Varför Äter Vi Semlor På Fettisdagen?

Visste du att vi svenskar äter totalt 50 miljoner semlor varje år? Fettisdagen är en av våra mest firade matdagar. Idag äts det semlor i nästan varje svenskt hem och givetvis även hemma hos många av oss utlandssvenskar. Fettisdagen betyder just fet tisdag (även känt som Fat Tuesday och Mardi Gras här i USA).

1. Firandet härstammar från den kristna högtiden fastlagen då man skulle äta upp sig ordentligt inför den 40 dagar långa fastan fram till påsk.
2. Under fastan levde och åt man spartanskt, fettisdagen var därför sista chansen att frossa och festa till det.
3. Vi har ätit fastlagsbullar i någon form ända sedan medeltiden.

Traditionen med att äta kaloririk mat på fettisdagen levde kvar i Sverige även efter att själva fastan försvann i och med reformationen.

Varför äter man semlor idag?

Fira in Semmeldagen – eller Fettisdagen som den också kallas – med några av våra härliga recept på klassiska semlor eller kanske en semmelwrap? Semmeldagen, eller Fettisdagen som också heter är en rörlig dag, och infaller alltid på tisdagen innan den kristna fastan.

Dagen innan den kristna fastan började så såg man till att äta allt gott som man inte skulle kunna få unna sig under fastetiden. Denna tradition har utvecklats till semmeldagen i Sverige, och semlor har ätitis i olika former sedan 1500-talet. Den moderna semlan med mandelmassa, grädde och vetebulle blev populär så sent som i slutet av 1800-talet.

Semmeldagen firas kommande år den:

21 februari 2023 13 februari 2024 4 mars 2025

Passa på att testa våra härliga semmelrecept här nedan, med varianter från våra nordiska grannländer!

Hur många semlor äter vi i Sverige på fettisdagen?

I Sverige och Finland har vi i hundratals år ätit semlor inför fastan vid den här tiden på året. Enligt branschorganisationen Sveriges bagare och konditorer sätter vi i oss omkring sex miljoner semlor bara på fettisdagen. De har även räknat ut att det varje år går åt 132 ton mandelmassa, 211 ton grädde och 2,6 ton kardemumma till dessa bakverk.

SCB:s statistik visar att Sverige har drygt 2 000 bagerier och konditorier samt omkring 4 400 bagare och konditorer. – Flest bagare och konditorer finns i Stockholms län, därefter kommer Skåne. I särklass lägst antal finns på Gotland, säger Gulzat Elvung, statistiker på SCB. I relativa tal sticker Jämtlands län ut, med runt 60 bagare och konditorer per 100 000 invånare.

I andra änden hamnar Värmland, med cirka 25 per 100 000.

Vem har ätit mest semlor?

Bert åt 87 semlor på en dag Publicerad: 1 april 2004 Uppdaterad: 1 mars 2019 Dom första 40 var jättegoda Hans stora passion för semlor är känd sedan tidigare. Men i måndags slog Bert Karlsson förmodligen världsrekord när han åt 87 semlor på en dag. – Dom första 40 var jättegoda, sen var det nog ren okynnesätning, säger Bert. Vilken fest! Bert Karlsson åt 87 semlor i måndags. Nästa år siktar han på 100. Foto: strix En lokal radiostation i Skara skickade sent i söndags kväll ett parti med 90 semlor till skivbolag Mariann. Det har hänt ett par gånger tidigare, och då har Bert skänkt godsakerna till ålderdomshemmet.

Vad står fettisdagen för?

Fettisdagen, blå måndag och fläsksöndag – Artisten Nils Poppe ätandes en semla 1942. Foto: KW Gullers, ©Nordiska museet Även i vårt land, efter reformationen, finns exempel på att maten intagit en central roll i fastlagen. I den mån det fanns att tillgå, så åt man kött eller fläsk. I vår tid påminner semlan om dessa excesser, även om semlan kommit på våra bord först under 1900-talet.

De tre fastlagsdagarna inleddes med fläsksöndagen, följd av blå måndagen, i Skåne kallad bullamåndag. Dagen har troligtvis fått sitt namn av att hantverksgesällernas lediga måndagar kallades blå måndagar och av att kyrkorummet denna dag kläddes i blått, fastefärgen. En mer sentida parallell finns i det industrialiserade Sverige, där blå måndag skämtsamt benämnde måndagarna när arbetarna på grund av festande inte orkade ta sig till arbetet.

Fettisdagen är fastlagens tredje och sista dag. Denna dag kallades ibland också vita tisdagen, syftandes på det vita mjölet. Sannolikt är detta en mer sentida benämning, eftersom vitt mjöl var ytterst sällsynt i bondesamhället. I en uppteckning från Dalarna 1913 heter det att det “åts roter och potatis och kött och fläsk”.

I vilka länder äter man semlor?

Semla – Wikipedia För vad som på finlandssvenska heter semla, se, För bruks- och gruvområdet, se, Semla Andra namnFastlagsbulle, fettisdagsbulle, hetväggLand,, År(1500-talet)Huvudinnehåll,, Serveras somEfterrättVariationerMed (som hetvägg )Influenser från av Semla, även kallad fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller, i versionen med varm mjölk, även hetvägg, är ett slags av ljust vetebröd med fyllning av och grädde.

• Bullen förekommer i olika former i, och, och är associerad med före ; särskilt men också, då den äts enligt traditionen.
• Ordet semla kommer av latinets simila som betyder vetemjöl och var från början endast beteckningen på själva den ljusa vetebullen utan fyllning.
• En semla är på vad som i kallas, fralla eller rundstycke,

Detsamma gäller Semmel i Österrike. I och i andra delar av södra Sverige samt i heter bakelsen fastlagsbulle, I Norge och Danmark kallas den för fastelavnsbolle och innehåller vanligen i stället för mandelmassa och ibland även, Även i är semlan populär och heter vastlakukkel,

Finns semlor i USA?

Vad man äter på semmeldagen i andra länder ‹ GO Blog | EF Blog Sverige Semmeldagen, fettisdagen, fastlagstisdagen. Kärt barn har många namn. Även fast det vanligaste kanske är semmeldagen, då det mest är kring semlor denna dag kretsar. Iallafall för oss i Sverige.

1. Varje år äter vi svenskar omkring 40 miljoner semlor, varav 6 miljoner av dessa äts på självaste semmeldagen.
2. Men varför firar man fettisdagen egentligen? Och vad äter man på semmeldagen i andra länder? Fettisdagen är en kristen tradition, och det är den tredje dagen i fastlagen.
3. Alltså dagen innan startar.

Därav “fet-tisdag”, i och med att man ofta tryckte i sig så mycket fet mat som möjligt innan fastan. I Sverige handlar det mest om att äta ett par semlor per person, och så är det inte mycket mer än så. Men så ser det inte ut överallt, i länder som Kroatien, USA och England har man allt från karnevaler till pannkakstävlingar som infaller varje år under denna dag.

Hur stor är världens största semla?

Vad fick Moses Isik att baka världens största semla? Vi ställde frågan direkt till honom. Jättesemlan prydde Sergels torg inför fettisdagen 2020. Exakt en vecka före fettisdagen blev världens största semla färdigbakad och ett nytt världsrekord sattes. Semlan vägde 300 kilo och bakades av företaget Bake My Day. För att baka semlan krävdes 158 liter grädde, 60 kilo mandelmassa, 2 kilo florsocker och 80 kilo deg.

När slutar man äta semlor?

Kommer inte längre – Ungefär så långt kommer vi, för sedan leder spåren till lagen om semlorna rakt ner i Riksarkivet. Det är nämligen där som de större delarna av Jordbruksnämndens arkiv förvaras. Anders Swahnberg gissar dock att lagen slutade gälla ganska snart efter att Malmöbagarna fick sina böter.

När extremläget efter kriget så småningom klingade av och tiderna i efterkrigssverige blev goda fanns sannolikt inget incitament för att ha kvar lagen. Fettisdagen Fettisdagen är starkt förknippad med kristendomens största fasta – påskfastan. Fettisdagen är sista chansen att äta upp sig innan den 40 dagar långa fastan, som börjar 40 dagar innan påsk och avslutas på påskafton.

Det innebär att fettisdagen alltid infaller 47 dagar före påsk, med andra ord alltifrån 3 februari till 9 mars. I år infaller fettisdagen tisdagen den 13 februari.

När slutar man sälja semlor?

När äter man semlor? – Från början åts semlor endast på fettisdagen, det vill säga festdagen före fastan. Fortfarande är det den stora semledagen men nu finns semlor från jul till påsk. Svenskarna äter runt 40 miljoner semlor under perioden. Den 12 februari 1771, just på fettisdagen, dog den svenske kungen Adolf Fredrik, far till kung Gustav III, efter att ha ätit en stor måltid som slutade med hetvägg.

Hur många semlor kan man äta?

Ät inte fler än fem semlor om dagen Publicerad: 24 februari 2004 Uppdaterad: 28 januari 2019

Vi skola ICKE moffa i oss mer än fem (5) semlor om dagen.Uppmanar Livsmedelsverket.Gäller speciellt vuxna kvinnor.

klarade bara tre Livsmedelsverket vill begränsa vårt semmelfrossande till högst fem om dagen. Men det kanske finns en naturlig begränsning. Vår testperson Annica Gustafson, 49, hade svårt att klara hela dagsransonen. Informationen är angelägen en dag som denna,,

Vilket land kommer semlan ifrån?

2019-02-03 Bakverk Fika semlor

I år kommer ni att äta semlor som aldrig förr eftersom konsumtionen ökar konstant. Men kärt barn har många namn och det går mode i semlor – formerna ökar också. Man kan behöva ett lexikon för att begripa. Sitter du som ett fån inför skillnaderna? Lugn, du som vacklar i ovisshet! Här kommer en crash course med begreppen och deras bakgrund, så att inte språkpolisen gör dig till åtlöje vid fikabordet.

• Hetvägg kommer av tyska Heisswecken,
• Ursprungsbullen har anor sedan 1200-talet, men var då kilformad och kokades i mjölk.
• Hetväggen blev sedan en bulle fylld med mandelmassa serverad med varm mjölk, en variant som kan kallas den mest mordiska då den påstods bära skulden till kung Adolf Fredriks frånfälle.

Innan kungen trillade av pinn hade han dock även inmundigat ostron, surkål, kött med rovor, hummer, kaviar, böckling och champagne. Antalet hetväggar ska dessutom ha varit hela 14 stycken. Fastlagsbulle är ännu ett gammalt namn. Som namnet antyder hör fastlagsbullen ihop med fastlagen och fastan.

Fastlagen är en benämning på de tre dagar som kommer innan påskfastan. Förr i tiden var det tillåtet att vräka i sig semlor just då eftersom man skulle späka sig under en tid efteråt. Fettisdagsbulle är synonymt med fastlagsbulle. Bakverket skulle ju helst ätas på fettisdagen, dagen innan askonsdagen som inledde fastan.

Man behövde lite extra fett i magen inför det. Vi äter fortfarande flest semlor på fettisdagen som i år infaller den 5 mars, men struntar som sagt i att fasta. Semla kommer från latinets simila som betyder fint vetemjöl, något som inte gemene man hade råd med.

Vår nutida klassiker, en vetebulle med socker, mandelmassa och vispgrädde, blev vanlig först på 1900-talet. Semlan är alltså en senkomling, och alla varianter som tillkommit under de senaste åren är egentligen en helt naturlig utveckling. Wienersemla är ett wienerbröd fyllt vispgrädde och mandelmassa.

Cremla är en avlång variant av wienersemlan, en croissant med fylld med samma klassiska semmelfyllning som ovan. Den här fransksvenska versionen kallas även croissantsemla. Vaniljsemla innehåller vaniljkräm istället för mandelmassa och är ett alternativ för nötallergikern.

• Semmelwrap,
• Vetebrödsbullen har bakats i en platt form, en wrap, och fyllts med semmelfyllning.
• Den är därför lättare att äta på språng.
• Eller om man till exempel vill cykla och äta semla.
• Prinsessemla,
• En semla klädd i prinsesstårtans dräkt, grön marsipan.
• Bokstavligt och bildligt talat väldigt söt.
• Nachosemla,

Chips av utkavlad vetedeg doppas i grädde. En kombo mellan fredagsmys och fettisdagsfirande. Korvsemla. Semmelfyllning formad till en korv placeras i mitten av en avlång bulle. Vanliga semlor liknar ju hamburgare, så varför inte? Cimla är en blandning mellan citronmarängpaj och semla.

Semoothie, Smoothie på semla inspirerad av den gamla hetväggen, en varm tjock mixad röra med semmelarom. Trots uppsjön av nyheter är den traditionella semlan mest populär. Är du sugen? Vi har ett urval av semlor från förstklassiga bagerier: Vivels, Dessert & Choklad Stockholm, Haga Tårtcompani och Konditori Genuin,

Välj bland traditionella semlor och minisemlor, samt veganska, laktosfria och nötfria alternativ. Välkommen in på Godsmak! Jag vill ha semla

Hur många semlor åt Adolf Fredrik?

Efter att ha slukat en rejäl brakmiddag, gav sig kungen på sin favoriträtt, semlorna. Han lär ha hunnit med 14 portioner hetvägg (dåtidens semlor ) innan han dog.

Hur uttalar man fettisdagen?

Fettisdagen! 4 mars, 2014 Tänk att jag längtar till denna dagen lika mycket varje år. Ändå orkar jag bara äta en semla innan jag mår illa, ungefär som med julmaten, haha. Trots att man inte tror det, så finns det så många olika varianter på en gräddbulle att alla ändå smakar lite olika.

Vissa har inte mandelkräm utan vaniljkräm, andra doppar sin i varm mjölk (hetvägg) och vissa tar bort alla grädde och äter bara bullen. Oavsett hur man vill ha sin semla så är det en mångårig tradition här i Sverige. Här är lite information hämtat från internet: Fettisdagen, även kallad semmeldagen, fastlagstisdagen och fettisdag är en av våra mest firade temadagar.

Fettisdagen firas tisdagen efter fastlagssöndagen som är den dag som inleder fastlagen. Fastlagen är en kristen högtid som benämns de 3 dagarna som föregår fastan som pågår 40 dagar fram till påsk. Fettisdagen blir då i sin tur den efter fastlagssöndagen och blåmåndagen den sista dagen innan fastan som inleds på askondagen.

1. Idag firas dagen i nästan varje svenskt hem och i de flesta länderna i världen, där dagen har namn som Mardi Gras, Shrove Tuesday, Faschingsdienstag och Fastlagstisdag.
2. Det moderna syftet med dagen går ut på att äta semlor, även kallade fettisdagsbullar eller fastlagsbullar.
3. Detta för att man skall äta upp sig och unna sig inför fastan.

Många uttalar dagen som fet-tisdagen eller fett-tisdagen, dock finns ingen säker källa på vilket uttal som är “korrekt”. Så, passa på, nu kör vi beach 2014, eller vad säger ni? 🙂 Fotograf: Lola Akinmade Åkerström/imagebank.sweden.se : Fettisdagen!

Varför skulle man äta så mycket under fastlagen förr?

Fastlagstisdagen i folktron – Fastlagstisdagen var den sista dagen man skulle ha med sig ljus ut i ladugården och första dagen på året då aftonvarden skulle ätas i dagsljus. På 1800-talet betraktades tisdagen på många håll som en brytningspunkt mellan vinter- och sommarhalvåret. Bildtext Förr fick man ris till fastlagen, nu är det andra bullar! Bild: Yle/Nina Bergman träd,björk

När började man äta semlor i Sverige?

Semlans historia | Danska Wienerbageriet Semlan är en produkt som så gott som alla svenskar har en relation till. Många är vi som med stor förväntan inväntar annandag jul, då det numera traditionsenligt är premiär för semlan. Vi svenskar köper i genomsnitt 4-5 semlor per person och år vilket totalt innebär drygt 40 miljoner semlor.

• Till detta kommer även de semlor som bakas hemma.
• Semlor tillverkas på varierande sätt och med olika utseende.
• Den vanligaste semlan är en bulle gjord av vetemjöl, mjölk, smör, socker, jäst och kardemumma.
• Locket kan sedan antingen skäras av eller klippas från den avsvalnande bullen.
• Vissa konditorer väljer att ha ovala lock och vissa väljer att ha trekantiga lock – detta är helt en smaksak! På underdelens snittyta läggs eller spritsas mandelmassa och runt mandelmassan spritsas en ring av vispad grädde.

Locket läggs sedan tillbaka och bullen pudras med florsocker. I stället för att pudras med florsocker kan semlan äggstrykas och beströs med hackad mandel och pärlsocker, vilket är en variant som man ofta hittar bl a i Göteborg. Ordet semla kommer från latinets simila som betyder vetemjöl.

• Forskare har fastställt att orden semla, simla och andra synonyma motsvarigheter finns hos antikens folk – romare, greker, araber – och betecknar ett bakverk “skapat av finaste vetemjöl”.
• I de äldsta skandinaviska bibelöversättningarna möter vi också ordet semla, t ex i Gustav Vasas bibel från år 1541, där man kan läsa om tackoffer bestående av “bakade semlokakor blandade med olio”.

I Köpenhamn fanns redan på 1500-talet särskilda “simlebagare”. Det har också hävdats att ordet semla kommer både från latinets simila och från det gamla ordet semlja som betyder jord eller klot och att det dessutom inrymmer det latinska semi som betyder halv.

Därmed skulle ordet semla ha syftning såväl på bullens form som på att den bakas av vetemjöl. Semla eller semlobröd som nämns i samband med ett gästabud vid Nidungers hov skulle då betyda ett bröd i form av ett halvt klot. Hetvägg är ett gammalt namn på semlan som anses komma från lågtyskans hetweck och tyskans Heisse Wecken.

Dessa hetwecken hade inte den nu vanliga semleformen utan var bakade i form av ett kors eller en vigg (vigg = blixt, kil). Ordet hetweck syftar på brödets vigglika form och på att brödet åts i het mjölk. Fettisdagsbulle och fastslagsbulle är andra namn på semlan med anknytning till den katolska fastetiden och den tid på året då detta bakverk avnjöts. Det bakverk som vi idag oftast kallar semla har en lång historia. Under olika benämningar och efter olika recept har det funnits sedan långt före den tid då kristendomen infördes i vårt land. Här bör tilläggas att bruket av semlor noterades i Stockholm först år 1679 och att vetebröd inte blev vanligt förekommande i svenska hem förrän mot slutet av 1800-talet.

• Ursprungligen bakades semlan som allt annat bröd utan några kryddor.
• Efterhand gjordes dock semlan allt smakrikare.
• Först därigenom att den sötades med honung.
• Under 1500-talet började man göra hål i semlan, grävde ur inkråmet och blandade det med grädde eller kokade det tillsammans med grädde och smör.

Semlan fylldes sedan med blandningen. När mandeln började användas mer allmänt i Sverige under 1700- talet stötte eller malde man mandeln och blandade den med grädde och semlans inkråm. Semlor tillverkades dock inte på samma sätt i vårt land. Från Halland finns ett gammalt recept som rekommenderade att “hela degmassan mänges med mandel”.

1. Betydligt mer komplicerade tillverkningssätt fanns dock.
2. Här ett recept från 1737 komponerat av den då särdeles uppskattade kulinariska nydanerskan Susanna Egerlin: “Tag semlor så många tu wilt, skär ofwan på ett litet hål, gräf alt innanmätet uhr dem och koka uti söt grädde, sedan tag skorpan af, och stek wäl brunt på alla kanter uti smör och lägg uti en panna, der til fint hwetemiöl en hand full eller twå, som brännes wäl brunt i smöret, der til en hand full blårussin, och en hand full corinter, detta kokas wäl tilhopa med socker och canel, at det blifver lagom sött.

När soppan är kokad, så tag innanmätet som med söt grädde är blandat och fyll uti semlorna, och strö socker och canel öfwer, så är det färdigt.” Att använda mandelmassa vid tillverkning av semlor blev brukligt först vid 1800-talets mitt. I en stockholmstidning från 1850 återfinns följande beskrivning av semlan.

Fettisdagssemlor det är runda hvetesimlor fyllda med mandelmassa, som serveras med varm mjölk, stundom med smält smör.” I tidningar och tidskrifter från 1800-talet publicerade före fastan kan man finna många olika, ibland ganska besynnerliga, recept på semlor. Innanmätet skulle vara välkryddat – kummin och pomerans förordades.

Framför allt skulle de bakas på mjöl av god kvalitet, handsiktat med stor omsorg. Semlan skulle ju vara ett alldeles extra fint och gott bröd. Semlor med den form vi idag är vana vid, d v s en rund bulle med avskuret lock och mandelmassa under började förekomma först i slutet av 1800-talet.

1. Den vispade grädden på semlorna är en senare företeelse som blev mer allmänt förekommande under 1930-talet.
2. Även om semlans benämning, utseende och tillverkningssätt förändrats så har sättet att äta den varit detsamma från tiden för kristendomens införande i vårt land fram till våra dagar.
3. Semlor åts i varm mjölk.

Kanske var det därför som den under 16- och 1700-talen kallades hetvägg. Numera är det nog lika vanligt om inte vanligare att semlan avnjuts till en kopp kaffe. Som det populära bakverk semlan har varit och är finns den naturligtvis omnämnd såväl i vår historia som i vår litteratur.

• Den 12 februari 1771 dog den svenske kungen Adolf Fredrik, far till Gustav III, på fettisdagens kväll efter att ha förätit sig på hetvägg eller semlor.
• Nu var det dock inte enbart hetväggen som orsakade kungens frånfälle.
• I bulletinen om kungens död står det “Hans Maj:ts dödsfall har skett av indigestion av hetvägg, surkål, rofvor, hummer, kaviar, böckling och champagnevin”.

En annan från litteraturen känd semleätare är den läspande mästerdetektiven Ture Sventon i Åke Holmbergs ungdomsböcker från 1948 till 1955. Ture Sventon inhandlar sina “temlor” på Konditori Rosa “landets enda fackmässigt skötta konditori”. Året runt finns där lagom gräddade semlor med grädden pösande åt alla håll. : Semlans historia | Danska Wienerbageriet

Vilken svensk kung föråt sig på semlor?

Adolf Fredrik var son till Kristian August av Holstein–Gottorp och Albertina Fredrika av Baden–Durlach. Adolf Fredrik blev tronföljare genom rysk påtryckning efter det rysk-svenska kriget 1741–1743. Ryssarna var rädda att en dansk prins skulle bli tronföljare i Sverige.

Med Katarina den storas morbror Adolf Fredrik räknade man med att få en ryssvänlig kung på tronen. År 1744 gifte han sig med Lovisa Ulrika av Preussen, med vilken han fick fem barn, varav två blev kungar: Gustav III och Karl XIII. Som nästan maktlös kung utövade han ingen större påverkan på styret av Sverige.

Drottningen hade större politiska ambitioner och planerade en statskupp för att stärka kungamakten, något som misslyckades och istället minskade regentens befogenheter ytterligare. Adolf Fredrik är i stället känd som en duktig snickare, som svarvade vackra snusdosor.

Hur mycket kostar en semla?

Traditionell semla 25:- – – Den traditionella fastlagsbullen är en klassiker – ljust vetebröd fyllt med mandelmassa omringad av krämig grädde. En gammal favorit som alltid går hem!

Vad heter semla på finlandssvenska?

Semla – Institutet för de inhemska språken Reuters ruta 31/7 1987 Med semla förstår vi här i Finland en frukostbulle bakad på vete-, graham- eller rågmjöl och utan socker. I Sverige är semlan det vi här i Finland kallar fastlagsbulle och är bakad på vetemjöl med socker och mjölk i degspadet.

• Den äts till fastlagen med grädde och mandelmassa eller varm mjölk, alldeles som vi äter vår fastlagsbulle, och kallas i Sverige också hetvägg,
• Det förtäljs att semlan har ätits som fastlagsbulle i Sverige sedan sent 1600-tal.
• Namnet semla anses ha kommit från tyskans “Semmel” och ytterst från latinets “simila” som betyder fint vetemjöl.

Hur har denna skillnad i språkbruket i Sverige och Finland uppstått och varifrån har vår “semla” kommit? K.N., Helsingfors Den svenska och den finska semlan har båda sitt ursprung i det fornsvenska ordet sembla eller sämbla, som liksom latinets simila och tyskans Semmel ursprungligen betecknade fint vetemjöl men sedermera också kom att få betydelsen fint vetebröd.

1. Det svenska sämbla har finskan sedan lånat in i formen sämpylä,
2. Det är riktigt att semla i dag i Sverige praktiskt taget bara har betydelsen ‘fastlagsbulle’, dvs.
3. Söt vetebulle med mandelmassa – det vet alla som har läst böckerna om detektiven Ture Sventon.
4. När den betydelseinskränkningen har uppkommit är svårt att säga.

Det kan förstås hända att seden att äta semlor med mandelmassa förekom redan så tidigt som på 1600-talet, men ordet i sig hade nog en vidare betydelse långt efter det. I A.F. Dalins ordbok från mitten av förra århundradet beskrivs semla som “Ett slags bröd af finare hvetemjöl och af olika form”.

Svenska Akademiens ordbok ger följande definition av semla : “(runt l. ovalt l. avlångt) bröd bakat av (siktat) vetemjöl (förr äv. av rågmjöl); numera företrädesvis om vetebröd i form av en slät bulle (särsk.: fastlagsbulle, fettisdagsbulle)”. Lägg märke till att definitionen i sin allmänna del kommer ganska nära vår uppfattning om vad en semla är, i synnerhet om man också beaktar möjligheten att brödet är bakat på rågmjöl.

Det som har hänt är alltså att semla har fått sin betydelse inskränkt i Sverige, så att ordet nu bara används om fastlagsbullar och motsvarande. I Finland har i stället betydelsen utvidgats – uppenbarligen parallellt med betydelsen hos det finska lånordet sämpylä,

Som frågaren säger kan ju semlor hos oss vara bakade också på grahamsmjöl och på rågmjöl, och de äts ingalunda med mandelmassa eller vispad grädde utan företrädesvis med korv, skinka eller ost. Sådana betydelseinskränkningar och betydelseutvidgningar är vanliga i språket. Semla är ett belysande exempel på att det finns fall där det i praktiken är omöjligt att samordna finlandssvenskt och rikssvenskt språkbruk.

I Finland är semla/sämpylä ett fast inarbetat begrepp. Vi kan inte tänka oss att i finlandssvenskan ersätta det med “småfranska”, “kuvertbröd”, “rundstycke”, “grahamsbulle”, “ostmacka” eller vad det nu i förekommande fall skulle kallas i Sverige. Lika lite kan vi hoppas på att man i Sverige skulle börja tala om korvsemlor och ostsemlor.

Där kommer nog den Ture Sventonska betydelsen att leva kvar, även om allt fler rikssvenskar också får lära sig den finlandssvenska betydelsen. Hundratals svenska seglare i Mariehamns Österhamn blir t.ex. varje morgon erbjudna färska semlor – utan grädde och mandelmassa. Lösningen på sådana betydelseskillnader i rikssvenskt och finlandssvenskt språkbruk ligger väl i att vi så långt det är möjligt skall lära oss känna till olikheterna på bägge hållen.

Det är lite som med roligt på danska och svenska. Är vi inte uppmärksamma på skillnaderna så kan det gå som för den finlandssvenska sångkören som gästade Göteborg och hade meddelat att de gärna ville ha en öl och en semla när de kom fram på kvällen. Deras värdar hade stora svårigheter att få fram fastlagsbullar den tiden på året, men det lyckades.

Varför äter man semlor i Sverige?

Varför firar vi fettisdagen? – Firandet av fettisdagen kommer från den kristna högtiden fastlagen då man inför 40 dagars fasta innan påsk åt upp sig ordentligt. Under fastan skulle man leva spartanskt, inte äta kött eller frossa på något annat sätt, så det gällde att festa till det ordentligt på fettisdagen.

Finns semlor i Finland?

Fastlagsbulle versus semla – Bakverket är detsamma, men i Finland heter bullen med mandelmassa, grädde och kanske varm mjölk fastlagsbulle och i Sverige semla. Det salta bröd som vi kallar semla heter däremot i Sverige småfranska eller fralla. Enligt språkvårdaren Mikael Reuter kommer båda varianterna av semla från det fornsvenska sembla som “liksom latinets simila och tyskans Semmel ursprungligen betecknade fint vetemjöl men sedermera också kom att få betydelsen fint vetebröd”.

I Sverige har betydelsen med åren inskränkts till fastlagsbulle, medan den i Finland har utvidgats “uppenbarligen parallellt med betydelsen hos det finska lånordet sämpylä”. Ännu på 1950-talet kunde konditorier i Sverige som sålde fastlagsbullar utöver de tider som jordbruksnämnden fastställt få böter.

Nu sträcker sig säsongen över flera månader. Fastlagsbrödet har långa anor, åtminstone från 1500-talet, men det var på 1800-talet som fastlagsbullen började se ut som i dag, med runt lock och mandelmassefyllning. På 1930-talet blev vispgrädden vanlig i bullen.

• Den kändaste fastlagsbulleätaren är sannolikt privatdetektiven Ture Sventon som i Åke Holmbergs böcker äter “temlor” från Rotas konditori.1771 igen dog kung Adolf Fredrik efter ett skrovmål på fastlagsbulle och hetvägg.
• Ällor: Reuters Ruta 1987, Sveriges bagare och konditorer.
• På själva fastlagstisdagen säljs hisnande fem miljoner semlor – på en befolkning på 10 miljoner.

– Semlan är en del av folksjälen, förklarar Martin Lundell, Han har som vd för Sveriges bagare och konditorer stenkoll på sin bransch. Men inte heller han kunde förutspå hur snabb omvälvningen i semlebusinessen skulle bli – beroende på angreppssätt kan man kalla den antingen uppgång eller förfall.

Varför äter man semlor i Sverige?

Varför firar vi fettisdagen? – Firandet av fettisdagen kommer från den kristna högtiden fastlagen då man inför 40 dagars fasta innan påsk åt upp sig ordentligt. Under fastan skulle man leva spartanskt, inte äta kött eller frossa på något annat sätt, så det gällde att festa till det ordentligt på fettisdagen.

När började man äta semlor i Sverige?

Semlans historia | Danska Wienerbageriet Semlan är en produkt som så gott som alla svenskar har en relation till. Många är vi som med stor förväntan inväntar annandag jul, då det numera traditionsenligt är premiär för semlan. Vi svenskar köper i genomsnitt 4-5 semlor per person och år vilket totalt innebär drygt 40 miljoner semlor.

Till detta kommer även de semlor som bakas hemma. Semlor tillverkas på varierande sätt och med olika utseende. Den vanligaste semlan är en bulle gjord av vetemjöl, mjölk, smör, socker, jäst och kardemumma. Locket kan sedan antingen skäras av eller klippas från den avsvalnande bullen. Vissa konditorer väljer att ha ovala lock och vissa väljer att ha trekantiga lock – detta är helt en smaksak! På underdelens snittyta läggs eller spritsas mandelmassa och runt mandelmassan spritsas en ring av vispad grädde.

Locket läggs sedan tillbaka och bullen pudras med florsocker. I stället för att pudras med florsocker kan semlan äggstrykas och beströs med hackad mandel och pärlsocker, vilket är en variant som man ofta hittar bl a i Göteborg. Ordet semla kommer från latinets simila som betyder vetemjöl.

Forskare har fastställt att orden semla, simla och andra synonyma motsvarigheter finns hos antikens folk – romare, greker, araber – och betecknar ett bakverk “skapat av finaste vetemjöl”. I de äldsta skandinaviska bibelöversättningarna möter vi också ordet semla, t ex i Gustav Vasas bibel från år 1541, där man kan läsa om tackoffer bestående av “bakade semlokakor blandade med olio”.

I Köpenhamn fanns redan på 1500-talet särskilda “simlebagare”. Det har också hävdats att ordet semla kommer både från latinets simila och från det gamla ordet semlja som betyder jord eller klot och att det dessutom inrymmer det latinska semi som betyder halv.

• Därmed skulle ordet semla ha syftning såväl på bullens form som på att den bakas av vetemjöl.
• Semla eller semlobröd som nämns i samband med ett gästabud vid Nidungers hov skulle då betyda ett bröd i form av ett halvt klot.
• Hetvägg är ett gammalt namn på semlan som anses komma från lågtyskans hetweck och tyskans Heisse Wecken.

Dessa hetwecken hade inte den nu vanliga semleformen utan var bakade i form av ett kors eller en vigg (vigg = blixt, kil). Ordet hetweck syftar på brödets vigglika form och på att brödet åts i het mjölk. Fettisdagsbulle och fastslagsbulle är andra namn på semlan med anknytning till den katolska fastetiden och den tid på året då detta bakverk avnjöts. Det bakverk som vi idag oftast kallar semla har en lång historia. Under olika benämningar och efter olika recept har det funnits sedan långt före den tid då kristendomen infördes i vårt land. Här bör tilläggas att bruket av semlor noterades i Stockholm först år 1679 och att vetebröd inte blev vanligt förekommande i svenska hem förrän mot slutet av 1800-talet.

Ursprungligen bakades semlan som allt annat bröd utan några kryddor. Efterhand gjordes dock semlan allt smakrikare. Först därigenom att den sötades med honung. Under 1500-talet började man göra hål i semlan, grävde ur inkråmet och blandade det med grädde eller kokade det tillsammans med grädde och smör.

Semlan fylldes sedan med blandningen. När mandeln började användas mer allmänt i Sverige under 1700- talet stötte eller malde man mandeln och blandade den med grädde och semlans inkråm. Semlor tillverkades dock inte på samma sätt i vårt land. Från Halland finns ett gammalt recept som rekommenderade att “hela degmassan mänges med mandel”.

1. Betydligt mer komplicerade tillverkningssätt fanns dock.
2. Här ett recept från 1737 komponerat av den då särdeles uppskattade kulinariska nydanerskan Susanna Egerlin: “Tag semlor så många tu wilt, skär ofwan på ett litet hål, gräf alt innanmätet uhr dem och koka uti söt grädde, sedan tag skorpan af, och stek wäl brunt på alla kanter uti smör och lägg uti en panna, der til fint hwetemiöl en hand full eller twå, som brännes wäl brunt i smöret, der til en hand full blårussin, och en hand full corinter, detta kokas wäl tilhopa med socker och canel, at det blifver lagom sött.

När soppan är kokad, så tag innanmätet som med söt grädde är blandat och fyll uti semlorna, och strö socker och canel öfwer, så är det färdigt.” Att använda mandelmassa vid tillverkning av semlor blev brukligt först vid 1800-talets mitt. I en stockholmstidning från 1850 återfinns följande beskrivning av semlan.

1. Fettisdagssemlor det är runda hvetesimlor fyllda med mandelmassa, som serveras med varm mjölk, stundom med smält smör.” I tidningar och tidskrifter från 1800-talet publicerade före fastan kan man finna många olika, ibland ganska besynnerliga, recept på semlor.
2. Innanmätet skulle vara välkryddat – kummin och pomerans förordades.

Framför allt skulle de bakas på mjöl av god kvalitet, handsiktat med stor omsorg. Semlan skulle ju vara ett alldeles extra fint och gott bröd. Semlor med den form vi idag är vana vid, d v s en rund bulle med avskuret lock och mandelmassa under började förekomma först i slutet av 1800-talet.

• Den vispade grädden på semlorna är en senare företeelse som blev mer allmänt förekommande under 1930-talet.
• Även om semlans benämning, utseende och tillverkningssätt förändrats så har sättet att äta den varit detsamma från tiden för kristendomens införande i vårt land fram till våra dagar.
• Semlor åts i varm mjölk.

Kanske var det därför som den under 16- och 1700-talen kallades hetvägg. Numera är det nog lika vanligt om inte vanligare att semlan avnjuts till en kopp kaffe. Som det populära bakverk semlan har varit och är finns den naturligtvis omnämnd såväl i vår historia som i vår litteratur.

• Den 12 februari 1771 dog den svenske kungen Adolf Fredrik, far till Gustav III, på fettisdagens kväll efter att ha förätit sig på hetvägg eller semlor.
• Nu var det dock inte enbart hetväggen som orsakade kungens frånfälle.
• I bulletinen om kungens död står det “Hans Maj:ts dödsfall har skett av indigestion av hetvägg, surkål, rofvor, hummer, kaviar, böckling och champagnevin”.

En annan från litteraturen känd semleätare är den läspande mästerdetektiven Ture Sventon i Åke Holmbergs ungdomsböcker från 1948 till 1955. Ture Sventon inhandlar sina “temlor” på Konditori Rosa “landets enda fackmässigt skötta konditori”. Året runt finns där lagom gräddade semlor med grädden pösande åt alla håll. : Semlans historia | Danska Wienerbageriet

När brukar man äta semlor?

Har inte ett eget datum – Fettisdagen ska infalla 47 dagar innan påsk, datumet kan därför variera och kan infalla som tidigast 3 februari och senast 9 mars. Semlan själv kom nog till Sverige under 1600-talet från Tyskland och Danmark. Den spreds sannolikt till södra Sverige, som då var en del av Danmark.

När man äter semlor?

Kort svar: Numera går det att köpa semlor från strax efter jul men om du ska hålla dig till traditionen så är det på fettisdagen (den sista dagen före den kristna påskfastan) eller någon av de andra dagarna i fastlagen som semlorna ska ätas. Semlan eller fastlagsbullen är – med namnet Heisswecken – kända från Tyskland sedan 1400-talet. Flickr Andra namn för semla är fastlagsbulle, fettisdagsbulle och tisdagsbulle. Dessa namn är tydligare i kopplingen till en viss dag att äta semlan. Traditionellt har det nämligen varit så att fettisdagen är den dag då semlan ska ätas. Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen – den period om tre dagar som ligger precis före den kristna påskfastan.

1. Fettisdagen är alltså den sista dagen att fira rejält innan man påbörjar den fyrtio dagar långa fastan innan påskhelgen.
2. Därför åt man fastlagsbullar på just fettisdagen.
3. Eftersom den finns en stor efterfrågan på semlor även innan fettisdagen och konditorierna så klart vill sälja så många semlor som möjligt har ordet “semla” i princip helt ersatt “fastlagsbulle” “eller fettisdagsbulle” Genom att använda ordet semla kunde konditorierna alltså sälja fler semlor under längre tid.

Så här skriver Bringéus: Utan tvekan är det genom bageriernas och konditoriernas marknadsföring som beteckningen “semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition. Att börja äta semlor innan fastlagen är ingen ny företeelse,

Hårdast kontrollerat var det troligen efter andra världskriget p.g.a. ransoneringar och regleringar, Under 1900-talet förekom det att man benämnda samtliga tisdagar under fastan för fettisdag och då blev “sista fettisdagen” tisdagen som infaller under stilla veckan, Under mitten av 1900-talet gick semlan från att ha varit en bulle som “serverades som efterrätt till en middag av bönor och fläsk som serverades på tisdagarna” (Öhrn, 2006) till att bli en gräddbakelse som åts eller köptes på konditorierna,

Samtidigt blev det vanligare och vanligare att konditorierna sålde semlor från strax efter julen, Skrivet av Mattias Axelsson ( författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2007-0-19 (uppdaterad: 2020-01-15) Källor: Bringéus, Nils-Arvid.

Gunborg Antonsson