Varför Är Det Bra Att Äta Mindre Kött?

Den stora delen av matens klimatpåverkan kommer från köttet. Genom att äta betydligt mindre kött och välja mycket ekologiskt minskar matens klimatpåverkan och ökar naturens möjlighet att klara av klimatförändringarna. Publicerad 9 mar, 2021 • Uppdaterad 12 okt, 2022 • 3 min att läsa

Varför ska vi minska på kött?

Varför behövs Köttguiden? – Vad vi äter har betydelse och du som konsument kan göra skillnad. Det livsmedel som i allra störst utsträckning påverkar miljön är köttet och andra animalier. Att äta mer vego, och välja riktigt bra kött när – eller om – du äter det, är alltså något av det viktigaste du kan göra för planeten.

Köttkonsumtionen bidrar globalt till minskad biologisk mångfald, ökade klimatgasutsläpp och ökad användning av bekämpningsmedel. Samtidigt kan kött bidra med viktiga näringsämnen i vår kost och djur som betar på ängar och hagar är viktiga för vår biologiska mångfald i Sverige. Därför är det viktigt att välja rätt.

Genom att äta mindre men miljömässigt bättre kött och välja mer protein från växtriket kan du som konsument bidra till en mer hållbar köttkonsumtion. Köttguiden kom till för att visa att det inte går att fokusera på en miljöfråga i taget, exempelvis klimat eller biologisk mångfald.

Genom att väga ihop fem hållbarhetsaspekter så hjälper vi konsumenter att fatta beslut inom ett område som är rätt så komplicerat. Köttguiden vill underlätta hållbara val av kött och andra animalier. Målet är att ge konsumenter, och de som arbetar med mat, vägledning mellan olika typer av kött och andra proteinkällor på tallriken.

Ett annat viktigt syfte med Köttguiden är att bidra till en ökad diskussion och medvetenhet kring köttets miljöpåverkan. Tillsammans med WWFs andra konsumentguider Fiskguiden och Vegoguiden hjälper Köttguiden dig att äta så hållbart som bara möjligt inom ramen för en planet – One Planet Plate ! Köttguiden utvecklades ursprungligen av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och ingår idag i projektet Eat4Change, vars mål är att inspirera unga och andra konsumenter att göra mer hållbara val av mat.

Hur påverkar kött samhället?

1. Varför pratar ni om köttets miljöpåverkan? Spelar det verkligen någon roll vad folk äter?   – Ja, det gör det. Bland annat för att kött- och mejeriprodukter påverkar klimatet nästan lika mycket som världens alla bilar, bussar, båtar och flygplan tillsammans.2016 stod kött, mejeri och foderproduktion för 13 procent av de totala växthusgasutsläppen, medan transportsektorn stod för 15 procent.

Det beror på flera saker. Kor och får släpper ut stora mängder metan, vilket är en betydligt mer kraftfull växthusgas än koldioxid. Även djurens avföring, gödsel, och produktionen av foder står för stora utsläpp.  Dessutom är majoriteten av världens djuruppfödning väldigt ineffektiv. Djuren matas med kalorier som skulle kunna ge mat till många fler människor om kalorierna inte tog en omväg genom djuren.

Största delen av vår jordbruksmark används till djurfoder. Därför tar en helt växtbaserad kost, enligt en avhandling från Chalmers, bara upp en femtedel så mycket mark jämfört med en svensk genomsnittskost. Men det finns fler miljöaspekter än klimatet att tänka på när vi konsumerar.

Varför är det bra att äta mer vegetariskt?

Anledningar att äta mer vegetariskt Anledningar att äta mer vegetariskt Here vego! Vegan? Vegetarian? Flexitarian? Allätare? Oavsett vad du är eller vad du kallar dig – det finns all anledning att äta mer vego! För miljön Ökad biologisk mångfald, minskade utsläpp av klimatgaser och minskad användning av bekämpningsmedel – det är resultatet av minskad köttkonsumtion.

• Tips! Ät mindre men miljömässigt bättre kött, välj mer protein från växtriket och släng inte kött.
• Då gör du en hjälteinsats för planeten.
• För djuren Många väljer vego av etiska skäl.
• Tips! Om du vill äta kött ibland och månar om djuren, välj svenskt kött från naturbetande djur, gärna ekologiskt.
• För den egna hälsan Av hälsoskäl bör vi, enligt Livsmedelsverket, äta högst 500 gram rött kött och charkuteriprodukter i veckan.

När du minskar på köttet, välj gärna mat som linser, bönor, ärtor, rotfrukter och mörkgröna bladgrönsaker. De ger bra näring och bra protein. För plånboken Vegetariska råvaror som linser, bönor, ärter och rotfrukter är i regel mycket billigare än kött och fisk.

De har också en längre hållbarhet, vilket gör att svinnet blir mindre. Vegetarisk mat får helt enkelt tummen upp av plånboken. Tips! I stället för att tänka kött och potatis, tänk potatis och kött. Låt alltså vego dominera på tallriken och komplettera med animaliskt protein. Källa: En del av informationen är hämtad från, som ges ut av Världsnaturfonden WWF.

Vegofeber! Se recept med falafelbollar, grönsaksbullar, sojakorv och sojafärs. Glykemiskt Index Hur reagerar kroppen på mat med högt respektive lågt GI, Glykemiskt Index. Protein i fokus Vi tipsar om bra vegetariska proteinkällor! Vego! Vegetarian? Då kan du äta mer av detta för att stötta våra bönder.

Godast just nu! Denna veganska chokladbollsglass får alla andra glassar att smälta i jämförelse. Pasta och ris i all ära, men ibland kan det vara gott med alternativ för variation och något nytt! Så varför inte testa zoodles − alltså nudlar av zucchini eller pimpa salladen med knalliga strimlor av svarvade betor? Av mixad blomkål gör du ett nyttigt och snabblagat ris som du lätt sätter smak på.

Inspireras av våra recept på modern råkost! Viktiga livsmedel Här är de livsmedel du bör ha extra koll på för att få i dig viktiga näringsämnen. Inför långdistansloppet! ICA-dietisten Paula Frösell berättar vad kolhydratladdning är och vad du bör tänka på inför ett långdistanslopp.

Är det bra att äta mycket kött?

Är det okej att äta kött? – De allmänna råden från organisationer som Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Världshälsoorganisationen (WHO) och World Cancer Research Fund (WRCF) pekar åt samma håll; vi bör i första hand sträva efter att ha en hälsosam vikt, röra på oss och motionera mer, äta mer grönt, begränsa mängden godis, sötade drycker och andra energitäta livsmedel, samt begränsa mängden rött kött till 500 gram tillagad vikt per vecka.

De svenska kostråden för hälsosamma matvanor rekommenderar max 500 gram rött kött (gris, nöt, lamm, ren och viltkött) i veckan. En mindre del av det kan vara charkuterier, som skinka eller korv. En vanligt missuppfattning gällande rekommendationen om 500 gram rött kött i veckan är att det avser otillagat kött.

Rekommendationen gäller dock för tillagat kött, vilket motsvarar 600–750 gram otillagat kött. Det är alltså den slutliga vikten efter tillagning man pratar om i rekommendationen. Se till att äta mycket mat från växtriket – minst 5 portioner grönsaker, frukt och bär varje dag och rikligt med baljväxter och fullkornsprodukter.

• Låt gärna grönsaker och rotfrukter få en stor plats på tallriken, komplettera med potatis, pasta, bröd eller gryn, och kött, fisk, ägg och baljväxter som bönor, linser och ärtor.
• Då får du en bra måltid med lagom mängd energi och mycket näring och smak.
• Fyll en femtedel av tallriken med kött eller annan proteinrik mat och resten av tallriken med mat från växtriket.

Enkelt och smart!

Vad är bäst vegetariskt eller kött?

Vegoguiden vägleder – Med ett trafikljussystem guidar Vegoguiden dig bland vegetabilierna, för visst kan det finnas hållbarhetsutmaningar även med det växtbaserade vi lägger på tallriken. Ambitionen med Vegoguiden är att ge mer kunskap – och gärna ge underlag för bra frågor till butiken, restaurangen eller familjen – för att öka inspirationen till mer hållbara matval för vår planet.

• För att klara att leva inom planetens gränser så behöver vi äta betydligt mer vego, och mycket mindre mängd kött än vad vi gör idag.
• Vår konsumtion av kött, mjölk och ägg står för 70 % av matens totala klimatutsläpp.
• Vegetariska proteinkällor är ett mycket mer effektivt sätt att föda befolkningen eftersom avsevärt mindre markyta behövs samt att de ger mindre klimatgasutsläpp än animalier.

Det bevarar också den biologiska mångfalden i områden där värdefulla marker ofta skövlas för att odla soja som går till djurfoder. Det är också viktigt att poängtera att allt kött inte är dåligt, exempelvis bidrar naturbetesdjuren till att hålla artrika marker öppna som är otroligt viktigt för Sveriges biologiska mångfald.

Läs mer i Köttguiden, Men mängden kött måste minska, och mycket av köttet vi äter måste fasas ut. Mindre och bättre kött – tillsammans med mer och bättre vego! Det går dock inte att jämföra allt vego med allt kött. Det är inte relevant att fundera över om det blir en miljövinst av att byta ut biffen mot avokado, eller kyckling mot ris, eftersom de har helt olika roller på tallriken och inte är utbytbara delar av en kost.

Baljväxter, spannmål, grova grönsaker som kål och rotfrukter är mycket bra val för planeten! Det toppar hållbarhetsligan eftersom de generellt inte kräver mycket mark att odla och har mycket låg klimatpåverkan. Det finns ännu fler fördelar med dessa som vi inte bedömer i Vegoguiden: de kan enkelt lagras vilket gör att det inte blir så mycket svinn.

De är också fiberrika om man väljer fullkornsvarianterna av spannmålen. KRAV och EU-ekologiskt är alltid bra att välja. Många tror att transporterna av mat är det viktigaste, men generellt sett står transporter för en liten del av matens klimatpåverkan. Merparten av klimatpåverkan sker i själva produktionen.

Men för produkter som redan från början har en ganska låg klimatpåverkan, som de flesta vegetabilier, står transporterna för en större del av produktens klimatpåverkan än för produkter som har en högre klimatpåverkan. Det kan också vara värt att tänka på att den transport som har störst betydelse faktiskt är konsumentens egna resor till och från butiken, så att gå eller cykla till butiken kan göra skillnad! Samtidigt spelar givetvis transporterna av det vi äter roll.

1. Men det är inte alldeles enkelt att veta vad som är bäst.
2. Att något är producerat nära behöver inte alltid betyda att klimatpåverkan från transporterna är lägre, det beror på vad transporten består i.
3. Att ofta frakta ett litet parti av någonting några få mil med en gammal bil kan ge ganska höga utsläpp i relation till långa transporter där stora partier fraktas samtidigt och drivmedlet är bättre.

Det är också mycket svårt att få tillgång till data vad gäller utsläpp från olika produkters transporter. I Vegoguiden räknas transporterna genom en övergripande schablon. Givetvis kan utsläppen skilja sig mycket åt beroende på drivmedel, kylsystem och så vidare.

• Flygtransporter kan dock antas vara mycket mer belastande än andra transporter.
• Limatpåverkan från flyg är betydande då transporten släpper ut oerhört mycket mer koldioxid än transporter via väg och sjöfart som är det vanligaste för våra livsmedel.
• I Vegoguidens bedömningar har klimatpåverkan från flyg räknats med i de fall råvarorna flygs in från de vanligaste importländerna större delen av året.

I många andra fall av frukt och grönt så sker flygtransporter några veckor om året. Detta är svårt att veta eftersom ingen information ges ut till konsument. Ett tips är att fråga i din butik för att visa att du inte vill köpa flygimporterat! Svaret är inte helt enkelt.

Mjölk från kor påverkar klimatet mer än växtbaserade drycker, men samtidigt kan mjölkkor bidra positivt till den biologiska mångfalden i vår närmiljö eftersom de betar, och kvigor och stutar håller de viktiga naturbetesmarkerna öppna. Komjölk har också ett relativt lågt klimatavtryck uttryckt per proteininnehåll.

Om man väljer komjölk, är det bästa valet svensk ekologisk mjölk där inga syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel använts och/eller svensk mjölk med höga krav på djurvälfärd. I dag finns en uppsjö av olika växtbaserade drycker som alternativ till komjölk.

Limatpåverkan är lägre för de växtbaserade än för komjölk om man jämför mängden dryck. För att se hur olika växtbaserade alternativ står sig mot varandra kan du i Vegoguiden jämföra de olika råvarorna (exempelvis havre, soja, mandlar och kokos). Eftersom alla växtbaserade drycker innehåller en stor mängd vatten så blir dock påverkan generellt låg per liter.

Viktigt att veta är att det är olika mängd råvara i olika typer av produkter som är alternativ till mjölk och grädde. I vissa är det 10% råvara och i andra bara 4%. Det påverkar självfallet dryckens miljöpåverkan uttryckt i liter. Tänk också på att transporten också påverkar miljön, och om drycken är producerad på andra sidan jorden så är det i princip vatten som fraktas hela vägen hit.

Med andra ord är det bäst att välja en dryck som är producerad i Sverige, och av en råvara som har låg påverkan på miljön. Både att koka hemma och att köpa konserverade bönor är riktigt bra val! Allra bäst är att koka hemma då klimatpåverkan från konservering och transport är omkring fyra gånger högre jämfört med att koka hemma (men klimatpåverkan är fortfarande väldigt låg).

Främst beror skillnaden på att bönorna inte konserveras i Sverige utan oftast i Italien där elproduktionen ger betydligt mer utsläpp av klimatgaser än i Sverige eftersom de inte har lika mycket förnybar el. Faktum är att inte ens svenska konserverade bönor konserveras i Sverige utan åker utomlands för att konserveras.

Även transporten påverkar här eftersom kokta bönor tar mycket mer plats än torkade – det går alltså inte att frakta lika många bönor åt gången när de fraktas färdigkokta. Summa summarum: om bönorna istället hade konserverats i Sverige skulle det nästan inte vara någon skillnad mellan hemmakokade och konserverade bönor.

Sojabönan, liksom andra bönor, har generellt väldigt låg klimatpåverkan och är resurssmarta. Samtidigt har bönan blivit ökänd för att orsaka stora problem i främst Sydamerika där mycket artrika savanner och skogar skövlas för att ge plats åt odlingsmark för sojabönor.

Men det är inte en ökad sojakonsumtion bland vegetarianer som drivit på denna utveckling – snarare tvärtom. Anledningen är den ökande köttkonsumtionen i världen – djuren behöver foder och det tvingar fram nya odlingar. De senaste 50 åren har den globala produktionen av soja ökat enormt och ökningen av sojaarealen förväntas fortsätta.

Det finns stora ekonomiska intressen i bra, ny odlingsmark. Det är alltså inte sojabönan i sig som är problemet, utan den höga konsumtionen av kött och andra animalier i världen. Sojabönor odlas inte bara i Sydamerika utan också i USA, Europa, Kanada och Kina.

I vissa delar av USA bidrar sojaodling till uppodling av artrika gräsmarker, vilket påverkar den biologiska mångfalden. I Europa, Kanada och Kina odlas sojabönor oftast på gammal jordbruksmark. Sojabönor från dessa områden används ofta till livsmedel som människan äter direkt som tofu, tempeh och sojakött.

Det viktigaste du kan göra för att inte stötta ohållbar sojaproduktion är att undvika kött som har fötts upp på sojabönor från plantage som tidigare var värdefull och artrik mark. Kolla i WWF Köttguiden för mer vägledning. Båda är bra val! KRAV och EU-ekologiskt visar att inget konstgödsel eller syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel har använts i odlingen och i ekologisk odling är den biologiska mångfalden större.

Svenska vegetabilier har fördelen att de ofta har lägre klimatpåverkan än många importerade råvaror och dessutom har Sverige en striktare lagstiftning kring kemiska bekämpningsmedel än de flesta andra länder. Bäst är om du kan välja att köpa svenskt KRAV-odlat eller EU-ekologiskt. Då får du vinsten av en bättre produktion för såväl klimatet som den biologiska mångfalden.

Man kan inte automatiskt säga att svenskt producerat är hållbart, det beror på hur produkten produceras. Det finns fortfarande utmaningar med till exempel bekämpningsmedel i svenska vattendrag, förlust av arter i odlingslandskapet. Det sagt så har svenska produkter ofta, men inte alltid, lägre klimatpåverkan än många importerade och dessutom har Sverige striktare lagstiftning kring bekämpningsmedel än de flesta andra länder.

• Det är inte alltid svenska produkter får en bättre färgbedömning i Vegoguiden och det handlar ofta om hur gränsvärdena för kriterierna är satta, men i text kan man finna denna information, liksom i SLUs underlagsrapport,
• Frysta grönsaker och bär är ett utmärkt sätt att tillgodogöra sig sommarens näringsämnen på under vinter och vår.

I Vegoguiden bedömer vi inte frysta produkter för sig, men i en hållbar kost finns det många exempel där frysta produkter står sig väl och kan ersätta grödor som påverkar mer. Gröna ärtor istället för avokado i guacamole, frysta blåbär i frukostyoghurten eller ett par broccolibuketter till middagen är några.

• Produkter som vanligen fraktas med flyg som färska gör det för att de är känsliga och snabbt blir dåliga.
• För dessa är därför fryst ett bättre alternativ.
• En annan positiv aspekt med fryst mat är att hållbarheten är lång vilket kan minska det matsvinn som oftare blir av färska grödor.
• Livsmedelsbutiker byter nu ut köldmedia i kylar och frysar vilket minskar klimatpåverkan av fryst mat.

Bäst är svenska och ekologiska tomater! Både ekologiska tomater och svenska tomater (ekologiska och icke-ekologiska) får grönt ljus i Vegoguiden. Tomater från Spanien och tomater från Nederländerna, som tillsammans med svenska är de mest förekommande i livsmedelsbutikerna, får gult ljus i Vegoguiden.

• Många livscykelanalyser av klimatpåverkan från tomatodling visar ett relativt högt avtryck vad gäller holländska tomater, det beror på att odlingen ofta sker i uppvärmda växthusen och att elmixen i Nederländerna till stor del baseras på fossil energi.
• Svenska och spanska tomater har istället ungefär samma klimatavtryck eftersom de i Spanien odlas på friland och i Sverige odlas i växthus som värms upp genom i huvudsak förnybar energi.

Odlingen i Spanien kan dock ha högre påverkan på vattenresurserna.

Hur släpper kött ut koldioxid?

Köttets klimatpåverkan – Utsläppen från jordbruket och produktion av kött sker i form av koldioxid, metan och lustgas.

Koldioxidutsläpp uppstår vid förbränning av fossila bränslen och odling av jordar.Metan uppstår bland annat vid gödselhantering och via idisslarnas matsmältning.Lustgas uppstår vid hantering och produktion av gödsel, produktion av foderråvaror och från mulljordar.

Koldioxiden, som släpps ut när olja, kol och gas förbränns, är en långlivad växthusgas som stannar kvar i atmosfären i upp till 1000 år.  Metan från djur som idisslar bryts ned efter ungefär 10 år, vilket innebär att metanet på sikt inte bidrar till en ökande växthuseffekt så länge utsläppen inte ökar. Metanet har en snabb nedbrytningstid än koldioxid som gör att det hela tiden försvinner metan från atmosfären. Det betyder att det främst är förändringen i flödet som avgör om metanutsläppen bidrar till en stigande eller sjunkande temperaturpåverkan. Hur flödet av metan påverkar klimatet kan jämföras med vattenytan i ett badkar.

Om temperaturen liknas vid vattenytan så är det lätt att förstå att om kranen spolar i mer vatten än vad som hinner rinna ut, så stiger vattenytan. Tvärtom så sjunker vattenytan när utflödet är större. Om till- och frånflöden är lika stora, är vattenytan kvar på samma nivå. För koldioxidutsläppen gäller dock att proppen sitter i badkaret och den enda möjligheten att hålla vattenytan på samma nivå är att stänga av kranen helt.

Lite förenklat kan man säga att för att nå klimatneutralitet krävs att koldioxidutsläppen går ner till nollnivå medan det biogena metanet inte får öka. Lär dig mer om växthusgasernas egenskaper.

Vilka fördelar vinner man genom att binda upp kött?

En stor bit kött blir jämnare till formen om det binds upp med ett så kallat steksnöre av krympt bomull före tillagning. En jämn form gör att köttet blir jämnare stekt eller kokt. Dessutom blir skivorna snyggare när man skär upp det.

Vad finns det för fördelar med att äta kött?

Nordiska näringsrekommendationen förespråkar en daglig köttkonsumtion på ca 125 g för att säkerställa att vi får i oss protein och tillräckligt av vissa vitaminer och mineraler. Det går givetvis att äta vegetariskt och veganskt men då behöver man ta tillskott av dessa vitaminer och mineraler.

Kött innehåller högvärdigt protein som lättare tas upp av kroppen än protein från vegetabilier. Proteinet i kött innehåller också samtliga essentiella aminosyror. Allt kött innehåller vitamin B12, som icke köttätare måste tillsätta syntetiskt i sin kost. Mineralerna zink och järn tas lättare upp av kroppen från kött än från vegetabilier.

När det gäller järn är det den så kallade köttfaktorn som underlättar upptaget. Köttfaktorn är kopplad till muskelprotein och förekommer i kött, fågel, fisk och skaldjur. Här kan du läsa mer utförligt om kött och näring.

Gunborg Antonsson