas.
2. Det vi säger är att djur borde ha rättigheter.
3. De borde, precis som vi, ha rätt att leva och rätt att få förutsättningar att göra det så att de mår bra.
4. En slags djurhållning som innebär att djurens behov och intressen verkligen tas hänsyn till och inte kompromissas med, vilket också skulle betyda att de har rätt till sina liv, kan vara gynnsam för både djur och människor.

Om fler och fler väljer veganskt kommer efterfrågan på produkter som kommer från djur minska successivt. Om köttet från djurens kroppar, deras mjölk eller ägg inte genererar intäkter som de gör idag, är det samhället, vi tillsammans, som får betala för att vi ska få de fördelar som finns med att leva i samspel med djur.

Redan idag är stora delar av djurhållningen inom lantbruket subventionerad av samhället på olika sätt. Precis hur en sådan framtid kan se ut, det vet varken vi eller någon annan. Att människor ofta mår bra av att få leva i närheten av djur det vet vi. Liksom att djuren kan utföra så kallade samhällsnyttiga tjänster, som att beta artrika marker och därmed bidra till en biologisk mångfald.

Djuren kan också få fördelar av att leva med människor. Exempelvis i form av en respektfull och ömsesidig kontakt med människor, skydd, en för dem bra levnadsmiljö som möjliggör utlopp för naturligt beteende, tillräckligt med bra mat och rent vatten och veterinärvård vid behov.

• Men har vi djur i vår vård kommer det också uppstå intressekonflikter när det gäller rörelsefrihet och fortplantning, och interaktioner mellan rov- och bytesdjur.
• Många domesticerade djur är helt beroende av människor.
• Ett exempel är får, som har avlats till att ha en så kraftig pälsväxt att de inte klarar sig utan att bli klippta.

I en djurvänlig framtid finns det åtminstone två alternativ vad gäller fårens päls: antingen fortsätter vi klippa alla domesticerade får minst en gång per år, eller så förhindrar vi deras fortplantning så att inga fler får som inte klarar sig utan klippning föds.

Båda alternativen innebär ett visst mått av tvång och maktutövande, även om det är för djurens bästa i längden. Det är inte möjligt, och knappast önskvärt, för människor att helt isolera sig från alla andra djur. Vi påverkar andra djur direkt och indirekt nästan vad vi än gör, och många djur söker upp människor för att det är gynnsamt för dem att leva nära oss.

Vi måste alltså hitta sätt att interagera med andra djur utan att skada dem. : Vad händer med alla djur om vi slutar äta kött, kommer inte massor av arter att dö ut?

Är vegetariskt bättre än kött?

Vegoguiden vägleder – Med ett trafikljussystem guidar Vegoguiden dig bland vegetabilierna, för visst kan det finnas hållbarhetsutmaningar även med det växtbaserade vi lägger på tallriken. Ambitionen med Vegoguiden är att ge mer kunskap – och gärna ge underlag för bra frågor till butiken, restaurangen eller familjen – för att öka inspirationen till mer hållbara matval för vår planet.

1. För att klara att leva inom planetens gränser så behöver vi äta betydligt mer vego, och mycket mindre mängd kött än vad vi gör idag.
2. Vår konsumtion av kött, mjölk och ägg står för 70 % av matens totala klimatutsläpp.
3. Vegetariska proteinkällor är ett mycket mer effektivt sätt att föda befolkningen eftersom avsevärt mindre markyta behövs samt att de ger mindre klimatgasutsläpp än animalier.

Det bevarar också den biologiska mångfalden i områden där värdefulla marker ofta skövlas för att odla soja som går till djurfoder. Det är också viktigt att poängtera att allt kött inte är dåligt, exempelvis bidrar naturbetesdjuren till att hålla artrika marker öppna som är otroligt viktigt för Sveriges biologiska mångfald.

Läs mer i Köttguiden, Men mängden kött måste minska, och mycket av köttet vi äter måste fasas ut. Mindre och bättre kött – tillsammans med mer och bättre vego! Det går dock inte att jämföra allt vego med allt kött. Det är inte relevant att fundera över om det blir en miljövinst av att byta ut biffen mot avokado, eller kyckling mot ris, eftersom de har helt olika roller på tallriken och inte är utbytbara delar av en kost.

Baljväxter, spannmål, grova grönsaker som kål och rotfrukter är mycket bra val för planeten! Det toppar hållbarhetsligan eftersom de generellt inte kräver mycket mark att odla och har mycket låg klimatpåverkan. Det finns ännu fler fördelar med dessa som vi inte bedömer i Vegoguiden: de kan enkelt lagras vilket gör att det inte blir så mycket svinn.

1. De är också fiberrika om man väljer fullkornsvarianterna av spannmålen.
2. RAV och EU-ekologiskt är alltid bra att välja.
3. Många tror att transporterna av mat är det viktigaste, men generellt sett står transporter för en liten del av matens klimatpåverkan.
4. Merparten av klimatpåverkan sker i själva produktionen.

Men för produkter som redan från början har en ganska låg klimatpåverkan, som de flesta vegetabilier, står transporterna för en större del av produktens klimatpåverkan än för produkter som har en högre klimatpåverkan. Det kan också vara värt att tänka på att den transport som har störst betydelse faktiskt är konsumentens egna resor till och från butiken, så att gå eller cykla till butiken kan göra skillnad! Samtidigt spelar givetvis transporterna av det vi äter roll.

• Men det är inte alldeles enkelt att veta vad som är bäst.
• Att något är producerat nära behöver inte alltid betyda att klimatpåverkan från transporterna är lägre, det beror på vad transporten består i.
• Att ofta frakta ett litet parti av någonting några få mil med en gammal bil kan ge ganska höga utsläpp i relation till långa transporter där stora partier fraktas samtidigt och drivmedlet är bättre.

Det är också mycket svårt att få tillgång till data vad gäller utsläpp från olika produkters transporter. I Vegoguiden räknas transporterna genom en övergripande schablon. Givetvis kan utsläppen skilja sig mycket åt beroende på drivmedel, kylsystem och så vidare.

Flygtransporter kan dock antas vara mycket mer belastande än andra transporter. Klimatpåverkan från flyg är betydande då transporten släpper ut oerhört mycket mer koldioxid än transporter via väg och sjöfart som är det vanligaste för våra livsmedel. I Vegoguidens bedömningar har klimatpåverkan från flyg räknats med i de fall råvarorna flygs in från de vanligaste importländerna större delen av året.

I många andra fall av frukt och grönt så sker flygtransporter några veckor om året. Detta är svårt att veta eftersom ingen information ges ut till konsument. Ett tips är att fråga i din butik för att visa att du inte vill köpa flygimporterat! Svaret är inte helt enkelt.

1. Mjölk från kor påverkar klimatet mer än växtbaserade drycker, men samtidigt kan mjölkkor bidra positivt till den biologiska mångfalden i vår närmiljö eftersom de betar, och kvigor och stutar håller de viktiga naturbetesmarkerna öppna.
2. Omjölk har också ett relativt lågt klimatavtryck uttryckt per proteininnehåll.

Om man väljer komjölk, är det bästa valet svensk ekologisk mjölk där inga syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel använts och/eller svensk mjölk med höga krav på djurvälfärd. I dag finns en uppsjö av olika växtbaserade drycker som alternativ till komjölk.

Klimatpåverkan är lägre för de växtbaserade än för komjölk om man jämför mängden dryck. För att se hur olika växtbaserade alternativ står sig mot varandra kan du i Vegoguiden jämföra de olika råvarorna (exempelvis havre, soja, mandlar och kokos). Eftersom alla växtbaserade drycker innehåller en stor mängd vatten så blir dock påverkan generellt låg per liter.

Viktigt att veta är att det är olika mängd råvara i olika typer av produkter som är alternativ till mjölk och grädde. I vissa är det 10% råvara och i andra bara 4%. Det påverkar självfallet dryckens miljöpåverkan uttryckt i liter. Tänk också på att transporten också påverkar miljön, och om drycken är producerad på andra sidan jorden så är det i princip vatten som fraktas hela vägen hit.

Med andra ord är det bäst att välja en dryck som är producerad i Sverige, och av en råvara som har låg påverkan på miljön. Både att koka hemma och att köpa konserverade bönor är riktigt bra val! Allra bäst är att koka hemma då klimatpåverkan från konservering och transport är omkring fyra gånger högre jämfört med att koka hemma (men klimatpåverkan är fortfarande väldigt låg).

Främst beror skillnaden på att bönorna inte konserveras i Sverige utan oftast i Italien där elproduktionen ger betydligt mer utsläpp av klimatgaser än i Sverige eftersom de inte har lika mycket förnybar el. Faktum är att inte ens svenska konserverade bönor konserveras i Sverige utan åker utomlands för att konserveras.

Även transporten påverkar här eftersom kokta bönor tar mycket mer plats än torkade – det går alltså inte att frakta lika många bönor åt gången när de fraktas färdigkokta. Summa summarum: om bönorna istället hade konserverats i Sverige skulle det nästan inte vara någon skillnad mellan hemmakokade och konserverade bönor.

Sojabönan, liksom andra bönor, har generellt väldigt låg klimatpåverkan och är resurssmarta. Samtidigt har bönan blivit ökänd för att orsaka stora problem i främst Sydamerika där mycket artrika savanner och skogar skövlas för att ge plats åt odlingsmark för sojabönor.

Men det är inte en ökad sojakonsumtion bland vegetarianer som drivit på denna utveckling – snarare tvärtom. Anledningen är den ökande köttkonsumtionen i världen – djuren behöver foder och det tvingar fram nya odlingar. De senaste 50 åren har den globala produktionen av soja ökat enormt och ökningen av sojaarealen förväntas fortsätta.

Det finns stora ekonomiska intressen i bra, ny odlingsmark. Det är alltså inte sojabönan i sig som är problemet, utan den höga konsumtionen av kött och andra animalier i världen. Sojabönor odlas inte bara i Sydamerika utan också i USA, Europa, Kanada och Kina.

I vissa delar av USA bidrar sojaodling till uppodling av artrika gräsmarker, vilket påverkar den biologiska mångfalden. I Europa, Kanada och Kina odlas sojabönor oftast på gammal jordbruksmark. Sojabönor från dessa områden används ofta till livsmedel som människan äter direkt som tofu, tempeh och sojakött.

Det viktigaste du kan göra för att inte stötta ohållbar sojaproduktion är att undvika kött som har fötts upp på sojabönor från plantage som tidigare var värdefull och artrik mark. Kolla i WWF Köttguiden för mer vägledning. Båda är bra val! KRAV och EU-ekologiskt visar att inget konstgödsel eller syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel har använts i odlingen och i ekologisk odling är den biologiska mångfalden större.

1. Svenska vegetabilier har fördelen att de ofta har lägre klimatpåverkan än många importerade råvaror och dessutom har Sverige en striktare lagstiftning kring kemiska bekämpningsmedel än de flesta andra länder.
2. Bäst är om du kan välja att köpa svenskt KRAV-odlat eller EU-ekologiskt.
3. Då får du vinsten av en bättre produktion för såväl klimatet som den biologiska mångfalden.

Man kan inte automatiskt säga att svenskt producerat är hållbart, det beror på hur produkten produceras. Det finns fortfarande utmaningar med till exempel bekämpningsmedel i svenska vattendrag, förlust av arter i odlingslandskapet. Det sagt så har svenska produkter ofta, men inte alltid, lägre klimatpåverkan än många importerade och dessutom har Sverige striktare lagstiftning kring bekämpningsmedel än de flesta andra länder.

1. Det är inte alltid svenska produkter får en bättre färgbedömning i Vegoguiden och det handlar ofta om hur gränsvärdena för kriterierna är satta, men i text kan man finna denna information, liksom i SLUs underlagsrapport,
2. Frysta grönsaker och bär är ett utmärkt sätt att tillgodogöra sig sommarens näringsämnen på under vinter och vår.

I Vegoguiden bedömer vi inte frysta produkter för sig, men i en hållbar kost finns det många exempel där frysta produkter står sig väl och kan ersätta grödor som påverkar mer. Gröna ärtor istället för avokado i guacamole, frysta blåbär i frukostyoghurten eller ett par broccolibuketter till middagen är några.

1. Produkter som vanligen fraktas med flyg som färska gör det för att de är känsliga och snabbt blir dåliga.
2. För dessa är därför fryst ett bättre alternativ.
3. En annan positiv aspekt med fryst mat är att hållbarheten är lång vilket kan minska det matsvinn som oftare blir av färska grödor.
4. Livsmedelsbutiker byter nu ut köldmedia i kylar och frysar vilket minskar klimatpåverkan av fryst mat.

Bäst är svenska och ekologiska tomater! Både ekologiska tomater och svenska tomater (ekologiska och icke-ekologiska) får grönt ljus i Vegoguiden. Tomater från Spanien och tomater från Nederländerna, som tillsammans med svenska är de mest förekommande i livsmedelsbutikerna, får gult ljus i Vegoguiden.

• Många livscykelanalyser av klimatpåverkan från tomatodling visar ett relativt högt avtryck vad gäller holländska tomater, det beror på att odlingen ofta sker i uppvärmda växthusen och att elmixen i Nederländerna till stor del baseras på fossil energi.
• Svenska och spanska tomater har istället ungefär samma klimatavtryck eftersom de i Spanien odlas på friland och i Sverige odlas i växthus som värms upp genom i huvudsak förnybar energi.

Odlingen i Spanien kan dock ha högre påverkan på vattenresurserna.

Vad ska man äta istället för kött?

Vad händer om jag varken äter kött eller bönor?

Du är här:

Jag tycker inte om att äta kött, och äter det nästan aldrig. Men, måste man äta bönor och sånt för att få i sig proteiner? Vad händer om man inte gör det, påverkar det hur man växer? Du kan äta annan mat som innehåller protein, till exempel fisk, mjölk och bröd.

Det viktiga är att du äter allsidigt och varierat och inte hoppar över måltider. Du behöver inte äta just bönor eller kött för få i dig proteiner. Protein är viktigt för kroppen och om du får brist på protein så växer du sämre. Men, i Sverige är det ovanligt med proteinbrist om du inte svälter dig själv, som till exempel vid anorexi.

Kött och bönor innehåller däremot andra näringsämnen som du behöver för att må bra. Det viktigaste är järn. Järn behövs för att du ska vara pigg och orka göra saker. Om du inte äter kött eller bönor bör du ersätta det med annan mat som också innehåller järn.

Till exempel ärter, linser, fisk, ägg, gröna bladgrönsaker, torkad frukt, nötter, frön och spannmål av fullkorn. Mjölkprodukter innehåller inget järn alls. Det finns många bra böcker om vegetarisk matlagning om du vill lära dig mer. Du kan också hitta bra recept på internet. Du kan be skolsköterskan, någon på en ungdomsmottagning eller vårdcentral om råd om du tror att du får i dig för lite näring.

Med vänliga hälsningarAnna Karlsson, dietist Artikel Birgitta Nordlander berättar om sitt jobb som dietist på en ungdomsmottagning. Artikel Hitta din närmsta ungdomsmottagning. Artikel Sara Sandin berättar om vad hon gör som skolsköterska på en gymnasieskola.

Hon finns där för dig som elev om du behöver hjälp och stöd. Artikel En vårdcentral är en mottagning som du kan kontakta för allt som handlar om hälsa och sjukdomar. Mottagningen kan kallas olika saker på olika ställen i landet, till exempel hälsocentral, husläkarmottagning eller distriktsläkarmottagning.

: Vad händer om jag varken äter kött eller bönor?

Är kött dyrare än vegetarisk mat?

Anledningar att äta mer vegetariskt Anledningar att äta mer vegetariskt Here vego! Vegan? Vegetarian? Flexitarian? Allätare? Oavsett vad du är eller vad du kallar dig – det finns all anledning att äta mer vego! För miljön Ökad biologisk mångfald, minskade utsläpp av klimatgaser och minskad användning av bekämpningsmedel – det är resultatet av minskad köttkonsumtion.

• Tips! Ät mindre men miljömässigt bättre kött, välj mer protein från växtriket och släng inte kött.
• Då gör du en hjälteinsats för planeten.
• För djuren Många väljer vego av etiska skäl.
• Tips! Om du vill äta kött ibland och månar om djuren, välj svenskt kött från naturbetande djur, gärna ekologiskt.
• För den egna hälsan Av hälsoskäl bör vi, enligt Livsmedelsverket, äta högst 500 gram rött kött och charkuteriprodukter i veckan.

När du minskar på köttet, välj gärna mat som linser, bönor, ärtor, rotfrukter och mörkgröna bladgrönsaker. De ger bra näring och bra protein. För plånboken Vegetariska råvaror som linser, bönor, ärter och rotfrukter är i regel mycket billigare än kött och fisk.

De har också en längre hållbarhet, vilket gör att svinnet blir mindre. Vegetarisk mat får helt enkelt tummen upp av plånboken. Tips! I stället för att tänka kött och potatis, tänk potatis och kött. Låt alltså vego dominera på tallriken och komplettera med animaliskt protein. Källa: En del av informationen är hämtad från, som ges ut av Världsnaturfonden WWF.

Vegofeber! Se recept med falafelbollar, grönsaksbullar, sojakorv och sojafärs. Glykemiskt Index Hur reagerar kroppen på mat med högt respektive lågt GI, Glykemiskt Index. Protein i fokus Vi tipsar om bra vegetariska proteinkällor! Godast just nu! Denna veganska chokladbollsglass får alla andra glassar att smälta i jämförelse.

• Vego! Vegetarian? Då kan du äta mer av detta för att stötta våra bönder.
• Pasta och ris i all ära, men ibland kan det vara gott med alternativ för variation och något nytt! Så varför inte testa zoodles − alltså nudlar av zucchini eller pimpa salladen med knalliga strimlor av svarvade betor? Av mixad blomkål gör du ett nyttigt och snabblagat ris som du lätt sätter smak på.

Inspireras av våra recept på modern råkost! Viktiga livsmedel Här är de livsmedel du bör ha extra koll på för att få i dig viktiga näringsämnen. Inför långdistansloppet! ICA-dietisten Paula Frösell berättar vad kolhydratladdning är och vad du bör tänka på inför ett långdistanslopp.

Borde man äta kött?

Nordiska näringsrekommendationen förespråkar en daglig köttkonsumtion på ca 125 g för att säkerställa att vi får i oss protein och tillräckligt av vissa vitaminer och mineraler. Det går givetvis att äta vegetariskt och veganskt men då behöver man ta tillskott av dessa vitaminer och mineraler.

Kött innehåller högvärdigt protein som lättare tas upp av kroppen än protein från vegetabilier. Proteinet i kött innehåller också samtliga essentiella aminosyror. Allt kött innehåller vitamin B12, som icke köttätare måste tillsätta syntetiskt i sin kost. Mineralerna zink och järn tas lättare upp av kroppen från kött än från vegetabilier.

När det gäller järn är det den så kallade köttfaktorn som underlättar upptaget. Köttfaktorn är kopplad till muskelprotein och förekommer i kött, fågel, fisk och skaldjur. Här kan du läsa mer utförligt om kött och näring.

Vad händer med kroppen när man blir vegan?

10 saker alla som funderar på att bli veganer borde veta! Att börja äta mer veganskt är riktigt inne just nu och allt fler väljer växtbaserat framför de traditionella maträtterna. Men vad händer egentligen i kroppen och sinnet när vi blir veganer? Kolla in vår lista innan du hoppar på mattrenden. Foto: Unsplash 1. Du kan gå ner eller upp i vikt Det kan hända att du går ner i vikt då mycket av proteinkällorna som du äter som vegan innehåller mindre kalorier. Det finns också mindre valmöjligheter om du ska äta vegansk mat och på så sätt blir det också svårare för dig att småäta eller ta en kaka i förbifarten.

• 2. Du kan utveckla cravings
• Eftersom du förändrar din kost kan det också vara så att dina tidigare cravings försvinner och att nya “must-haves” dyker upp.
• 3. Gaser och uppblåst mage

Under de första dagarna som vegan kan du känna dig upplåst och gasig i magen. Detta beror på att din kropp reagerar på det ökade fiberintaget i den veganska kosten.4. Matlagningen kommer förändras Ja, det kanske inte är någon suprise! Men för många är det här den svåraste delen på vägen till att bli vegan.

Många maträtter som du har lagat tidigare kanske inte längre går att göra. Men när du väl har lagat några veganska recept kommer du lära dig.5. Vänner och familj kan inspireras När du är vegan kanske din familj och dina vänner blir mer öppna för att prova vegansk mat. Det blir ju faktiskt enklare att laga samma maträtt till alla runt middagsbordet.

Kanske lyckas du då också inspirera andra!

1. 6. Du kan bli piggare
2. Många känner sig piggare av att äta vegansk kost men det kan också bero på att du äter nyttigare och undviker sötsaker och därav inte får för lågt blodsocker.
3. 7. Din hy kan må bättre

Personer som äter växtbaserat menar att deras hy har blivit bättre och inte längre drabbas av hudproblem på samma sätt som tidigare. Har du provat allt annat för att förbättra din hy? Då kanske vegansk kost är lösningen för dig.8. Hungerkänslan kan vara närvarande När du ändrar din kost till att äta växtbaserat kommer din kropp att reagera.

1. Många veganer känner sig hungrigare än vanligt i början trots att man har planerat matlådor och ätit bra.9.
2. Du kan behöva äta extra vitaminer Det finns mycket vitaminer i vegansk mat, men vitamin B12 kan vara extra svår att få i sig.
3. Prata med en läkare för att se om du har vitaminbrist och behöver något form av tillskott.10.

Det finns inga måsten! Äter du veganskt av hälsoskäl och mår bättre, varför inte fortsätta? Är du ny i den veganska matvärlden kan du bara prova på – allt är upp till dig! Källa: : 10 saker alla som funderar på att bli veganer borde veta!

Är kyckling bättre än kött?

1. Högproteininnehåll – Först och främst är kyckling fylld med proteiner, som är byggstenarna i musklerna. Proteiner består av aminosyror, som också upprätthåller och stärker andra vitala funktioner i kroppen, inklusive celler, ben och nedbrytning av toxikum.

Så sätt bara kycklingsoppa på menyn imorgon! 2. Rik på vitaminer Förutom proteiner är kyckling också rik på vitaminer. Genom att äta kyckling får dina gäster bland annat de viktiga B-vitaminer som stärker immunsystemet, förbättrar nervsystemet och ger, i allmänhet, mer energi i vardagen. Dessutom ger kyckling också ett bra tillskott av vitamin D, vilket är en sällsynt råvara i dessa mörka vintertider, medan vitamin A i kyckling säkerställer en skarp syn.

Kanske bör du övertyga din gäst om att slopa Gran Canaria resan och deras kontaktlinsprenumeration och istället beställa en av dina kycklingmackor? 3. Lågt på fett Kyckling utmärker sig också genom att vara ett magert köttprotein med lågt innehåll av mättat fett jämfört med rött kött som nötkött och fläsk.

Detta bidrar inte bara till en hälsosam vikt, utan är också till fördel för kolesterolvärdet. Så byt ut nötköttet i burgaren till en saftig kycklingfilé och servera den med gott samvete! 4. Mycket mineraler På mineralfronten blir dina gäster också tillgodosedda. Kycklingen är rik på järn, vilket hjälper de röda blodkropparna att ge syre till cellerna, fosfor, vilket bidrar till starka tänder och en hälsosam hjärna och selen som spelar en viktig roll i cellens försvar mot sjukdomar som cancer.5.

Bra för magen Precis som maten vi äter slutar vår lista i matsmältningssystemet. Proteinerna, vitaminerna, mineralerna och det låga innehållet av mättat fett bidrar alla till en frisk mage. Och detta, som du säkert vet, ger välbefinnande. Men kom ihåg att kött inte innehåller dietfibrer, vilket också är viktigt för matsmältningen.

Hur mycket kött behöver en människa?

Ät mindre men bättre kött – Idag äter svensken i genomsnitt nästan ett kilo kött i veckan, inklusive kyckling. Många äter betydligt mer, andra mindre och en del av befolkningen äter inte kött alls. Enligt Livsmedelsverkets kostråd bör vi av hälsoskäl äta högst 500 gram tillagat rött kött och charkprodukter – det vill säga nöt, gris, vilt eller lamm – i veckan.500 gram tillagat kött i veckan motsvarar till exempel tre normalstora portioner à 125 gram samt köttpålägg på 2-3 smörgåsar.

1. Normalportionen à 125 gram överskrids ofta, både hemma och på restaurang.
2. En naturlig följd av att minska köttkonsumtionen är att proteinmängden i kosten blir lägre, men det är inget problem.
3. Tvärtom – de flesta av oss äter onödigt mycket protein.
4. Det räcker för de flesta med 500 gram kött i veckan för att få i sig de proteiner och andra näringsämnen som vi får genom kött.

När Livsmedelsverket 2014 undersökte konsumtionen av kött såg man att ungefär tre av fyra män och nästan varannan kvinna i Sverige åt mer än så. De senaste åren har dock konsumtionen minskat något och vi äter i större utsträckning kött som är producerat i Sverige.

1. Under 2018 minskade svenskarnas köttkonsumtion i snitt med 2,2 kilo per person.
2. Det var den lägsta konsumtionen av kött i Sverige på över tio år.
3. Öttkonsumtionen står nu för cirka hälften av de totala utsläppen från maten vi äter i Sverige (läs mer här ).
4. För planetens skull bör du gå ett steg längre.

Om vi ska klara klimatmålen (läs mer här ) så ryms det en mindre mängd kött i kosten ett par gånger i veckan, olika beroende på vilket sorts kött och vilka andra produkter du lägger på tallriken. Men klimatet är inte den enda miljöfrågan, för den biologiska mångfaldens skull bör vi äta kött från betande djur som håller våra viktiga naturbetesmarker öppna.

En naturlig följd av att minska köttkonsumtionen är att proteinmängden i kosten blir lägre, men det är inget problem. Tvärtom – de flesta svenskar äter onödigt mycket protein. Det går bra att tillgodose behov av näring och energi med en kost där köttet är en mindre del och en variation av vegetabilier, mycket baljväxter och fullkorn, gärna ekologiska, producerade i Sverige, står för huvuddelen av tallriken.

Film

Vilket land i världen äter mest kött?

Var äter man mest kött i världen? En undersökning gjord av FN:s livsmedels- och lantbruksorgan, FAO har nu kommit fram till svaret: USA. Statistiken visar att svenskar med våra 80 kilo per person äter fyra kilo mer kött än genomsnittseuropén per person och år.

Gunborg Antonsson