Varför Ska Man Äta Mindre Kött?

Den stora delen av matens klimatpåverkan kommer från köttet. Genom att äta betydligt mindre kött och välja mycket ekologiskt minskar matens klimatpåverkan och ökar naturens möjlighet att klara av klimatförändringarna. Publicerad 9 mar, 2021 • Uppdaterad 12 okt, 2022 • 3 min att läsa

Vad kan hända om man äter för mycket kött?

Mer grönsaker – Forskarna, som presenterar sina resultat i Jama Internal Medicine, konstaterar att trots att riskökningarna är förhållandevis små, är de värda att ta på allvar. De samband som forskningen visar på är “robusta”, säger de. – Det är en liten skillnad, men det kan vara värt att försöka minska intaget av rött kött och processat kött, som skinka och korv, säger en av studieförfattarna, Norrina Allen vid Northwestern University, till tidskriften.

• I stället förespråkar forskarna – precis som Livsmedelsverket – en kost mer baserad på växtproteiner, såsom nötter, bönor och grönsaker, samt fisk och skaldjur.
• Enligt WHO:s genomgång av forskningsläget finns det ett tydligt samband mellan processat kött (charkuteriprodukter) och cancer.
• Med charkuteriprodukter menas kött som har rökts, behandlats med nitrit eller konserverats på annat sätt.

Exempel är korv, bacon, kassler, rökt skinka, salami, leverpastej och blodpudding. Om rött kött i övrigt – nöt, gris, och lamm – konstaterar forskarna att det “troligen orsakar cancer”. Det tydligaste sambandet finns till tjock- och ändtarmscancer, men kopplingar finns även till cancer i bukspottskörteln och prostatan.

Än så länge vet forskarna inte varför rött kött orsakar cancer. Ett antal faktorer tros samverka. Risken är kopplad till det järn, fett, kolesterol, salt, protein, virus samt nitrit och nitrosaminer som finns i dessa livsmedel. Rådet är att inte äta mer än 500 gram rött kött i veckan. Endast en mindre del av detta bör vara chark.

Eftersom det saknas studier på barn gäller samma råd för dem som för vuxna. Källa: TT:s nyhetsarkiv, Livsmedelsverket : För mycket kött påverkar hälsan negativt

Varför rekommenderar Livsmedelsverket att vi äter mindre kött?

För hälsan är det bra att dra ner på rött kött och chark. Med rött kött menas kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt. Äter man mindre än 500 gram i veckan (motsvarar 600 – 750 gram rått kött ) minskar risken för tjock- och ändtarmscancer. Det gäller särskilt om man drar ner på charkprodukter- na.

Varför är kyckling bättre än kött?

Kyckling – Världsnaturfonden WWF Bästa valet av kyckling är KRAV-märkt. Dessa kycklingar har möjlighet till utevistelse på bevuxen mark så att de kan söka mat och sysselsätta sig. Dessutom är fodret i ekologisk kycklingproduktion till största del odlat utan kemiska bekämpningsmedel vilket är positivt för den biologiska mångfalden. Ett annat val med fördelar är den kyckling märkt med Label Rouge som finns i Sverige, från området Auvergne*. Dessa kycklingar får också gå ut och de är dessutom av mer långsamväxande ras vilket är en viktig faktor för att djuren ska må bra och inte ha ont.

Det finns mycket att önska kring djurvälfärden i nästan all kycklingproduktion. Bortsett från kycklingar märkta med KRAV och Label Rouge* så får i princip inga kycklingar gå ut, i stället lever de frigående inomhus under hela sina liv, i hallar med tusentals fåglar. Den snabba tillväxten hos kycklingarna orsakar lätt hälsoproblem då inre organ och skelettet inte hinner utvecklas lika snabbt som muskelmassan.

Många kycklingar får därför problem att gå och dessa snabbväxande kycklingar har en högre andel avlivningar på grund av benskörhet i jämförelse med mer långsamväxande raser. Dessutom har de nedsatt rörelseaktivitet, högre förekomst av hjärtinfarkt och sämre immunförsvar.

Stimulerande utevistelse erbjuds endast kyckling märkt med KRAV eller Label Rouge*. Animalieproduktion ur ett globalt perspektiv är ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för foderproduktion. Foderodlingen tränger undan naturlig vegetation och de arter som lever där.

Efterfrågan på soja på den globala fodermarknaden driver på behovet av ny jordbruksmark i framför allt Sydamerika och leder till att mycket artrika savanner och skogar skövlas för att ge plats åt odlingsmark för sojabönor. Kycklingar är de djur som har störst andel soja i foderstaten, därför är det klokt att dra ner på konsumtionen av kyckling.

Branschen i Sverige har dock engagerat sig i och köper endast in ansvarsfullt producerad soja, certifierad mot en trovärdig standard (RTRS eller ProTerra), eller certifikat för certifierad soja vilket driver på en mer ansvarsfull odling av soja. Det finns dock fortfarande stora utmaningar med den importerade sojan, som den höga användningen av bekämpningsmedel.

För importerat kycklingkött är det svårare att veta varifrån sojan kommer. I jämförelse med andra köttslag så har kyckling låg klimatpåverkan, eftersom de lever kort och under denna tid effektivt omvandlar spannmål och proteinfoder till kött. Samtidigt äter kycklingar i stor utsträckning sådant som vi människor skulle kunna äta direkt, som spannmål och soja, vilket hade varit långt mer resurseffektivt. ktorer som släpper ut koldioxid. Kycklingkött märkt med Svenskt Sigill Klimatcertifierad visar att extra åtgärder har tagits för att minska klimatpåverkan. Sverige, och även Danmark, har hårdare regler kring användning av antibiotika i djurproduktion än många andra länder där antibiotika ges rutinmässigt i foder i tillväxtstimulerande syfte och för att förebygga sjukdom.

Inom EU är användning av antibiotika i tillväxtstimulerande syfte förbjudet, men mängderna som används kan vara stora. Sverige har också ett förebyggande arbete med djurhälsa som gett resultatet att antibiotikaanvändningen är låg. Köttguiden bygger på bedömningar av länders lagstiftning och branschöverenskommelser, certifieringars regelverk samt forskning.

När en produkt får rött ljus i Köttguiden kan det vara så att enskilda företag som importerar faktiskt har ställt högre krav, något som inte guiden tar upp. Ibland kan alltså kycklingkött med rött ljus i praktiken nå upp till gult ljus om företag ställt högre krav på certifierad soja, djurvälfärd eller kontroller av antibiotikaanvändning.

1. Du som konsument kan alltid ställa frågan – be butiker och restauranger om mer information för detta kött.
2. Ett sätt för företag att ta mer ansvar för kycklingarna är genom att arbeta med, ett initiativ med kriterier som är framtagna av omkring 30 olika djurrätts- och djurskyddsorganisationer.
3. I dagsläget har närmre 300 företag antagit detta, och förbinder sig därmed att nå upp till kraven senast 2026.

Värphöns som slaktas efter att de tjänstgjort klart som äggproducenter förbränns eller skickas på export. Att äta upp dessa vore att utnyttja resurserna bättre. I dagsläget föder man alltså inte upp hönor utan de är en restprodukt till äggproduktionen.

Vad är sämst för miljön?

Koldioxid största boven – Förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas), jordbruk och skogsskövling leder till ökade halter växthusgaser, De ökade halterna hinner inte tas upp av växtligheten utan hamnar utanför det naturliga kretsloppet. Koldioxid ligger i dag bakom cirka 60 procent av den totala förstärkningseffekten och metangas står för ungefär 30 procent.

• Då är det intressant att notera att cirka 80 procent av världens energiförbrukning kommer från fossila bränslen, som ligger bakom majoriteten av utsläppen av koldioxid.
• De utvinningsbara reserver vi har av fossil kol, olja och gas är åtminstone sex gånger större än de koldioxidutsläpp vi har råd med framöver, för att klara att hålla oss till 1,5 grads global uppvärmning.

Vi lämnade inte stenåldern för att stenarna tog slut, och vi måste lämna fossilenergiåldern långt, långt innan de fossila reserverna och resurserna är slut – senast år 2050 globalt. Men detta kommer att ta tid och behöver genomsyra all vår samhällsplanering och alla investeringsbeslut som vi tar i dag.

Vilken mat är dålig för miljön?

Kött är det livsmedel som påverkar miljön mest. Därför kan det få stor effekt om du minskar på köttportionerna eller byter ut några rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling mot vegetariska alternativ.

Vilket kött är bäst för hälsan?

I mediedebatten om animaliska livsmedel beskylls de för att vara både cancerframkallande och en belastning för miljön. Men är det verkligen så ohälsosamt att äta t.ex. kött? Och är det möjligt att samtidigt ta hand om miljön? Läs mer här. – Att äta en sund och varierad kost är en stor utmaning, särskilt för vegetarianer: Det beror på att kött (samt ägg och mjölk) bidrar med så många viktiga nyttiga delar av vår kost.

Det fastslår Nina Rica Wium Geiker, seniorforskare vid Enheten för dietik och klinisk näringsforskning på Herlev-Gentofte Hospital. “De vegetabiliska produkterna innehåller inte samma mängd aminosyror som animaliska livsmedel och dessutom innehåller växtbaserade livsmedel inte alla essentiella aminosyror”, säger hon.

Forskare: Man får en felaktig balans “Om man ska få tillräckligt med aminosyror genom en helt växtbaserad kost, utan att få för mycket energi, finns det en stor risk att man inte får tillräckligt med kolhydrater och fett. Man får helt enkelt en felaktig balans eftersom man måste äta väldigt mycket vegetabilier och man blir tvungen att röra på sig väldigt mycket för att inte gå upp i vikt”, säger Nina Rica Wium Geiker.

Problemet, som hon ser det, är att det har uppstått en hälsotrend om att helt sluta med kött, ägg och mjölk. Rött kött i sig är hälsosamt Det röda köttet har varit under kritisk granskning men enligt Nina Rica Wium Geiker beror det mest på en debatt som spårat ur och handlar om livsstil snarare än det röda köttet i sig.

“De som äter mycket rött kött är också ofta de som är överviktiga och dricker mer alkohol 1), Det följer alltså med en specifik livsstil. Men man kan inte säga att det röda köttet är direkt skadligt. Det handlar om flera olika bidragande orsaker. Utifrån de försök som gjorts kan man inte säga att det röda köttet är boven i dramat.

Det finns tvärtom en mängd fördelar med att äta rött ött.” Detsamma gäller för bearbetade livsmedel. “Det handlar om hur mycket man äter av det och hur ofta. Och det handlar om tillagningsmetoden. Grillar man det hårt? Blir det svart och bränt? Vi vet att vi får med nitrit och det är inte särskilt hälsosamt, men det är inte köttet i sig som är ohälsosamt.

Matens innehåll av nitrit är exempelvis mycket större i USA, bland annat på grund av den fodertyp som korna får”, säger Nina Rica Wium Geiker. Välj röda biffar Enligt Nina Rica Wium Geiker är det särskilt de röda biffarna du ska äta. Det är ungefär lika mycket protein i alla typer av kött, men det röda köttet är mer näringsrikt.

• I nöt- och griskött är det exempelvis betydligt fler mineraler, inte minst järn.
• Därför är det viktigt att du får tillräckligt av det röda köttet – annars är det svårt att få tillräckligt med järn.
• Fokus på hållbar produktion Om man pratar om kött och USA är det också upplagt att prata om klimatutmaningarna.

Jørgen E. Olesen är professor och forskar om klimatet på Institutet för Agroekologi vid Århus Universitet, han är säker på sin sak: Om man vill hjälpa klimatet på traven rekommenderar han de danska konsumenterna att välja danskt kött istället för utländskt.

Läs: Hur hållbart är EU när det gäller nötkött? “Om man tittar på sammanställningar över klimatbelastningen inom köttproduktionen ligger Danmark bäst till. Det gäller i stort sett oavsett vilken typ av köttproduktion vi pratar om och beror på att vi har en mycket effektiv djuruppfödning och en effektiv produktion av grödor.

Vi har vidtagit många åtgärder i Danmark för att minska miljöeffekterna av djurhållningen – och det har inte minst gagnat klimatet”, säger han. Han menar att det finns en mängd olika förklaringar bakom. “Mycket av det har med kväve att göra. Det gäller både i fodret och i markerna, där danska lantbrukare har minskat utsläppen av kväve och förbättrat utnyttjandet.” 1) Källa: Køds rolle i kosten, DTU Fødevareinstituttet, 1.

Är köttfärs processat kött?

Kött I studierna delas kött upp i rött kött (nöt- och fläskkött, köttfärs, lever/njure), vitt kött (fågel) och processat kött (till exempel smörgåsmat och korv). Det är framför allt intag av rött och processat kött som har studerats i kohorterna. I några studier har man också studerat hemjärn, den typ av järn som finns i kött, och dess samband med hälsan.

1. I både mammografikohorten och kohorten av svenska män observeras en i genomsnitt kortare livslängd hos de individer som åt mycket rött kött, 100 g eller mer per dag, och mycket processat kött, 50 g eller mer per dag, jämfört med den grupp som åt lite kött.
2. Sambandet är tydligare för processat kött.
3. Livslängden var i genomsnitt mellan 9 och 24 månader kortare hos den grupp individer som åt mer än 100 g processat kött eller 300 g rött kött per dag.

Vad gäller rött kött finns också ett samband med en ökad risk att dö i hjärt- kärlsjukdom hos kohorterna, ett sambandet som inte finns för cancer. Risken att dö i hjärt- kärlsjukdom förändrades inte av en hög konsumtion av frukt och grönsaker.

Hur ofta kan man äta kött?

Ät mindre men bättre kött – Idag äter svensken i genomsnitt nästan ett kilo kött i veckan, inklusive kyckling. Många äter betydligt mer, andra mindre och en del av befolkningen äter inte kött alls. Enligt Livsmedelsverkets kostråd bör vi av hälsoskäl äta högst 500 gram tillagat rött kött och charkprodukter – det vill säga nöt, gris, vilt eller lamm – i veckan.500 gram tillagat kött i veckan motsvarar till exempel tre normalstora portioner à 125 gram samt köttpålägg på 2-3 smörgåsar.

Normalportionen à 125 gram överskrids ofta, både hemma och på restaurang. En naturlig följd av att minska köttkonsumtionen är att proteinmängden i kosten blir lägre, men det är inget problem. Tvärtom – de flesta av oss äter onödigt mycket protein. Det räcker för de flesta med 500 gram kött i veckan för att få i sig de proteiner och andra näringsämnen som vi får genom kött.

När Livsmedelsverket 2014 undersökte konsumtionen av kött såg man att ungefär tre av fyra män och nästan varannan kvinna i Sverige åt mer än så. De senaste åren har dock konsumtionen minskat något och vi äter i större utsträckning kött som är producerat i Sverige.

Under 2018 minskade svenskarnas köttkonsumtion i snitt med 2,2 kilo per person. Det var den lägsta konsumtionen av kött i Sverige på över tio år. Köttkonsumtionen står nu för cirka hälften av de totala utsläppen från maten vi äter i Sverige (läs mer här ). För planetens skull bör du gå ett steg längre.

Om vi ska klara klimatmålen (läs mer här ) så ryms det en mindre mängd kött i kosten ett par gånger i veckan, olika beroende på vilket sorts kött och vilka andra produkter du lägger på tallriken. Men klimatet är inte den enda miljöfrågan, för den biologiska mångfaldens skull bör vi äta kött från betande djur som håller våra viktiga naturbetesmarker öppna.

En naturlig följd av att minska köttkonsumtionen är att proteinmängden i kosten blir lägre, men det är inget problem. Tvärtom – de flesta svenskar äter onödigt mycket protein. Det går bra att tillgodose behov av näring och energi med en kost där köttet är en mindre del och en variation av vegetabilier, mycket baljväxter och fullkorn, gärna ekologiska, producerade i Sverige, står för huvuddelen av tallriken.

Film

Varför man inte ska äta vegetariskt?

Publicerat fredag 18 mars 2016 kl 06.00 Fler människor i Sverige kan drabbas av njurproblem och benskörhet om allt fler går över till mer vegetarisk kost. Orsaken är den giftiga tungmetallen kadmium. Mer vegetarisk kost är bra för folkhälsan. Men det finns också nackdelar med mer frukt och grönt.

• Idag är vegetarianer en riskgrupp för att få i sig ohälsosamma mängder kadmium.
• En annan riskgrupp är kvinnor eftersom kroppen tar upp mer kadmium från maten om man har järnbrist.
• En orsak är att mat odlas på jordbruksmark med naturligt höga halter av den giftiga tungmetallen kadmium.
• Följderna kan bli benskörhet och skador på njurarna.

Ett par hundra tusen svenskar beräknas idag få i sig så mycket kadmium via vegetabilier att de riskerar att drabbas av den här typen av negativa hälsoeffekter, enligt Livsmedelsverket. – Därför måste samhället se till att halterna sjunker i våra grödor, säger Marie Vahter som är professor i miljömedicin på Karolinska institutet.

1. Under många år har insatser gjorts för att minska vår exponering för kadmium.
2. Det finns exempelvis mindre mängder kadmium i handelsgödsel, mindre användning av kadmiumbatterier och minskade utsläpp av kadmium från industrin.
3. Trots det minskar inte den här gifiga tungmetallen i livsmedlen i Sverige.
4. Trots alla insatser som gjorts verkar det inte som att vi har sänkt människornas exponering.

Så det måste nog till att sänka halterna i den mat vi äter. Jag tror det är det allra viktigaste, säger Marie Vahter. Ett skäl till att kadmium i maten inte sjunker är att vissa jordbruksområden har naturligt höga kadmiumhalter i jorden. Det mest effektiva sättet att minska mängden kadmium i maten kan vara att sluta odla livsmedel på bland annat delar av Österlen i Skåne, delar av Östergötland och delar av Jämtland.

Varför är det nyttigt att äta mycket grönsaker och mindre kött?

Varför mer VEGETARISKT och mindre KÖTT Köttproduktion handlar inte bara om djurens livsvillkor, det handlar lika mycket om resursslöseri, miljöförstöring och människors hälsa. För att komma till rätta med de problemen måste särskilt vi i västvärlden minska vår köttkonsumtion. Det finns många skäl att äta mindre kött.

Vegetabilier är mycket nyttigare Vi skulle må bättre om vi åt mindre kött och fisk. Vegetarisk kost kan hjälpa oss både att behålla och återfå hälsan. Vällevnadssjukdomar som gallsten, njursten, åldersdiabetes och fetma kan delvis sättas i samband med vad vi äter. Vetenskapliga studier har visat att vegetarisk kost kan lindra vissa sjukdomar.

När det gäller matförgiftningar, är de nästan alltid orsakade av bakterietillväxt i animaliska produkter. Kött och andra animaliska produkter har tre stora hälsonackdelar: de innehåller för mycket protein, ofta för mycket fett samt för litet fibrer. Vegetabilier innehåller lagom mycket protein (gäller speciellt ärtor, bönor och linser), litet fett samt mycket fibrer.

1. De är dessutom rika på många vitaminer och andra ämnen som måste finnas i en fullvärdig kost.
2. Miljögifter koncentreras i kött och fisk Många miljögifter blir allt mer koncentrerade ju högre upp i närings-kedjan de kommer.
3. Det innebär att fisk och kött (främst lever och njure) ofta innehåller en större mängd miljögifter än vegetabilier.

Inte minst gäller detta de fettlösliga gifterna, t.ex. klorerade kolväten som DDT, PCB och dioxin. Kvinnliga vegetarianer har mindre dioxin i bröstmjölken (enligt en svensk studie). Många vattenområden, t.ex. Östersjön, är kraftigt förorenade. PCB och dioxin lagras i fet Östersjöfisk (lax och strömming). Vegetarisk mathållning är bra både för plånboken och nationalekonomin Genom att köpa säsongens grönsaker (t.ex. vitkål, rödbetor, morötter), bönor, säd eller nötter istället för kött, kan man sänka sina matkostnader och samtidigt höja näringskvalitén.

• Ostnaden för att producera kött hålls nere genom subventioner.
• Dels med skattemedel, dels genom att köttindustrin behöver betala bara för en mindre del av de miljöskador den orsakar.
• Samhällets kostnader för sjukvård och miljöskador är enorma (även om vi med dagens politik överlåter på framtida generationer att betala för miljöskadorna).

Utgifterna skulle kunna minskas kraftigt med ett vegetabiliebaserat och resurssnålare jordbruk och en hälsosammare kosthållning. Köttproduktion är slöseri med mark och vatten Lantbrukets djur konkurrerar med människan om mat, men också om mark, vatten och bränsle.

1. Medan över 800 miljoner människor i världen är allvarligt undernärda och 20–60 miljoner svälter ihjäl varje år, exporterar många fattiga länder grödor som är utmärkta som människoföda till i-länderna som djurfoder.
2. Nära 40 procent av världens totala spannmålsproduktion används som kraftfoder inom djurhållningen.

I USA går 70 procent av spannmålen till detta ändamål, i Europa 60 procent. En betydande del av världens baljväxtskörd (främst sojabönor) nyttjas på samma sätt.80–90 procent av näringen går förlorad när den tar omvägen via djuren. Att producera kött kräver minst tio gånger så mycket mark som odling av vegetabilier med motsvarande närings- och energiinnehåll.4 000 m2 åkermark kan producera 9 000 kg potatis på ett år men bara 70 kg kött.

Ett likartat förhållande råder mellan växtodling och animalieproduktion när det gäller vattenåtgång. I USA beräknas hälften av landets vattenkonsumtion gå till att föda upp nötkreatur. Den västerländska köttdieten förutsätter att konsumtionen av naturresurser är ojämlikt fördelad mellan olika delar av världen.

Om alla människor åt lika mycket animaliska livsmedel som Nordamerikas invånare, vore vi tvungna att öka världsproduktionen av spannmål med två och en halv gånger. Köttindustrin tränger undan växter och djur Lantbrukets djur konkurrerar inte bara med människan. Köttindustrin skövlar skogar Köttproduktionen är en av anledningarna till att regnskogarna skövlas. I Latinamerika har biffdjursuppfödare skövlat enorma arealer med regnskog och annan skog för att skapa betesmarker. Även odling av sojabönor, som ingår i djurfoder i västvärlden, bidrar till regnskogens försvinnande, då det blir allt vanligare att regnskog skövlas för att ge plats åt odlingar med sojabönor.

Odlingarna har också inneburit att mängder med fattiga småbönder har trängts undan från sin mark och istället tvingats hugga ner regnskog för att få en bit jord att odla på. Regnskogarna med deras mycket stora rikedom av djur och växter har en viktig klimatbevarande funktion, som påverkar stora områden.

De reglerar temperaturen och cirkulationen av vattnet. Skogar skyddar också jordlagren mot erosion. Försvinner skogen, sköljs de näringsrika jordlagren ner i vattendragen i samband med regn och lämnar ofruktbara markområden kvar. I överutnyttjade torrområden blåser jorden bort med vinden.

Ött- och fiskproduktionen slukar energi I alla västerländska former av jordbruk baserade på husdjur – liksom inom havsfisket – går det åt mer energi i form av fossila bränslen än vad som produceras i form av ätbara kalorier. Utsläppen av koldioxid från dessa fossila bränslen påskyndar växthuseffekten, med obehagliga klimatförändringar som följd.

Stora djurbesättningar är mycket energikrävande och sårbara. Om en kycklingfabrik med tiotusentals djur blir strömlös, dör kycklingarna av syrebrist inom loppet av mindre än en timme. Ventilation, nedkylning, belysning etc., allt går på el. Transporter av djurfoder och gödsel drar mycket fossilt bränsle, liksom framställningen av all den konstgödsel och de kemikalier som investeras i jordbruken för köttproduktionens skull.

Ött- och fiskproduktionen övergöder vattnet och skadar skogen Växter behöver kväve, men bara i måttliga mängder. Vår intensiva djurhållning ger ett kväveöverskott och en koncentration av kväve som förstör både vatten och skog. Varje gram kväve i biffen motsvarar utsläpp av sex gram kväve i naturen. Även fiskodling förorenar miljön.

Utsläppen av kväve och fosfor från fiskodlingarna i Norges fjordar motsvarar näringsinnehållet i orenat avloppsvatten från drygt två miljoner människor. En stor del av kväveläckaget från hushållen kommer direkt från det kött och den fisk vi äter. Det kväve kroppen inte behöver går ut med urin och avföring och måste tas om hand av reningsverken, som inte är särskilt bra på att reducera avloppsvattnets kväveinnehåll (fosforreningen är däremot effektiv).

Uppfödningen är ofta otäck Både i Sverige och utomlands föds flertalet djur upp i storskaliga, fabriksliknande anläggningar, där de tvingas leva korta och onaturliga liv. De flesta länders djurskyddslagstiftning är mycket bristfällig. Ibland finns inga djurskyddslagar alls. Det kött som importeras kommer från andra länder i Europa och från t.ex.

Nord- och Sydamerika, där djur får behandlas på ett sätt som inte är tillåtet i Sverige. Att köttprodukter innehåller importerat kött fram år inte alltid av butikernas ursprungsmärkning. Allt kött som på något sätt behandlats i Sverige, t.ex. malts eller rökts, räknas nämligen som svenskt. Hormoner och antibiotika används för att djuren ska växa snabbare Kött innehåller också ämnen som avsiktligt tillförts både före och efter slakt. Att ge hormoner för att djuren ska växa snabbare är vanligt i länder som vi importerar kött från. Den okontrollerade användningen av antibiotika i djurfodret i många länder har lett till att bakterier blivit resistenta.

• Som en följd av detta riskerar människor och djur att dö i luftvägsinfektioner, TBC, salmonella och andra sjukdomar.
• Burhönorna lider Nästan all äggproduktion i Sverige och Europa sker i fabriksliknande anläggningar, där hönorna lever i burar eller i stora grupper på golv.
• Burhönsen saknar dagsljus och hönorna lever tätt sam-manpackade.

Det stressar dem, vilket provocerar fram rangstrider (hackning) och de har ingen möjlighet att få utlopp för sitt naturliga beteende. Djurtransporterna är oftast grymma Djur skadas och dör redan under transporterna till slakt eller gödning. Bara i Europa transporteras varje år 250 miljoner djur kors och tvärs över kontinenten.

Många forslas också vidare till utomeuropeiska länder, där de slaktas utan bedövning. Transporterna går ofta över oerhört långa sträckor, ibland helt utan mat- eller vattenpauser under flera dygn. Många djur kvävs eller stressas sönder av att stå så tätt packade. Av- och pålastningen vid lastbilar eller båtar är ett annat moment av transporterna som ofta skadar djuren.

Med hjälp av elektriska stötar, sparkar och slag försöker man skynda på djuren och få dem dit man vill. Slakten är plågsam på flera vis De flesta av västvärldens djur slaktas på stora, stressiga fabriksslakterier, där det tas mycket liten hänsyn till det enskilda djuret i väntan på eller under slakt.

Tempot, trängseln, den mer eller mindre hårdhänta hanteringen skadar och stressar djuren, liksom lukten av blod och inälvor, skriken från andra djur, buller från maskinerna etc. I den nya miljön föses dessutom djur som inte känner varandra samman, vilket gör att blodiga rangstrider bryter ut. Själva slaktmomentet är ofta långt ifrån smärtfritt.

I Sverige och övriga EU-länder samt i en del andra länder ska djuren som regel bedövas innan de avblodas. Men de metoder som används är bristfälliga, och någon kontroll av att djuren verkligen bedövas saknas oftast. Fisket föröder haven Cirka 80 miljoner ton fisk fiskas årligen upp i världen.

Haven är på många ställen utfiskade, och ytterligare fiske hotar att utrota inte bara fisken utan även de arter som är beroende av den för sin överlevnad. Och eftersom dessa djur, bl.a. sälar, upplevs som konkurrenter av fiskeindustrin, drabbas de av jakt och förföljelse. Många tiotals miljoner sjöfåglar, delfiner, havssköldpaddor och andra djur fastnar dessutom och dör i fisknät varje år (s.k.

bifångst). Både i nät som regelbundet hämtas in och i de många kasserade “spöknät” utan ägare som driver omkring i världshaven. Även kvarlämnade krokar och linor skadar andra djur. Bifångsten används inte utan kastas överbord. Antalet delfiner som drunknar i tonfisknät har minskat från flera hundratusen till några tusen per år tack vare “delfinsäkra” metoder.

Men de nya metoderna gör att andra djur istället fastnar i näten. Vissa typer av trålning får stora ekologiska konsekvenser. Livet på havsbottnen skadas allvarligt. Hälften av världens fiskfångster (70 procent av de svenska) tas upp vid s.k. industrifiske. Merparten av denna fisk används till att framställa fiskmjöl, som sedan blir proteinfoder till djur.

Dubbelt slöseri alltså. Detta är ytterligare ett sätt för oss i de rika länderna att dra resurser från de fattiga, där de traditionella fiskarna inte längre får fångster som de kan leva av. Jakten skadar både djur och natur Uppskattningsvis 1,5 miljoner vilda djur skjuts varje år i Sverige. De flesta används som människoföda. Visserligen får de vilda djuren i regel leva fritt tills de skjuts, men själva jakten kan innebära lidande för djuren.

1. Många djur och fåglar skadeskjuts varje år.
2. Jägare brukar framhålla att människan bara tar det “överskott” av djur som ändå inte skulle ha klarat sig undan rovdjur, svält etc.
3. Men det är långt ifrån alltid de djur som naturen ändå skulle ha gallrat ut som skjuts, för vem vill ha gamla, svaga eller t.o.m.

sjuka djur? Genom att skjuta de friska och starka ledardjuren rubbas balansen i naturen och flocken. Jakten påverkar även på ett annat sätt.1 200 ton blyhagel hamnar varje år i den svenska naturen, där de förgiftar vattendrag, mark och djur. Samband mellan köttproduktion och djurförsök Mängder av försöksdjur går åt vid forskning kring sjukdomar som skulle kunna vara betydligt mindre utbredda om vi minskade eller helt uteslöt köttätande.

Även de kemiska preparat som upprätthåller den storskaliga djurproduktionen, t.ex. bekämpningsmedel, mediciner och fodertillsatser, tas fram med hjälp av djurförsök. Vad kan jag göra? Du kan minska din kött- och fiskkonsumtion! Inför en vegetarisk dag i veckan – eller gör alla dagar vegetariska. Det finns många vegetariska kokböcker att hämta inspiration från.

Ärtor, bönor och linser innehåller mycket protein och kan därför ersätta kött och fisk. Välj ekologiska (Krav- och Demetermärkta) produkter! Djurens villkor är mycket bättre på KRAV-gårdar än inom det konventionella lantbruket. Och de får lokalt producerat foder, som odlats utan konstgödsel och bekämpningsmedel.

• Inget fiskmjöl, inga importerade sojabönor från sårbara marker i sydliga länder (en mindre mängd konventionellt odlat foder tillåts dock).
• Tala med vänner och bekanta om köttproduktionens och fiskets konsekvenser för miljön, djuren och människors hälsa.
• Då sprider du viktig kunskap! Sprid denna broschyr till dina vänner, bekanta och på din arbetsplats eller skola m.m! Kontakta oss om du vill få fler exemplar av den gratis och annan information om detta ämne.

Se även information på våra hemsidor. Källor : Att äta för en bättre miljö. Slutrapport från systemstudie Livsmedel. Rapport 4830. Naturvårdsverket 1997. Mat, miljö, rättvisa. Köttkonsumtionens påverkan på miljön och den globala livsmedelsförsörjningen. Jens Holm, Förbundet djurens rätt, 2000.

Life Cycle Assessment of Milk Production – A Comparison of Conventional and Organic Farming. Christel Cederberg, Institutet för livsmedel och bioteknik, SIK 1998. The Amazon Towards the “Soybean Cycle”. Renata Carvalho. Amazonia Papers, Friends of the Earth, Amazonia Program 1999. A Diet for a New America.

John Robbins. Stillpoint Publishing 1987. En bransch i gungning. Sven Ståhl. Miljöaktuellt 1/96. Naturvårdsverket. Kött åt de rika gör jorden fattigare. Alan Thein Durning och Holly B. Brough, Tillståndet i världen 92. Worldwatch Institute. Miljöstörningar och hälsa.

1. Naturvårdsverket 1993.
2. Nordens miljö – tillstånd, utveckling och hot.
3. Claes Bernes.
4. Naturvårdsverket 1993.
5. Rovfiske ödelägger haven.
6. Hans Hellberg.
7. Miljöaktuellt 1/96.
8. Naturvårdsverket.
9. Världsfisket i kris.
10. Susanna Baltscheffsky.
11. WWF Eko 3/96.
12. Ät för livet! Förbundet Djurens Rätt/Svenska Vegetariska Föreningen 1997.

ÄT SMART – hur man kan äta för att både kroppen och miljön ska må bra. Centrum för Tillämpad näringslära 2001. Denna skrift ges ut till minne av Thomas Huldt (1972–2001), som väckte idén att göra en kortfattad trycksak om köttkonsumtionens många negativa konsekvenser och som påbörjade arbetet med denna folder. Texten i denna broschyr får citeras, kopieras och spridas fritt om källan anges! Fler exemplar av broschyren beställas från utgivarna:

Gunborg Antonsson