Vilken Mjölk Är Bäst Att Dricka?

Båda varianterna har fördelar – Vill man ändå dricka eller laga mat och ska välja mellan mjölk eller ett vegetabiliskt alternativ, är komjölken bäst ur näringssynpunkt, då de växtbaserade mjölkdryckerna till största delen består av vatten och en väldigt liten mängd “råvara”.

Vad är bäst havremjölk eller vanlig mjölk?

Kan man som nybliven vegan byta ut komjölk mot havredryck rakt av utan att fundera på näringsintaget? Som konsument kan det vara svårt att navigera bland informationen som presenteras i media, särskilt nu när det är ett väldigt polariserat läge mellan mjölkindustrin och producenter av växtbaserade livsmedel.

Text: Pernilla Berg Ingredienser i havreprodukter Det finns många olika märken av havredryck, men de brukar ha snarlika ingredienslistor. En vanlig berikad havredryck innehåller i regel havre, vatten, rapsolja, kalciumkarbonat, kalciumfosfat (surhetsreglerande medel), salt, vitamin D2, riboflavin (B2) och vitamin B12.

Andra mer specialiserade havreprodukter, som yoghurtliknande produkter, crème fraîche och skummande dryck till kaffe, innehåller andra ingredienser för att livsmedelsegenskaperna ska bli rätt. En havreprodukt som liknar yoghurt innehåller syrningskultur, olika syror, stärkelse och protein för att ge rätt smak och konsistens på den färdiga produkten.

En crème fraîche-liknande produkt innehåller också fullhärdat fett för att konsistensen ska bli fast i rumstemperatur. Innehållet av mättat fett är därför högre än i havredryckerna. En havredryck som fungerar bra i kaffe innehåller mer surhetsreglerande medel för att drycken ska gå att skumma och inte skära sig i kaffet.

Fett Havredryck innehåller i regel runt 1,5 % fett vilket är jämförbart med mellanmjölk. Det som skiljer sig är att vanlig komjölk huvudsakligen innehåller mättat fett medan havredryck innehåller mest enkelomättat och fleromättat fett. Ett för högt intag av mättat fett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom på sikt och de flesta i befolkningen skulle behöva dra ner på det intaget och istället öka på intaget av fleromättat fett.

Mättat fett är inte livsnödvändigt och behöver inte tillföras med kosten. Å andra sidan går det inte att undvika mättat fett helt då de flesta livsmedel, både animaliska och vegetabiliska, innehåller mättat fett. Men animaliska livsmedel innehåller i regel en större andel. Det är det totala intaget av mättat fett från hela kosten som är viktigt att se över.

Protein När det gäller proteininnehållet skiljer sig havredryck och komjölk markant. Havredryck innehåller runt 1 g protein medan komjölk innehåller 3,5 g protein per 100 g. Förutom skillnaden i proteininnehåll är proteinkvaliteten olika i de två dryckerna.

Komjölken innehåller protein som absorberas enklare jämfört med proteinet i havredrycken. Jämför man de olika växtdryckerna på marknaden kommer havredryck på andraplats efter sojadryck, som innehåller runt 3 g protein per 100 g. Trots att havredryckens proteininnehåll är lite lägre är upptaget relativt bra för att vara en vegetabilisk källa och innehållet av den begränsande aminosyran lysin är ganska bra.

Ibland framförs argumentet att komjölk inte är bra p.g.a. dess innehåll av fosfor, protein, hormoner och tillväxtfaktorn IGF-1, men det finns inga klara bevis för att det är något reellt problem för friska personer. Det är framför allt patienter med nedsatt njurfunktion som kan behöva dra ner på fosfat- och proteinintaget.

Kolhydrater De flesta havredrycker innehåller inget tillsatt socker, men de innehåller snabba kolhydrater i form av disackariden maltos. I havre är stärkelseinnehållet högt och vid tillverkning av havredryck bryts den ner till maltos med hjälp av enzymer. Drycken får därför en sötare smak och ett högre innehåll av disackarider än hel havre och havregryn.

Maltos är en disackarid som består av två hopkopplade glukosmolekyler och GI-värdet blir därför högt när den bryts ner till glukos i tarmen. De flesta havredrycker innehåller 2-4 g maltos per 100 g. Komjölk innehåller ca 5 g laktos per 100 g. Laktos är också en disackarid, men den består av en glukos- och en galaktosmolekyl.

I tarmen bildas därför mindre glukos än från maltos och GI-värdet blir inte lika högt. Nackdelen med laktos är ju som bekant att det är många som är laktosintoleranta i befolkningen. Saknar du enzymet laktas eller har mindre av enzymet kan laktos inte brytas ner optimalt till enkla sockerarter i tunntarmen.

Laktosen fortsätter istället ner i tjocktarmen där bakteriefloran tar över nedbrytningen. Det ger oftast besvär i form av gaser och diarré. Det är inte farligt att dricka komjölk vid laktosintolerans, men det är högst obehagligt och fungerar oftast inte i längden p.g.a.

Magknip och andra biverkningar. Växtbaserade drycker är därför även ett alternativ till laktosintoleranta som inte vill använda laktosfri mjölk. Det finns studier som indikerar att galaktos, som bildas när laktos från mjölk spjälkas i tarmen, kan ha en negativ hälsopåverkan, men evidensen är inte tillräckligt starkt för att använda det som argument för att avråda från komjölk.

Dessutom är galaktosnivån väldigt låg i syrade mejeriprodukter. Det krävs fler studier innan det går att säga något med säkerhet. Vitaminer, mineraler & fibrer Förutom makronutrienterna fett, protein och kolhydrater är det skillnader i fiberinnehållet mellan havredryck och komjölk.

Havredryck innehåller 0,8 g fibrer per 100 g och komjölk innehåller 0 g fibrer. En viss del av fibrerna i havre är betaglukaner och de har en kolesterolsänkande effekt om du äter minst 3 g per dag. Tittar vi närmare på innehållet av vitaminer och mineraler skiljer det sig mellan havredryck och komjölk.

Det går inte att argumentera för att komjölken inte är näringsrik. Komjölk innehåller vitamin B12, riboflavin och kalcium i bra nivåer naturligt, men mjölken berikas med vitamin D för att innehållet ska vara standardiserat. Komjölk innehåller även många andra näringsämnen som till exempel vitamin A, jod, zink och selen.

Berikad havredryck innehåller i stort sett samma nivåer av vitamin B12, riboflavin, vitamin D och kalcium som mjölk och ger ett bra tillskott. I dagsläget får dock inte ekologisk växtdryck berikas med vitaminer och mineraler och det är därför bra att välja den icke-ekologiska drycken som är berikad för att tillgodose det behovet.

Livsmedelsverket har beslutat att även ekologiska växtdrycker ska få berikas, men beslutet är inte implementerat än. Gluten Själva glutenproteinet består till stor del av proteiner som kallas prolaminer och gluteliner. Våra vanliga spannmål vete, korn och råg innehåller alla gluten, men de innehåller olika typer av prolaminer och gluteliner.

Lite förenklat kan man säga att de innehåller olika typer av gluten. I vete kallas dessa gliadin och prolamin och det är framför allt de man brukar prata om när glutenintolerans/celiaki diskuteras. Celiaki är en sjukdom med autoimmun koppling där immunförsvaret överreagerar på gluten i tarmen. Det uppstår en lokal inflammation i tunntarmen vilket i förlängningen leder till att tarmludden bryts ner och att näringsupptaget blir dåligt.

Den som är drabbad får ofta diarré och ont i magen. När gluten utesluts ur kosten läker tarmludden och symtomen försvinner efter en tid, men de som har celiaki måste undvika gluten resten av livet för att inte få besvär igen. Celiaki är ingen allergi även om många lite slentrianmässigt kallar det glutenallergi.

1. Det är bra att känna till att det finns veteallergi där personen får klassiska allergisymtom som kan leda till anafylaktisk chock vid exponering för vete.
2. Vid veteallergi måste man alltid undvika alla produkter som innehåller veteprotein.
3. Det räcker inte att undvika gluten då många glutenfria produkter innehåller vetebaserade ingredienser.

Allergi mot havre är ovanligt, men det finns andra typer av spannmålsallergier. Havre innehåller också proteiner som är glutenliknande, men för närvarande klassificeras de inte som glutenproteiner då de flesta glutenintoleranta tål havreprotein. Det är dock lite problematiskt att rakt av rekommendera havreprodukter till glutenintoleranta då havre ofta hanteras i samma fabrik som övriga spannmål och det finns risk för att havren kontamineras med gluten.

Sådana produkter är därför märkta med “kan innehålla spår av gluten”. På senare år har vissa producenter därför introducerat begreppet “ren havre”, vilket innebär att hanteringen av havren är helt separerad från övriga spannmål. När det gäller havrebaserade mejeriprodukter är de flesta inte tillverkade av ren havre och passar därför inte för personer med celiaki eller veteallergi.

Vill du trots det prova bör du diskutera med din läkare och/eller dietist först. Havredryck kontra komjölk Det går inte att sticka under stol med att komjölken är näringsrik och att den är mer komplett än havredryck och andra växtdrycker, men havredryck sticker ut lite då den innehåller nyttigare fetter och betaglukaner.

Det är helt naturligt att komjölk har en annan näringsprofil då den egentligen är avsedd för den växande kalven. Att välja en berikad havredryck kan trots det vara ett bra alternativ för veganer och vegetarianer. Är då havredryckens näringsinnehåll ett stort problem för veganer? Nja, en berikad havredryck ger ett bra intag av kalcium, vitamin D, B12 och riboflavin och i regel är intaget av havredryck per dag inte så stort att det konkurrerar ut andra proteinrika livsmedel.

Även om havredrycken innehåller mer snabba kolhydrater än komjölk och mindre protein ger det inte så stort utslag på en hel dag. Det är det totala näringsintaget per dag som är viktigt och att intaget av snabba kolhydrater inte blir för högt. Är kosten ensidig och proteinfattig finns det självklart bättre alternativ än stora mängder havredryck.

Att använda berikad växtdryck eller komjölk rekommenderas dock inte som måltidsdryck varken för vuxna eller barn. Det är särskilt viktigt för små barn då det finns risk att mjölken tar för stor plats av det totala energiintaget, samt att den kalciumrika mjölken hämmar upptaget av järn. En vanlig havredryck har också som nämnts ovan en bättre fettsyraprofil med lägre innehåll av mättat fett och högre innehåll av enkel- och fleromättat fett jämfört med komjölk.

Havredrycken innehåller också mer fibrer och skyddande betaglukaner. Visst innehåller vissa havreprodukter som yoghurt och crème fraiche mer tillsatser och även mättat fett, men det är nödvändigt ur produktutvecklingssynpunkt. Innehållet av mättat fett är dock inte högre än motsvarande mejeriprodukter och är övriga intaget av mättat fett lågt är det inget jätteproblem.

Veganer har i regel också ett mycket större intag av skyddande frukt och grönsaker än allätare och på populationsnivå är risken att drabbas av många vällevnadssjukdomar lägre. Varför växtbaserad dryck? Att vara vegan innebär att man i största möjliga mån vill undvika att djur kommer till skada eller lider.

Det går inte att nog betona att det är ett aktivt etiskt val att välja bort animaliska produkter och att dricka komjölk är inget alternativ. Veganer väljer därför inte havredryck enkom för att den är nyttigare eller för att det är den optimala drycken som ersätter komjölk.

Det är dumt att enbart hävda att havredryck är hälsosammare då det även finns studier som visar att mejeriprodukter har skyddande effekt mot t ex koloncancer. Det kan vara bra att ha det i bakhuvudet när diskussionen hettar till om mjölk kontra växtdryck. Personligen tycker jag att det är fascinerande att det går att skapa bra vegetabiliska alternativ så att det finns tillgängligt för de som inte vill/kan äta vanliga mejeriprodukter.

Det behöver inte vara en laddad fråga där växtdryck ställs mot komjölk. Från ett etiskt perspektiv är det positivt att intresset för växtbaserade produkter ökar, oavsett om gemene man väljer att äta helt växtbaserat eller inte. Det ökande utbudet av havreprodukter och andra växtbaserade produkter gör det också enklare för laktosintoleranta och komjölksproteinallergiker.

Det finns även havreprodukter tillverkade av ren havre som passar för patienter med celiaki, men i Sverige finns det vad jag känner till än så länge ingen havredryck tillverkad av ren havre. Sammantaget har havredryck och komjölk olika för- och nackdelar, men det går inte rakt av att likställa dem som livsmedel.

För veganer och patienter med allergi eller intolerans är berikad havredryck ett bra alternativ som komplement till övriga kosten.

Är getmjölk bättre än komjölk?

Nya studier visar att getmjölk är mer lättsmält än komjölk. Den har även anti-inflammatoriska effekter på tarmen vilket gör att den kan vara ett nyttigare val vid exempelvis Crohns sjukdom. Mycket talar för att getmjölk även är skonsammare för hjärta och kärl och att den tycks sänka blodtrycket.

Får man gaser av mjölk?

Olika sjukdomstillstånd kan orsaka gaser – Om du har en känslig mage eller är intolerant mot vissa typer av livsmedel kan det bidra till en ökad mängd gaser i magen. Här nämner vi några: Irritable Bowel Syndrome (IBS) IBS drabbar ungefär 1 av 5 personer och kan uppstå när mat passerar genom tarmen för snabbt eller för långsamt.

1. Man kan också ha känsliga nerver i tarmen, inte tåla vissa typer av livsmedel eller vara stressad.
2. IBS kan orsaka magkramper, magsmärta, svullen mage, diarré eller förstoppning,
3. Dessa symptom kommer och går och kan pågå i dagar, veckor eller månader.
4. Prata med din läkare som kan föreslå en behandling som passar dig.

Laktosintolerans Laktosintolerans uppstår när vi inte tillverkar tillräckligt med laktas, det enzym som behövs för att bryta ned och smälta mjölksocker. Varningstecken är mycket gaser, diarré, uppblåsthet, magont eller illamående efter att ha ätit mejeriprodukter som innehåller laktos – bland annat mjölk och ost.

Prata med din läkare om du misstänker att du är laktosintolerant. Glutenintolerans Glutenintolerans, eller celiaki, uppstår när ditt immunsystem reagerar på gluten som finns i många livsmedel. Det kan orsaka symptom som gaser, uppblåsthet, förstoppning, diarré, viktminskning och hudproblem. Det drabbar cirka 1 av 100 personer och är ofta ärftligt.

En läkare kan diagnostisera celiaki med ett blodprov. Prata alltid med en läkare om besvären begränsar dig i vardagen trots förändrad kost. Har du symptom som smärta, diarré, blodig avföring, ofrivillig viktnedgång eller minskad aptit ska du också vända dig till vården.

Vilken havremjölk är bäst?

Oatly iKaffe – Oatly är märket som helt och hållet kan ta åt sig äran för att havredrycken har exploderat i popularitet, och med iKaffe har de övertygat många att byta från vanlig komjölk i kaffet till ett växtbaserat alternativ. Den här produkten har den absolut bästa känslan i munnen av alla, och var överlag vår favorit.

• Ingredienser: Vatten, havre 10%, rapsolja, surhetsreglerande medel (dikaliumfosfat), kalciumkarbonat, salt, vitaminer (D2, riboflavin, B12), kaliumjodid.
• Näringsvärde per 100 ml: Energi 247 kJ/59 kcal / Fett 3,0 g / varav mättat 0,3 g / Kolhydrater 6,6 g / varav sockerarter 4,0 g / Fiber 0,8 g / Protein 1,0 g / Salt 0,10 g
• Vitaminer och mineraler: Vitamin D 1,1 μg (22%*) / Riboflavin 0,21 mg (15%*) / Vitamin B12 0,38 μg (15%*) / Kalium 222 mg (11%*) / Kalcium 120 mg (15%*) / Fosfor 110 mg (16%*) / Jod 22,5 μg (15%*) *av dagligt referensintag

⭐ ⭐ ⭐ ⭐ ⭐ Rating: 5 out of 5.

Vad är bäst mandelmjölk eller havremjölk?

Havremjölk – naturligt & nyttigt – Havremjölk har verkligen kommit starkt. Havren är ofta svenskodlad och därför klimatsmart. Havre innehåller betaglukaner, en sorts fiber, som bland annat kan stabilisera blodsockret och sänka kolesterolvärdet. Detta finns även i havredrycken.

Vilken mjölkdryck är nyttigast?

Att välja bort komjölk är trendigt och anses bättre för hälsan och planeten. Men vilket mjölkalternativ är bäst, och är det verkligen bättre för alla att dricka växtmjölk? – Om du inte redan är en av dem som har kylen full med mandelmjölk, så har du säkert minst en person i ditt umgänge som väljer bort komjölk.

En havrelatte eller en chiapudding på kokosmjölk är inte bara trendigt. Många menar att du gör både klimatet och din hälsa en tjänst genom att välja växtbaserade alternativ till vanlig mjölk. Men är det verkligen så mycket hälsosammare? – Jag skulle säga att det beror på vad du menar med hälsosammare.

Generellt sätt går det nästan inte att säga. Däremot har man kunnat koppla komjölk till inflammationer i vissa avseenden. Har man en inflammatorisk sjukdom eller inflammatoriska besvär kan det vara värt att dra ned eller ta bort komjölken helt. Men det finns inte tillräckliga belägg för att alla ska sluta med mejeriprodukter, säger näringsfysiologen Kristina Andersson.

• Enligt henne finns det inga belägg för att alla måste sluta med komjölk, men hon tycker inte heller att vuxna människor ska dricka mjölk som en dryck – om du inte behöver gå upp i vikt eller av någon anledning behöver få i dig mjölk.
• Tar du bara en skvätt mjölk i kaffet några gånger per dag får du i dig en så pass liten mängd att ditt val faktiskt inte spelar så stor roll, enligt Kristina Andersson.

– Det är ju det vi gör mycket som spelar roll. Om jag använder en matsked mjölk åt gången i mitt kaffe kommer det jag slutar med inte göra någon skillnad på klimatet. Då finns det säkert större saker i ditt liv som skulle göra större skillnad. Mår du inte dåligt av mejeriprodukter, så tycker jag att du ska använda det som är godast. Kristina Andersson har skrivit många böcker om kost och hälsa. En av de senaste heter Eat Clean och handlar om hur du får mer näring och mindre skräp i maten. Foto: Bianca Brandon-Cox/Massolit. Växtbaserade mjölkalternativ är inte heller alltid det klimatsmartaste valet.

• Ristina Andersson tar mandelmjölk som ett exempel, en dryck som är väldigt i ropet just nu.
• Man måste ifrågasätta om det är vettigt att ta sötmandel, som är välkänd för att det går åt mycket vatten för att odla, och odla den i Kalifornien där det är vattenbrist och sedan frakta den hit.
• Tittar man på innehållet är det kanske två procent mandel och resten vatten.

Då har vi alltså transporterat vatten långa sträckor, säger hon och fortsätter: – Den innehåller ingen näring. Det man gör är att berika mandeldrycken med klassiska mjölknäringsämnen som kalcium och B12. Ur näringssynpunkt finns det ingen dryck som är så näringsrik som mjölk.

1. Om du ska dricka något av klimatskäl ska du satsa på vatten.
2. Vill du ha ett mjölksubstitut är havredryck ditt bästa val i mjölkdjungeln.
3. Dels är det inte så mycket vatten i den och det finns mer näring i havren från början.
4. I och med att den är gjord på havre innehåller den betaglukaner, en sorts fibrer som är bra för magen och tarmen, men som också kan sänka kolesterolvärdet och stabilisera blodsockret.

Sedan kan vi ju få tag i svenskodlad havre så den är bra ur ett klimatperspektiv. LÄS MER: Välj rätt mjölk i det ko-lossala utbudet LÄS MER: När blir den nyttiga maten onyttig? LÄS MER: Vegomat för livsnjutare

Vilken mjölkfri mjölk är bäst?

Soya, unsweetened (Alpro) Pris/ inköpsställe: 17,50 kr/ Ica Innehåller: Vatten, skalade sojabönor (8,7 %), havssalt. Fetthalt: 1,8 g per 100 ml Tillsatt socker: – Tillsatta vitaminer: Riboflavin (B2), B12, D2. Innehåller kalcium. Plus: Smakar riktigt bra.

Varför ska inte äldre dricka mjölk?

Publicerat onsdag 29 oktober 2014 kl 09.36 Vuxna som dricker mycket mjölk löper en högre risk att dö i förtid och att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns inte heller något som visar att mjölken stärker skelettet, det visar en ny studie från Uppsala universitet, skriver SVT.

Karl Michaëlsson är professor vid Uppsala kliniska forskningscentrum. – Våra resultat ifrågasätter starkt att det är bra för hälsan att dricka mycket mjölk i vuxen ålder. Det behövs dock fler studier som ger liknande resultat innan de kan ligga till grund för nya kostrekommendationer, säger han till unt.se.

Totalt deltog 110 000 medelålders och äldre personer från Örebro, Västmanland och Uppsala i studien. På 1980- och 1990-talet fyllde de i hälsoenkäter, och det forskarna sökte efter var en koppling mellan dödlighet och benbrott och konsumtionen av mjölk.

Studien har nu publicerats i medicintidskriften British Medical Journal och den visar att det finns ett samband mellan hög mjölkkonsumtion och ökad dödlighet. Forskarna i Uppsala tror att det är mjölksockret som påverkar oss negativt, skriver SVT. – Varken för kvinnor eller för män ger alltså våra resultat något som helst stöd för den utbredda uppfattningen att mjölk, tack vare sitt höga innehåll av D-vitamin och kalcium, stärker skelettet och skyddar mot frakturer, säger Karl Michaëlsson till unt.se.

Kvinnorna följdes upp under 20 år och resultaten visar att det var betydligt vanligare med frakturer hos de som drack mycket mjölk, alltså tre glas eller mer varje dag, jämfört med de som drack högst ett glas mjölk. Männen följdes upp under elva år och hos dem såg man ingen skillnad när det gäller frakturer bland de som dricker mycket mjölk och inte, skriver unt.se.

1. Hjärt- och kärlsjukdomar var den vanligaste dödsorsaken för både kvinnor och män, skriver SVT.
2. De kvinnor som drack minst tre glas mjölk per dag hade en nära fördubblad dödlighet om man jämför med de som drack högst ett glas, enligt unt.se.
3. Samtidigt pågår det som i sociala medier blivit känt som mjölkbråket mellan havredrycksföretaget Oatly och branschorganisationen LRF Mjölk.

Åsa Brugård Konde är nutritionist på Livsmedelsverket. Hon tycker att konsumenter kan vara trygga med att både mjölk och havredryck är bra mat men att man ska tänka på att äta varierat. – Det är inget livsmedel som är så bra att man kan äta bara det, säger hon till P1-morgon.

En halv liter mjölk täcker i stort sett vårt kalciumbehov och intaget av D-vitamin. – Det finns ingen näringsmässig anledning att ha mer än sammanlagt en halv liter av kombinerat mjölk, fil och yoghurt. Samma sak gäller också för barn. Åsa Brugård Konde menar att det viktigaste är att man undviker de sötade produkterna som finns både bland mjölk och havredrycker.

– Det är det man ska se upp med, att man inte får i sig massa socker. Sen kan man äta både mjölk och havredryck. De är inte helt utbytbara, det är inte så att havredrycken innehåller exakt samma näringsämnen som mjölken, ett tips för den som väljer havredryck är att välja de som är berikade.

• Mjölkkonsumtionen har minskat med drygt tio liter per person och år.
• I genomsnitt så dricker vi någonstans mellan två och en halv och tre deciliter per person och dag och det är nog en ganska lagom mängd.
• Men skulle det minska ytterligare så kan det kanske bli ett problem.
• Det finns människor i världen som inte dricker någon mjölk alls och klarar sig bra på det, men de äter också på helt annat sätt.

Om man fortsätter att äta i övrigt så som vi brukar äta i Sverige och bara tar bort mjölken så kan det bli ett problem för näringsintaget, säger Åsa Brugård Konde till P1-morgon.

Hur påverkas blodsockret om man dricker två glas mjölk?

När vi äter mat med kolhydrater stiger sockerhalten i blodet varpå kroppen svarar med att producera insulin. Socker- och insulinhöjningen följs åt. Eller snarare: brukar följas åt. Forskare har nämligen upptäckt att kroppen reagerar annorlunda på mjölk.

Hur påverkas blodsockret när man dricker två glas mjölk?

DRYCKERS PÅVERKAN PÅ BLODSOCKRET Vatten, mineralvatten, kaffe, te och buljong påverkar inte blodsockret. ‘Socker- fria’ drycker som innehåller högst 0,5 g kolhydrater per 100 ml påverkar inte blodsockret nämnvärt. Ett glas mjölk eller lättöl går bra som måltidsdryck.

Kan man byta ut mjölk mot havredryck?

3. Laktosfri mjölk funkar toppen – Det går lika bra med laktosfri mjölkdryck istället för vanlig. Bara så att du vet!

Kan man få ont i magen av havremjölk?

Varför får jag ont i magen av havredryck? – En sak som förvånade mig är att många – helt oberoende av varandra – har skrivit att de blir köriga i magen av havredryck. En del har undrat om maltosen kan vara förklaringen? Jag skickade vidare frågan till Oatly som svarar så här: Det är ju alltid tråkigt att bli körig i magen.

Vi är inga läkare och detta är inget problem som särskilt många hör av sig med till oss med (de få gånger det har hänt har personen sagt att den har IBS). Så vi skulle ge de som har det problemet rådet att tala med sin läkare och så får vi hoppas det inte är något allvarligt. Vi är ganska många människor här i världen och flera är känsliga mot olika saker, så det är inte så konstigt om någon promille också är det mot någon av våra ingredienser.

Har bett en mag- och tarmläkare att också titta på detta. Så vi får se om det finns något annat svar på frågan.

Gunborg Antonsson